Sidor

måndag 5 april 2010

Rugby.

Rugby är en variant av fotboll som fått sitt namn efter den engelska internatskolan Rugby School där spelet på 1800-talet enligt legenden uppfanns genom att den alltför ivrige eleven William Webb Ellis under en fotbollsmatch tog upp bollen och började springa med denna i famnen. Nedskrivna rugbyregler kan spåras ända tillbaka till 1845. Men rugbyns egentliga födelse brukar sättas till när Blackheath FC från sydöstra London, 1863 lämnade FA, det engelska fotbollförbundet och den vanliga fotbollens "uppfinnare". Samt 1871 då Rugby Football Union (RFU) bildades. Vid tidpunkten kallades spelet enbart "rugby" eller "rugby football".
Denna ursprungliga rugby blev snabbt populär dels bland rika "gentlemen" i London, men också i ett större område i norra England med staden Hull som dess där starkaste fäste. På 1880-talet hade den vanliga fotbollen drabbats av problem med skadade spelare från arbetarklassen, som inte kunde arbeta på grund av sina skador. FA löste detta genom att skrota de första amatörreglerna, och därifrån blev fotbollen snabbt en sport där de bästa spelarna blev professionella.
Omkring tio år senare fick rugbyn samma problem. Men på RFU i London ansåg de rika "gentlemännen" att spelet skulle fortsätta som ett rent amatörspel och att arbetare som deltog i "deras spel" blev skadade emellanåt ansågs oviktigt. Inga ersättningar fick betalas ut till arbetare som skadat sig på träning eller match. Dessutom fanns problemet med arbetare som stundom tvingades arbeta under matcher. Men RFU gjorde sålunda precis tvärtom mot vad FA hade gjort ca 10 år tidigare och fortsatte som amatörsport vilket gick bra i Londons societet däremot inte i Yorkshire och andra counties i norr. 29 augusti 1895 samlades ett 20-tal rugbyklubbar från bland annat Yorkshire, Lancashire och Cheshire (ett område från Hull till Liverpool) på George Hotel i Huddersfield. Resultatet av mötet blev att samtliga klubbar som deltagit i mötet lämnade RFU och bildade istället Northern Rugby Football League som sedan 1922 är känd som Rugby Football League (RFL), som snabbt utvecklades till en professionell liga.
För detta krävdes mer pengar och ett mer attraktivt spel. Regelverket inom Rugby League var från början ekvivalent med Rugby Union, men med början 1906 började spelets regler skilja från "originalet". Redan under mellankrigstiden var Rugby League och Rugby Union i princip två olika spel. Rugby League ville få bollen i spel mer, snarare än de klungor som ofta bildas i Rugby Union. En spelare kunde dock "konvertera" och professionalismen lockade över många Rugby Union-spelare. Men en spelare som spelat en enda match inom Rugby League fick ursprungligen inte någonsin spela Rugby Union – och detta gällde även om spelaren spelar Rugby League på amatörnivå. (RFL bara tillät professionalism, man påbjöd det inte). Rugby League spred sig efterhand också utanför sitt ursprungsområde, även till London.
Liknande splittringar i Australien och Nya Zeeland har i dessa länder skapat andra former av professionell rugby. I England började RFU känna sig pressat, då folk tycktes föredra utbrytarsporten från norr. Men Rugby Union har den fördelen att sporten är internationell (med ett gemensamt internationellt regelverk). Detta tillsammans med att amatörreglerna avskaffats och att RFL-spelare numera kan få spela RFU har utnyttjats med framgång.
Även om det finns ett världsmästerskap i Rugby League är lagen få och turneringarna likaså. Med begreppet Rugby-VM avser Rugby Union, en tävling som liksom Fotbolls-VM bara hålls vart fjärde år, och har de senaste 20 åren snabbt vuxit till världens tredje största idrottsevenemang. Endast Fotbolls-VM och Sommar-OS är större. En viktig skillnad är att antalet spelare på plan är 13 i Rugby League, jämfört med 15 i Rugby Union. Rugby League har en plan som liknar den för amerikansk fotboll (gällande linjer men är större). Klungor förekommer mycket sällan och bollen är i spel mer än i Rugby Union. Rugby League har också ett något annat poängsystem. Mätningar har visat att bollen är i spel i genomsnitt 50 av de 80 minuter en Rugby League-match varar, för Rugby Union är motsvarande siffra bara 40 av de 80 minuterna. Och eftersom färre man skall täcka en lika stor yta brukar Rugby League anses vara ett lite tuffare spel än Rugby Union. Men de stora VM-turneringarna med Rugby Union-regler i kombination med att RFU numera också infört professionalism har gjort att Rugby Union åtminstone kommit i kapp Rugby League även i England.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar