Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 9 november 2009

Fribourg. (schweiz)

Fribourg (franska), (tyska: Freiburg eller Freiburg im Üechtland, ofta Freiburg) är huvudstad i den schweiziska kantonen i Fribourg och distriktet Sarine. Den ligger på båda sidor om floden Saane / Sarine, på schweiziska platå, och ett viktigt ekonomiskt, administrativt och pedagogiskt centrum på den kulturella gränsen mellan tyska och franska Schweiz (Romandy). Dess Old City, en av de bästa kvar i Schweiz, sitter på en liten stenig kulle ovanför dalen Sarine. Fribourg har en höjd av 581 meter (1.910 fot) (i Gamla stan), och är belägen 28 km (17 mi) sydväst om Bern. Det ligger på Schweiziska platån, och sträcker sig på båda sidor av Saane / Sarine River, som i närheten av Fribourg, har skurit djupt in i molass. Gamla stan ligger på en kulle, bara ca 100 meter (330 fot) bred, som reser sig cirka 40 meter (130 fot) över dalbotten. Flesta håll i staden ligger på högplatån och de omgivande bergen, som har en genomsnittlig höjd av 620 meter (2.000 fot). Den dalbotten är bara bosatte sig i området närmast den gamla staden. Den del av kommunen, som vid 9,3 kvadratkilometer (3,6 ²), är relativt liten i en stad, täcker en yta av molass i den centrala delen av kantonen Fribourg. Området är skära igenom från söder till norr av tätt såret Saane / Sarine River, som har urholkat en dal, på vissa platser, till ett djup av 100 meter (330 fot) under den omgivande platån. I allmänhet är dalbotten mellan 200 och 500 meter (660 och 1.600 fot) bred. Pérolles-See, bildats som en reservoar av Maigrauge Dam, den första Gravity Dam i Europa, 1872, ligger söder om staden. är Chefen för Schiffenensee ligger bara 1 km (0.62 mi) norr om staden. Vid båda dessa konstgjorda sjöar, Saane / Sarine täcker nästan hela dalbotten. Det plana dalbotten flankeras på båda sidor av branta, till stor del skogsbevuxen, sluttningar. I öster når kommunen uppför sluttningarna av berget Schönberg, som med en höjd av 702 meter (2.300 fot), är den högsta punkten i Fribourg. Den Galtera River, också djupt skuren i platån, flöden mellan berget och älven mynnar ut i Saane / Sarine nära Gamla Stan.
Den tidigare byn Bourguillon ligger inom kommunen. Fribourg gränsar Düdingen och Tafers i öster, Pierrafortscha i sydost, Marly i söder, Villars-sur-Glâne och Givisiez i väster, och Granges-Paccot i norr.

Upplagd av Bengt kl. måndag, november 09, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)