Alnön.

Alnön, utanför Sundsvall (även kallad Norrlands Hawaii), är en 65 km² stor ö som bildades för 570 miljoner år sedan genom vulkanisk verksamhet i området. Ön är 15 km lång och 6 km bred på bredaste stället. Den fasta befolkningen uppgår till 7 951 (per den 2005-12-31). Sommartid fördubblas antalet boende.

Bebyggelsen är ganska väl utspridd över ön, men har sin största koncentration kring brofästet i Vi (ca 4.700 invånare), där livsmedelshallar och butiker finns. En stor del av befolkningen arbetar i Sundsvall.

Övriga tätorter och småorter är Ankarsvik (830 inv. per 2000-12-31), Gustavsberg (225 inv.), Hartungviken (235 inv.), Hovid (215 inv.), Hörningsholm (166 inv.), Röde och Båräng (193 invånare).

Alnöbron, invigd 1964, är en av Sveriges längre broar med sina 1042 meter. Det tog en arbetsstyrka på 40-55 man 3,5 år att bygga den 9,4 meter breda bron över Alnösundet. Den är ca 42 meter hög och har ca 40 meter fri segelhöjd
På norra Alnön, 2,5 km norr om Alnöbron, står Alnö gamla kyrka och Alnö kyrka sida vid sida. I anslutning till dessa ligger också Hembygdsgården med Sågverksmuseet och Café Tunet. Vid Stornäset ligger ett av öns tre naturreservat samt Stornäsets Vandrarhem. Här undersöker man om det går att bygga Alnö golfbana.

Några kilometer längre norrut, vid Hörningsholm, hittar man Tors lokal, Sveriges första Folkets Hus på landsbygden. På norra delen av ön finns flera fornlämningar, som gravkullar. På norra delen finns det en fin badvik: Slädaviken.

På södra Alnön finner man flera fina badvikar, Bänkåsviken, Tranviken, Havstoviken, Hartungviken, och Grönviken. Sommaridyllen Spikarna, ett fiskeläge med sjöbodar, fiskestugor, kapell och kafé, är beläget på södra delen av ön. Alnön har även ett sporthallsbad, Alnöbadet.

Spikarö Kapell har gudstjänster och musikkvällar under sommaren. Restaurang Piren inryms i ett av Alnös 19 f.d. sågverk som är beläget i Karlsvik. Restauranger finns också i Tranviken och i Vindhem, som även har en av Alnös fyra småbåtshamnar.

Sågverksmonumentet, minnet över sågverkstiden år 1860 till år 1963, är placerat på Hötorget i Alnö centrum. I centrum finns också bensinstation, bank, post, butiker, gatukök och diverse restauranger. Schymbergsgården är belägen på Alnön, Denna gård är Hjördis Schymbergs barndomshem och donerades till stiftelsen år 1999 med syftet att åter fylla den med sång, musik och kulturellt liv.
Skolorna på Alnön är Kyrkskolan F-3, Uslandsskola F-6, Ankarsviksskolan F-6, Vibackeskolan F-9, Fyrens förskola där barnen erbjuds stanna kvar ett extra år för att förbereda kommande studier samt friskolan Kunskapsakademin 6-9. Alnö har ett idealiskt läge mellan Indalsälven och Ljungan och med perfekta hamnar i Alnösundet. Här byggdes sågverken tätt. Som mest var 16 sågar i gång samtidigt. Detta inspirerade Elias Sehlstedt till den berömda frasen "Och hela hamnen som en spegel låg. Och såg vid såg jag såg, hvarthelst jag såg" (1852).

Alnös storhetstid började med sågen på Eriksdal på 1860-talet. Även om sågverken på ön inte var de största innebar lokaliseringen av de 18 sågverken en stor omvälvning för ön. 1850 hade ön 950 invånare, 1900 var innevånarantalet 6 841. Kring varje sågverk växte det upp ett litet samhälle, dit arbetarna kom från olika håll i Sverige och Norden. Det byggdes i rask takt upp arbetarbaracker av mer eller mindre undermålig kvalitet. Hygienen var ofta under all kritik på grund av trångboddhet.

Nykterhetsrörelsen och frikyrkorna fick ett starkt fäste på ön. Sågverkspatronerna hade inget emot att deras arbetare engagerade sig för kyrka och nykterhet men då det blev tal om att arbetarna vill organisera sig fackligt så uppstod det stridigheter. 1896 bildades den första avdelningen av Svenska sågverksindustriarbetareförbundet vid Hörningsholms sågverk, detta var den första avdelningen i Sundsvallsdistriktet. 1897 invigdes landets 3:e Folkets hus beläget just på Hörningsholm, Tors lokal.