Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 9 december 2010

Braila. (Rumänien)

Brăila ( rumänska uttal: [brəila] , grekiska : Μπράιλα ; turkiska : İbrail) är en stad i Muntenia , östra Rumänien , en port på Donau och huvudstaden i Brăila län , i närheten av Galaţi .

Enligt 2002 års folkräkning rumänska fanns 216.292 människor inom staden Brăila, vilket gör det till den 10: e mest folkrika staden i Rumänien.

En uppgörelse på denna plats på vänstra stranden av Donau, i Valakiet , nämndes med namnet Drinago i en spansk Libro de conoscimiento ("Book of kunskap", ca 1350) och i flera katalanska portolan sjökort ( Angelino de Dalorto , 1325 / 1330 och Angelino Dulcert , 1339). Detta kan ha varit en felaktig transkription av Brillago . I grekiska dokument på ungefär den tiden, stad är kallad Proilabum eller Proilava , en grekisk språk anpassning av sitt slaviska namn, Brailov . I tyska källor är det nämns som Uebereyl . Ursprunget och betydelsen av namnet är okänt.

Som Kaza , stad och dess omgivningar var det kontrollerat av ottomanska turkarna from 1538-1540 till 1829 (det var återställdes till Valakiet genom Akkerman konventionen ), osmanerna kallade det Ibrail eller Ibraila .

Brăila angreps, plundrades, och satte eld av styrkor från moldaviska prins Stephen den store den 2 februari 1470, under vedergällning kampanjen mot Wallachien Prins Radu mässan , som hade allierat sig med ottomanerna. Det var kort styrdes av Michael the Brave , prins av Valakiet (1595-1596).

Under 19th century, hamnen blev en av de tre viktigaste hamnarna på Donau i Valakiet, de andra två var Turnu och Giurgiu . Stadens största tid av välstånd var i slutet av 19-talet och i början 20th century, då den var en viktig hamn för de flesta varor som kommer in och går ut från Rumänien.

Efter 1989 revolutionen , trädde Brăila en period av ekonomisk nedgång.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, december 09, 2010

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)