Brugge. (Belgien)

Brygge (nederländska: Brugge, franska: Bruges, tyska: Brügge) är en stad i nordvästra Belgien. Brygge är den största staden och huvudstad i provinsen Västflandern som ligger i delstaten Flandern.
Två av stadens främsta sevärdheter är de båda gotiska tegelkyrkorna Sint Salvator-kerk och Onze-Lieve-Vrouwe-kerk. Den medeltida stadskärnan blev 2000 uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.
Kommunen omfattar staden Brygge och samhällena Assebroek, Dudzele, Koolkerke, Lissewege, Sint-Andries, Sint-Jozef, Sint-Kruis, Sint-Michiels, Sint-Pieters, Zwankendamme och Zeebrygge (moderna havshamn från Brygge). Brygge hade 1 januari 2004 en befolkning på 117 025 invånare. Arealen uppgår till 138,40 km², vilket ger en befolkningstäthet på 845,54 invånare per km².
Brygges historia börjar mer än 2000 år sedan då en gallisk-romersk bosättning skapas på platsen. Namnet Brygge kommer från det gammalnordiska ordet för brygga ("bryggja"). Namnet Brygge dyker först upp på dokument och mynt i mitten på 800-talet. På den tiden fanns redan ett starkt citadell i Brygge.
Brygge har en lång tradition med internationell hamnaktivitet. Den äldsta bosättningen i Brygge och den tidiga medeltida hamnen kunde nås från havet fram till omkring år 1050. En stormflod år 1134 omformade det flamländska kustlandskapet: en djup kanal bildades, Zwin, vilken på den tiden gick ända fram till dagens Damme. Stadens länk till havet fanns kvar fram till 1400-talet genom en kanal från Zwin till Brygge, men Brygge var nu tvunget att använda ett antal slussar.
Under 1000-talet växte Brygge till att bli en riktig stad. Det framväxande stadslivet på 1100-talet, ullmarknaden och ullvävarindustrin samt tygmarknaden för tjänade alla på stadsmurarnas skydd och vinsterna kunde säkert samlas under översyn av Flanderns grevar. Brygge var redan i början av 1200-talet med i det flamländska tygsystemet. Stadens entreprenörer gav sig iväg för att skapa ekonomiska kolonier i Englands och Skottlands ullproducerande distrikt. Engelska kontakter gav normandiskt spannmål och viner från Gascogne. Hansaskepp fyllde hamnen som man var tvungen att expandera utanför Damme till Sluys för att inrymma de nya koggfartygen som var runda som halva valnötsskal.
År 1277 nådde den första köpmannaflottan från Genua Brygges hamn, den första av handelskolonierna som gjorde Brygge till huvudlänken för handel mellan Västeuropa och Medelhavsområdet. Denna utveckling öppnade inte bara handel med kryddor från Levanten utan gav även avancerad kommersiella och finansiella tekniker och en enorm mängd kapital som snart tog över bankväsendet i Brygge. Börsen öppnade 1309 och utvecklades till en sofistikerad pengamarknad i lågländerna på 1300-talet. När den första venetianska galeonerna ankom år 1314 var de senkomna.
Befolkningen växte från cirka 35 000 invånare år 1340 till kanske 100 000 före 1500 då den naturliga länken mellan Brygge och havet försvann och Antwerpen blev en svår rival.
Inte alla invånare i Brygge flöt med på den växande ekonomiska vågen: skillnaderna i inkomst mellan handelsmän och adliga var stor. Våldsamma revolter, liknande dem 1280 och 1436-1438 trycktes tillbaka. Under 1302 års resning valde vanligt folk att stå på greven av Flanderns sida mot kungen av Frankrike och de välbärgade. Första franska garnisonen mördades i maj 1302 och två månader senare, 11 juli 1302, var Brygge med i flamländska segern i Sporrslaget vid Kortrijk.
Efter en nedgång under senare delen av 1300-talet och under 1400-talet, återhämtade sig Brygge till viss del under 1500-talet. Staden hade dock förlorat sin ledande handelsposition till Antwerpen. Flanderns utbrytning från Nederländerna 1584 ledde till slutgiltiga nedgången för Brygge. År 1600 var Brygge en vanlig provinsstad med en mycket låg marin status.