Vadstena.

Vadstena är en tätort (stad) i Östergötland samt centralort i Vadstena kommun, Östergötlands län.
Centrala Vadstena har en utpräglad ålderdomlig karaktär med låg bebyggelse, härstammande från såväl medeltiden som 1700- och 1800-talen, med tillhörande smala gator. På sommaren spelar turismen en viktig roll Vadstena. Viktiga arbetsgivare är Birgittas sjukhus samt Vadstena kommun.
Vadstena ligger på Vätterns östra strand, 16 kilometer sydväst om Motala. Öster om staden utbreder sig Östgötaslätten. Både i trakten runt Vadstena och i själva staden finns det spår av mänsklig bosättning från järnåldern. I Vadstena finns spår av en större gård från 1000-talet eller tidigare. Under 1100-talet fanns en romansk kyrka där Rödtornet står i modern tid. Vadstena var en anhalt på pilgrimsvandringen till Trondheim och där fanns en Olavskult redan på 1100- och 1200-talen.
I mitten av 1200-talet uppfördes Bjälbopalatset av kung Valdemar Birgersson. Palatset skänktes 1346 av kung Magnus Eriksson till Heliga Birgitta som grundade Vadstena kloster. Vadstena fick stadsprivilegier 1400 och blev Sveriges största pilgrimsort. Staden utvecklades snabbt med hjälp av besökande pilgrimer och affärsmän.
Gustav Vasa konfiskerade klostrets egendomar och 1550 stängdes munkklostret. Under Gustav Vasas tid uppfördes också Vadstena slott. 1595 tvingades även nunnorna att lämna klostret. 1637 började klostret användas som ett hem för invalidiserade soldater, ett "krigsmanshus". De boende där tjänade extra genom spetsknyppling vilket lade grunden till Vadstenas rykte för sina spetsar. Krigsmanshuset fanns kvar till 1783 när lokalerna började användas som fängelse. Slottet användes som förråd fram till 1753 när en kammarduksfabrik inrättades där. Under 1700- och 1800-talen användes slottet också som kronomagasin för statligt brännvin.
1829 började klostrets lokaler att användas av Vadstena hospital. 1800-talet innebar befolkningstilväxt för Vadstena. Efter att Göta kanal var färdigt byggdes hamnen ut 1848-1853; för att få material till pirarna revs slottets vallar. 1874 invigdes Wadstena Fogelsta Järnväg. 1905 anslog landstinget pengar för bygget av ett nytt lasarett vid Motalagatan eftersom de gamla lokalerna vid klostret var omoderna. Lasarettet fungerade som sådant fram till 1970 när det ersattes av Motala lasarett.
1954 fick Birgittastiftelsen dispositionsrätt över klosterområdet förutom Vadstena klosterkyrka. 1935 köpte Den helige Frälsarens orden under ledning av Elisabeth Hesselblad Strandgården där de än idag driver ett gäst- och vilohem. 1963 öppnades där ett kloster. 1958 upphörde järnvägstrafiken till Ödeshög och 1963 upphörde persontrafiken på järnväg till Linköping.
1945 inrättades Vadstena folkhögskola i det tidigare munkklostret. 1962 kunde folkhögskolan flytta in i lokaler norr om klosterområdet, bland annat det gamla vattentornet.