Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 9 november 2009

Australia.

Australien, officiellt Australiska statsförbundet (engelska: Commonwealth of Australia), är ett land i den södra hemisfären bestående av fastlandet av kontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett stort antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.


Bland grannländerna finns Indonesien, Östtimor och Papua Nya Guinea i norr, Salomonöarna, Vanuatu och Nya Kaledonien i nordöst samt Nya Zeeland i sydost.

Fastlandet och Tasmanien har varit befolkat under omkring 40 000 år av ursprungsbefolkningen aboriginer. Efter sporadiska besök av fiskare och handelsmän från norr, europeisk upptäckt av holländska upptäcktsresande år 1606, gjorde britterna anspråk på de östra delarna av Australien år 1770. Snart påbörjades en omfattande transport av fångar till kolonin New South Wales, grundad 1788. Befolkningen ökade stadigt över de kommande åren, kontinenten utforskades och under 1800-talet etablerades ytterligare fem större brittiska kolonier.

Den 1 januari 1901 blev de sex kolonierna en federation och det Australiska statsförbundet grundades. Australien har sedan dess fortsatt vara en del av det brittiska samväldet med ett stabilt liberalt demokratiskt politiskt system. Befolkningen är ungefär 21,6 miljoner stor med omkring 60% koncentrerade i storstäderna Sydney, Melbourne, Brisbane, Perth och Adelaide. Huvudstaden är Canberra som är belägen i Australian Capital Territory.

Australien är idag ett multikulturellt, teknologiskt avancerat och högt industrialiserat land som ofta placerar sig mycket högt i internationella jämförelser avseende sjukvård, livslängd, livskvalitet, politiska rättigheter med mera. Kontinenten anses ha varit bebodd av människor under mellan 42 000 och 48 000 år. Ursprungsbefolkningen bredde ut sig över större delen av kontinenten och hade flera hundra olika språk och dialekter. Deras kultur var starkt präglad av kopplingen till jorden och naturen och väl utvecklade traditioner. Andra folk i Asien och öar i Stilla havet hade under flera hundra år före européernas ankomst kontakt med befolkningen i de norra delarna av kontinenten och utförde även handel med dem.

Den första europé som nådde Australien var den nederländske upptäcktsresanden Willem Janszoon, 1606, men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän senare delen av 1700-talet. 1770 gick den brittiske kaptenen James Cook i land vid Botany Bay i närheten av dagens Sydney och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för Storbritannien. 1788 inleddes Australiens tid som straffkoloni och under tiden fram till 1868 då bruket upphörde hade totalt 160 000 män och kvinnor förts till ön som fångar. Efter 1850 skedde en stor invandring av britter som ett resultat av ullindustrin och guldrusher.

Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Den 1 januari 1901 bildades Australiska statsförbundet och landet blev en självstyrande del inom det Brittiska samväldet.Australien deltog i såväl första som andra världskriget. Under första världskriget deltog uppemot 400 000 av Australiens dåtida manliga befolkning på 3 miljoner i kriget, varav uppskattningsvis 60 000 dog och tiotusentals skadades. Även under andra världskriget deltog större australiska styrkor såväl i kriget i Asien och Stilla havet som vid västfronten i Europa.

Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och stor invandring av flyktingar och andra från olika delar av världen. Under 1950-talet, en period som präglades av stor framtidstro, startades en rad stora nationella projekt, bland andra det kända vattenkraftsystemet Snowy Mountains Scheme.

Inga kommentarer: