Chişinău. (Moldavien)

Chişinău [ki.ʃi.'nəw] är huvudstad och industriellt och kommersiellt centrum i Moldavien; det är också landets största stad med cirka 707 700 invånare (2004). Staden ligger i mitten av landet, vid floden Bîc. Ekonomiskt är staden den överlägset rikaste i Moldavien och ett av regionens huvudsakliga industriella centrum och transportnav. Då staden är Moldaviens viktigaste, innehåller den ett brett urval utbildningsinstitutioner.

Betydelsen och ursprunget av stadens namn är inte fastställt. En teori är att det betyder "den nya källan", baserat på ett gammalt rumänskt ord för källa som uttalas ungefär som chişla och rumänskans ord för ny, nouă.

Namnet har skrivits olika beroende på vilket alfabet som varit det gångbara i Moldavien vid olika tidpunkter i historien. Fram till första världskrigets slut skrevs namnet med det ryska kyrilliska alfabetet. Efter kriget tillhörde staden Rumänien och då användes det rumänska latinska alfabetet. Efter andra världskriget var staden en del av sovjetrepubliken Moldavien och då användes det moldaviska kyrilliska alfabetet (Кишинэу). Efter självständigheten på 1990-talet används återigen det rumänska latinska alfabetet.

På ryska kallas staden Кишинёв (Kisjinjov), med det latinska gagauziska alfabetet Kişinöv, på polska Kiszyniów. Historiskt har staden i engelskan kallats för Kishinev och i tyskan Kischinau, baserat på ryskan. I svensk atlas skrivs Kishinev.

Staden grundades 1436 som en klosterstad. Staden var en del av det medeltida provinsen Moldavien, som började falla under Osmanska rikets beskydd under 1500-talet. I början av 1800-talet hade staden enbart 7 000 invånare. 1812 ockuperades den av Ryssland, som gjorde den till Bessarabiens centralort. Dess befolkning växte snabbt till 92 000 år 1862 och 125 787 år 1900.

Staden spelade en viktig roll i rysk-turkiska kriget 1877 till 1878, som centrum för Rysslands invasion.

Under den sena delen av 1800-talet, speciellt på grund av ökande antisemitiska strömningar i Ryssland och Polen och på grund av bättre ekonomiska förutsättningar, valde många judar att bosätta sig i Chişinău, så år 1900 var 43 % av befolkningen judar.

Chişinău drabbades av två pogromer, den 6 till 7 april 1903 och 19 till 20 oktober 1905, och dessa tillhörde anledningarna att många östeuropeiska judar flyttade till Västeuropa och USA några år senare.

Rumänien höll staden mellan 1918 och 1940, då den togs av Sovjetunionen.