Pajala är en tätort i Norrbotten och huvudorten i Pajala kommun.Evenemang i Pajala är bland andra Pajala marknad i början av juli och Römppäviikko i slutet av september. Orten har ett volleybollag som under säsongen 2000-2001 spelade i elitserien.
Lars Levi Laestadius bodde och verkade i Pajala Kommun under mitten av 1800-talet. I själva verket var Laestadius residens placerad i nuvarande Kengis, men under 1869 flyttades Laestadius pörte, grav och Kengis Kyrka till Pajala[2].
Orten bombades av misstag av sovjetiska plan under finska vinterkriget, våren 1940, men ingen människa dödades. 134 bomber släpptes, sex byggnader brann ner, och andra skador tillfogades samhället. Endast två personer skadades, båda lindrigt. Sovjetiska officerare inspekterade senare skadorna och Sovjetunionen betalade ut skadestånd för det skedda under 1940. Pajala socken bildades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, en landskommun med namnet Pajala. Ur denna bröts 1870 Korpilombolo landskommun, 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut. Vid kommunreformen 1971 återförenades dessa till Pajala kommun. Denna är dock något större än den ursprungliga eftersom Korpilombolo kommun även innefattade delar som 1870 överförts från Överkalix och Övertorneå kommuner.
Orten bombades av misstag av sovjetiska plan under finska vinterkriget, våren 1940, men ingen människa dödades. 134 bomber släpptes, sex byggnader brann ner, och andra skador tillfogades samhället. Endast två personer skadades, båda lindrigt. Sovjetiska officerare inspekterade senare skadorna och Sovjetunionen betalade ut skadestånd för det skedda under 1940. Pajala socken bildades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, en landskommun med namnet Pajala. Ur denna bröts 1870 Korpilombolo landskommun, 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut. Vid kommunreformen 1971 återförenades dessa till Pajala kommun. Denna är dock något större än den ursprungliga eftersom Korpilombolo kommun även innefattade delar som 1870 överförts från Överkalix och Övertorneå kommuner.
Det som i dag är Pajala kommun har sedan urminnes tider varit bebott av renskötare. De första tornedalsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del på 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter den mest framgångsrika av dessa nybyggare, birkarlen Lasse Pajanen (död cirka 1600). Redan vid 1700-talets början hade de finska nybyggarna nästan helt trängt undan den renskötande befolkning, som antagligen tidigare fanns inom nuvarande Pajala kommun.
Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.
Pajala kommun är en traditionsrik kulturbygd. Norrbottens äldsta brukshistoria finns här, med en järnbruksepok som sträckte sig över nästan tre sekler.
Den tornedalska identiteten har formats i mötet mellan finska, samiska och (i någon mån) svenska kulturtraditioner. Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett naturligt handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.
Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.
Pajala kommun är en traditionsrik kulturbygd. Norrbottens äldsta brukshistoria finns här, med en järnbruksepok som sträckte sig över nästan tre sekler.
Den tornedalska identiteten har formats i mötet mellan finska, samiska och (i någon mån) svenska kulturtraditioner. Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett naturligt handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar