Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 9 november 2009

Poznań. (Polen)

Poznań (tyska och äldre svenska: Posen) är en stad belägen i västra Polen, 270 kilometer väster om Warszawa. Den har omkring 600 000 invånare och är därmed Polens femte största stad. Den är huvudstad i provinsen (vojvodskapet) Wielkopolska ("Storpolen").
Under den polska statens äldsta historia var Poznań rikets huvudstad. Från 1793 till 1918 tillhörde staden Preussen. Från 1793 fanns det även en preussisk provins med namnet Posen, men större delen av denna övergick till den nya polska republiken efter första världskriget. Området, som före 1793 hette "Storpolen", fick då namnet vojvodskapet Poznań. Västra delen av provinsen kom att ingå i den 1922 upprättade tyska provinsen Grenzmark Posen-Westpreussen med huvudstad i Schneidemühl (Piła).På polska heter staden även Stołeczne Miasto Poznań, och det namnet används vid högtidliga tillfällen. På tyska heter staden Posen (Haupt- und Residenzstadt Posen mellan 20 augusti 1910 och 28 november 1918) och på latin Posnania eller civitas Posnaniensis ("Staden Poznań").
De tidigaste omgivande referenserna till staden var av Thietmar av Merseburg i hans krönika: episcopus Poznaniensis ("Biskopen av Poznań", 970) och ab urbe Poznani (av eller från staden Poznań, 1005).
Tidigare stavningar var Posna eller Posnan.
Namnet kommer troligtvis från personnamnen Poznan och det skulle betyda Poznans stad. Det är också möjligt att namnet kommer direkt från verbet poznać som betyder ska veta eller att känna igen. Mieszko I, den första kända hertigen av Polen, byggde ett av sina slott i Poznań. St. Peter och St. Pauls basilikakatedral är den äldsta polska katedralen och är byggd i Poznań under den andra halvan av 900-talet. Staden blev senare huvudstaden för Storpolen. Mieszko I:s son, Boleslav I, blev krönt kung år 1025 och Kungariket Polen grundades. Storpolen blev "vaggan för den polska staten" och både Mieszko I och Boleslav I är begravda i Poznań.
Akademia Lubrańskiego, det andra polska universitetet (inte ett "fullt" universitet, egentligen, forskarstudenter fick åka till Kraków) etablerades här år 1519.
Poznań var huvudstaden i Storpolens område när det kom under kontroll av Preussen i samband med Polens andra delning 1793 och fick sitt administrativa område ändrat till Sydpreussen. Staden blev en del av Hertigdömet Warszawa år 1807 och var huvudstad i Departament Poznański. Storpolen blev senare återlämnat till Preussen och blev huvudstad det autonoma Storhertigdömet Poznań.
Juniresningen 1956.
År 1956 var Poznań centrum för den första massiva folkliga protesten mot den kommunistiska regeringen i Polen, den så kallade Poznański Czerwiec ("Poznańska juni"). Protesterna inleddes den 28 juni 1956 på arbetsplatser i staden och utvecklade sig under loppet av dagen till massdemonstrationer och oroligheter. Trupper sattes in på order av försvarsministern Rokossovskij och protesterna slogs blodigt ned. 74 personer dödades och flera hundra arresterades. I oktober tillträdde Władysław Gomułka som partichef i Polen. Han avbröt processerna mot de gripna och inledde reformer för att dämpa oron. Den illa tålde Rokossovskij försvann till Sovjetunionen.

Inga kommentarer: