Hammarö.

Hammarö kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Skoghall. Hammarö landskommun ombildades i samband med kommunreformen 1952 till Hammarö köping utan förändring av ytan. Efter reformen 1971, då köpingen blev Hammarö kommun, är kommunen en av två i Värmlands län som består av endast en gammal socken.
Ett förslag om en sammanslagning av Hammarö och Karlstads kommuner är framlagt till bägge kommunernas fullmäktige under år 2009. En eventuell folkomröstning kan ske 2010. Kommunen utgörs av en ö i Vänern och är till landytan Värmlands minsta kommun. Den ligger strax söder om Karlstad och består till stor del av naturskön skärgård, bland annat Hammarö sydspets med fyren, och Grytudden med St Olofsgrytan, där en pilgrimsled en gång började (som slutade i Trondheim). Det finns flera naturreservat (som Söön) och gott om fina badplatser. Ett flyttfågelstreck går över ön, och vid Hammarö sydspets finns en ringmärkningsstation. Hammarös näringsliv domineras av pappersbruket Skoghallsverken eller Skoghalls Bruk, i dag ägt av Stora Enso. Uddeholm hade på 1830-talet förvärvat udden vid Skoghall för att bygga en våg för att väga järn från bruken i norra Värmland, för att slippa tidsödande omlastningar. Vid Karlstads järnvåg skulle alla varor till och från Värmland vägas och det bildades ofta kö och vidare transportmedel fanns inte alltid tillgängligt. Med en egen våg i Skoghall kunde järnet vägas och lastas på båtar för vidare färd genom Vänern och Göta älv till Göteborg. Uddeholm anlade 1855-1856 även ett ångsågverk i närheten av järnvågen. Efter en brand i ett av bolagets sulfitfabriker 1914, beslöt Uddeholm att anlägga en ny fabrik. Under 1915-1918 anlades en sulfitfabrik vid udden i Skoghall. En god djuphamn, närheten till Klarälvens utlopp och tillgången till utmärkt vatten avgjorde placeringen, dessutom ägde Uddeholm sedan tidigare den mark där fabriken anlades. Fabriken tillverkade den första sulfitmassan den 25 oktober 1917. Pappersbruket, som är kommunens största arbetsgivare, tillverkar kartong främst för livsmedelsförpackningar, till exempel för mjölk. Brukets läge vid Klarälvens utlopp var i gamla tider idealiskt för flottning. Flottning till bruket upphörde först 1997. I dag får bruket sin träråvara på lastbilar. Bruket förses med ungefär 100 lastbilar träråvara per dygn.