Valborgsmässoafton.

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj.

Traditionen grundar sig på de hedniska högtider som funnits spridda i Europa, men har senare kommit att sammankopplas med Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död år 779. På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, kanske i folkmun populäraste, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.

De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och gjorde om de rådande högtiderna till kristna varianter. Vårdagjämningen faller in på en annan dag. Antagligen är dagen flyttad av de kristna för att stämma med Valborgs historia. Vårdagjämningen firas på många ställen i världen, bl.a. i förbindelse med Nouroz i Iran, Afghanistan med flera länder.

Dagen är också en högtidsdag för vissa av Finlands och Sveriges högskolor och universitet, där man den 30 april sätter på sig studentmössan, eller sommarmössan i de sammanhang där även vinterstudentmössa används.
I Göteborg anordnar chalmersstudenterna Cortègen, och i Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår Forsränningen. Vid valborg (Vappen) inleds festligheterna den 30 april klockan 18.00 i Helsingfors med att studenterna samlas vid statyn Havis Amanda för att klä den med en studentmössa. De olika högskolorna har sina egna program på kvällen och natten, men på morgonen den 1 maj hör det till att bevista studentsången; den svenskspråkiga Akademiska sångföreningen gör det i Kajsaniemiparken, följda av teknologernas blåsorkester Humpsvakar.

De finskspråkiga Ylioppilaskunnan laulajat sjunger i Ulrikasborg. Vid tjänlig väderlek kombineras valborgsfirandet med picknick. I Linköping kallas sista april valborg. Dagen brukar inledas med lekar eller tävlingar vid Stångån eller Tinnerbäcken. Därefter är det kortege till Borggården vid Linköpings slott.

Akademiska föreningen har traditionsenlig champagnelunch på Nationernas Hus.
Klockan 15 på Borggården inleder Linköpings Studentsångarförening Lihkören med vårsånger. Mösspåtagning sker efter den första sången. En representant för studentkårerna och en representant för lärarkollegiet håller vårtal. På kvällen har sektionerna eller nationerna middag eller bal.

Studentorkesterfestivalen har byggstart för kortgelagen där man tävlar om att få en bra plats på byggområdet. På kvällen är det kravall, Akuten som hålls på Kårallen.