Sälens övergång från land till vatten.

Sälens felande länk har hittats på Devonön i norra Kanada. Det menar forskare vid Canadian Museum of Nature efter att ha studerat det 20–24 miljoner år gamla fossilet, som hittades 2007. Fossilet låg gömt i en meteorkrater, som en gång var en sötvattenssjö. Det är ganska intressant, då det antyder att sälen gick från att vara ett landdjur med ben till att vara ett havsdjur med fenor genom ett mellanstadium i sötvatten – precis som Charles Darwin hade en teori om. Sälen är därför döpt till Puijila darwini, där släktnamnet är lokalt inuitspråk för ”ungt havsdäggdjur”, medan artnamnet är en hyllning till Darwin. Omkring 65 procent av djurets skelett har hittats, och forskarna kan därför komma med ett bra förslag på hur djuret har sett ut. Längden har varit cirka 110 centimeter och höjden cirka 30 centimeter. Allt pekar i riktning mot att Puijila darwini utöver en lång svans haft både fram- och bakben som ett typiskt landlevande däggdjur samt kranium som en säl. Natalia Rybczynski, som lett undersökningen av sälfossilet, menar att djuret har sett ut som ett mellanting mellan en utter och en säl – alltså ett slags gående säl. Hittills har det varit svårt att studera sälarnas övergång från land till vatten, då de äldsta kända fossilen tillhör Enaliarctos-familjen, vars medlemmar hade fenor och inte ben.