Sidor

fredag 17 juli 2009

Hietaniemi kyrka.

Hietaniemi blev annexförsamling till Övertorneå med egen komminister 1637. 1878 blev Hietaniemi eget pastorat och fick till förste kyrkoherde Carl Michael Stenborg.
Den första kyrkan byggdes redan 1617 på en udde i Torneälven och skulle betjäna församlingsborna på båda sidor om älven.
I oktober 1744 konstaterades att kyrkan av år 1617 var så förfallen att en ny måste byggas. Den nya kyrkan stod färdig 1746 och kunde invigas 1747. Arkitekt var den under denna tid välkände kyrkobyggaren och snidaren Johannes Biskop från Kronoby i Österbotten. Övertorneå kyrka och gamla kyrkan i Jokkmokk är bl a verk av honom. Biskop har snidat kyrkans vackra predikstol och korskrank.Vem som utfört ursprungliga målningar är ej bekant. Kyrkans timmerväggar försågs senare med ytter- och innerpanel.
Utvändigt målades kyrkan röd. 1892 - 93 utfördes en grundlig restaurering. Ett nytt vapenhus tillkom mot väster, fyra nya fönster gjordes och de tidigare gjordes större. Predikstolen flyttades till koret, och korskranket anslöts till denna. Altarrunden anslöts till korväggen och försågs med dörrar. Nya bänkar anskaffades. Golven försågs med mullbänk och värmekamin anskaffades efter diskussion, huruvida församlingen hade råd därmed.
Restaureringar av kyrkan utfördes 1930-31 och 1943-45. Vid den senare restaureringen installerades el-värme. Åren 1967-73 företogs en grundligare restaurering. Ytterpanelen förnyades och kyrkan rödmålades efter att ha varit vitmålad troligen från 1893. Invändigt bortskrapades gammal behandling i väggar, tak och dörrar (juteväv från innertaket hade borttagits 1945). 1973 gjordes stora förändringar:
Predikstolen flyttades tillbaka till dess ursprungliga plats, liksom korskranket, vilket blev fritt från predikstolen. Till en början godkändes ej denna uppställning av Riksantikvarieämbetet men bevis för denna uppställning skaffades från kyrkor i norra Finland, bl a Paltamo. Nya bänkar med dörrar anskaffades. I predikstolen, korskranket, altarrunden, altartavlainramningen och läktarbarriären framtogs ursprungliga målningar.
Konserveringsarbeten utfördes av Frithiof Ericsson med biträde av målarmästare Paulus Aili. Av takmålningar kunde framtagas Segerlammet rätt över altaret. Tavlan ovanför dörren till södra vapenhuset med motivet Nattvarden, är den tidigare altartavlan och ersattes av den nuvarande målad av J.A. Hedman, Uleåborg 1826. Prydnaden ovanför altartavlan, Tron, Hoppet och Kärleken har kommit till kyrkan med orgeln. Så också keruberna vid sidan av altaret och ängeln ovanför sakrestiedörren.

1 kommentar:

  1. En märklig berättelse säger att nuvarande prästgården byggdes därför att prästänkan vägrade lämna prästgården när maken dog. Man hade inte hjärta att slänga ut henne, utan istället byggdes en ny prästgård åt efterträdaren.

    SvaraRadera