Avesta är en tätort (stad) i Dalarna samt centralort i Avesta kommun, Dalarnas län.Orten fick stadsprivilegier 1641 men dessa drogs in redan 1686 och det dröjde till 1919 innan Avesta åter blev en stad. Staden hade år 2005 14 738 invånare. Ortnamnet, som skrevs Aghastadhum 1303, består av leden ave, som betyder utvidgning i vattendrag, och stadhum, som är en pluralform av det fornsvenska stadher, som betyder ställe eller gård.
Avesta har gamla anor som bruksort, bland annat på grund av läget vid Dalälven. Redan på 1600-talet fanns det kopparhyttor i Avestaforsen. Dagens verksamhet, ståltillverkaren Outokumpu Stainless AB (rostfritt stål), har sitt ursprung i det 1883 bildade Avesta Jernverks AB. På det gamla bruksområdet, som fått namnet Koppardalen, har en rad mindre företag etablerat sig. Visentparken utanför Avesta grundades av järnverket, eftersom visenten var företagets symbol.
Avesta är även en viktig järnvägsknut; vid stationen Avesta Krylbo i Krylbo möts Dalabanan (Uppsala–Avesta Krylbo–Borlänge–Mora) och Godsstråket genom Bergslagen (Hallsberg–Fagersta–Avesta Krylbo–Storvik). I Avesta möts också riksvägarna 70 och 68, som går i princip parallellt med järnvägarna.
Historia.
Avesta i slutet av 1600-talet. Från Suecia antiqua et hodierna.
Visentstatyn i rostfritt stål i Stadsparken. Visenten var gamla symbolen för gamla Avesta Jernverk.
Avesta kyrka.
Redan under medeltiden fanns det en hytta strax utanför nuvarande Avesta stad. År 1636 inleddes byggandet av ett kopparverk intill Avestaforsen som tidvis kom att vara ett av Europas största. Initiativtagare var ursprungligen holländaren Govert Silentz, redan 1642 övertogs det dock av myntmästaren Marcus Kock. 1644 lät denna också inrätta ett myntverk i Avesta för prägling av kopparmynt. Myntverket kom mellan åren 1644 och 1831 att stå för i stort sett all prägling av kopparmynt i Sverige. Det lilla brukssamhället hade redan år 1641 tilldelades stadsrättigheter under Falu stad och under 1600-talets senare del blomstrade utvecklingen. Kritik och konkurrens från närbelägna städer ledde dock till att privilegierna drogs in redan 1688. Avesta, som då hade cirka 800 invånare, upplevde under de följande åren drastisk befolkningsmiskning. Myntpräglingen vid Avesta lades ned 1831 och 1869 lades även kopparverket ned.
Det dröjde dock inte länge förrän nya industriella verksamheter etablerades i det gamla kopparverkets ställe. 1874 påbörjades anläggandet av ett järnverk och 1883 bildades Avesta Jernverks AB. Avesta kom nu att åtefå något av sin forna stadsstatus, först som municipalsamhälle 1889, följt av köping 1907. 1919 fick man slutligen åter sina stadsrättigheter. Vid den tidpunkten hade Avesta cirka 5 000 invånare. Nu följde även fler industrier, exempelvis Månsbo Kloratfabrik, som anlades 1893-94 av Stockholms Superfosfat Fabriks AB mitt emot Avesta järnverk vid Storforsen. Järnverket har dock sedan etableringen varit den dominerande arbetsplatsen och starkt bidragit till att forma de goda tillväxtbetingelser som rådde fram till 1970-talet. Avesta AB, som bildades 1984 ur det gamla företaget, har genom fusioner under slutet av 1900-talet helt övergått i utländsk ägo. Sedan år 2003 går verksamheten under namnet Outokumpu Stainless.
Avesta i slutet av 1600-talet. Från Suecia antiqua et hodierna.
Visentstatyn i rostfritt stål i Stadsparken. Visenten var gamla symbolen för gamla Avesta Jernverk.
Avesta kyrka.
Redan under medeltiden fanns det en hytta strax utanför nuvarande Avesta stad. År 1636 inleddes byggandet av ett kopparverk intill Avestaforsen som tidvis kom att vara ett av Europas största. Initiativtagare var ursprungligen holländaren Govert Silentz, redan 1642 övertogs det dock av myntmästaren Marcus Kock. 1644 lät denna också inrätta ett myntverk i Avesta för prägling av kopparmynt. Myntverket kom mellan åren 1644 och 1831 att stå för i stort sett all prägling av kopparmynt i Sverige. Det lilla brukssamhället hade redan år 1641 tilldelades stadsrättigheter under Falu stad och under 1600-talets senare del blomstrade utvecklingen. Kritik och konkurrens från närbelägna städer ledde dock till att privilegierna drogs in redan 1688. Avesta, som då hade cirka 800 invånare, upplevde under de följande åren drastisk befolkningsmiskning. Myntpräglingen vid Avesta lades ned 1831 och 1869 lades även kopparverket ned.
Det dröjde dock inte länge förrän nya industriella verksamheter etablerades i det gamla kopparverkets ställe. 1874 påbörjades anläggandet av ett järnverk och 1883 bildades Avesta Jernverks AB. Avesta kom nu att åtefå något av sin forna stadsstatus, först som municipalsamhälle 1889, följt av köping 1907. 1919 fick man slutligen åter sina stadsrättigheter. Vid den tidpunkten hade Avesta cirka 5 000 invånare. Nu följde även fler industrier, exempelvis Månsbo Kloratfabrik, som anlades 1893-94 av Stockholms Superfosfat Fabriks AB mitt emot Avesta järnverk vid Storforsen. Järnverket har dock sedan etableringen varit den dominerande arbetsplatsen och starkt bidragit till att forma de goda tillväxtbetingelser som rådde fram till 1970-talet. Avesta AB, som bildades 1984 ur det gamla företaget, har genom fusioner under slutet av 1900-talet helt övergått i utländsk ägo. Sedan år 2003 går verksamheten under namnet Outokumpu Stainless.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar