Duvhök.

Duvhök (Accipiter gentilis) är en rovfågel inom underfamiljen hökar. Honan är betydligt större än hanen: 60 cm kroppslängd jämfört med 50 hos hanen, 120 cm vingbredd jämfört med omkring 100 cm. De väger 700-1200 gram.
Färgtecknigen är grå ryggsida och hjässa, ljus undersida med talrika grå tvärvattringar. En ljus rand likt ett ögonbryn ovanför ögat, näbben gul, tarserna saknar fjädrar på nedre delen. Vingarna är kraftfulla och rundade.
Ungfåglar är tecknade i brunt och har glesare, huvudsakligen vertikal vattring på bröstet. Duvhöken finns på hela norra delen av norra halvklotet. Som sydligast i Marocko och Mexiko. Den brukar delas upp i åtta underarter. Den föredrar skogsmiljö, helst med inslag av gamla barrträd. Den är främst en stannfågel även om ungfåglar ofta drar sig något söderut under vintern.

Duvhöken är en av Sveriges typiska större rovfåglar. Stammen minskade kraftig från 1800-talet till mitten på 1900-talet på grund av jakt. På 1950-talet var det istället miljögifterna som gick hårt åt stammen men efter förbud mot vissa miljögifter har stammen återhämtat sig. Idag finns det en livskraftig population i Sverige på mellan 5000 till 10.000 häckande par som dock minskar. Den förekommer i hela landet upp till trädgränsen men inte i fjällen.
Två underarter av duvhök finns i Sverige: Nominatformen Accipiter gentilis gentilis och den ljusare Accipiter gentilis buteoides som har sin främsta utbredning österut. Den senare ses främst på vintern när ungfåglarna drar omkring men i norra Sverige förekommer det också att den häckar.
I Sverige är duvhöken fredad från jakt.