Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 3 januari 2011

Akureyri. (Island)

Akureyri är en kommun och stad på norra Island vid den innersta delen av fjorden Eyjafjörður. Akureyri är Islands fjärde största kommun (efter tre städer i huvudstadsområdet, Reykjavik, Kópavogur och Hafnarfjörður) och har en mycket viktig fiskehamn och fiskeindustrier, bland annat fiskkonserveringsindustri, men även industrier som förädling av jordbruksprodukter, textilfabriker och skeppsvarv. Staden är även en viktig trafikknut i norra Island med bland annat inrikesflygförbindelser.
Akureyri har en snabbt växande högskola, grundad 1987, som erbjuder utbildning inom bl.a. biologi, ekologi och marinvetenskap, samhällsvetenskap, hälsovetenskaper och lärarutbildning.

Akureyri har ett väl utbyggt system av lokalbussar. Totalt 6 linjer (1-5 och linje 7). Alla lokalbussar är gratis, trots detta är det många som väljer bilen.

Den fornnordiska Viking Helgi Magri (SLIM) Eyvindarson fast ursprungligen området i den 9: e talet. Det första omnämnandet av Akureyri är i domböcker från 1562 när en kvinna dömdes där för äktenskapsbrott. I den 17: talet, danska köpmän grundade sina läger på det faktiska Akureyri, som var en av de många spottar av mark i Pollurinn. De främsta skälen till att välja denna plats för tradingverksamhet var enastående naturhamn och fruktbarheten i området. Köpmännen bodde inte i Akureyri året runt men återvände hem under vintern.
Permanent lösning på Akureyri startade 1778, och åtta år senare, staden var det beviljade dess kommunala stadgan i kung av Danmark (och då Island också) tillsammans med fem andra städer i Island. Kungen hoppades att förbättra levnadsvillkoren för islänningar genom denna åtgärd eftersom den vid tidpunkten, Island hade aldrig haft stadsområden. När det gäller kungen var orolig Akureyri misslyckades, eftersom den inte att växa från sin befolkning på 12. Den förlorade sin kommunala status i 1836, men återfick det 1862. Från och med då Akureyri började växa på grund av den utmärkta hamnen villkor och kanske mer på grund av den produktiva jordbruks regionen runt omkring. Jordbruksprodukter blev en viktig sektor av ekonomin.
Under andra världskriget var Akureyri en av tre flygbaser som används av den norsk-brittisk Nr 330 Squadron RNoAF . Flottiljen som bildades den 25 april 1941, flög Northrop N-3PB bombplan: "A" flygning var baserad på Reykjavik , "B" flyget till Akureyri och "C" flyget till Budareyri. Den 1 december 1940, "A" och "B" flyg upphörde från norska baser, men "C" flygning fortsatte att flyga Northrop N-3PBs från Akureyri till 5 april 1943. Nej 330 Squadron RNoAF drivs också Catalina flygbåtar från Akureyri, som skyddade konvojer från USA till Storbritannien och Murmansk mot angrepp från tyska ubåtar.
I den 20: e talet upplevde Island en massflykt från landsbygden till städerna. och Commerce servicenäringarna ökade till vara den primära arbetsgivarna i Akureyri på 1990-talet. Jón Sveinsson , en populär författare av barnböcker var född i Akureyri och dog 1944.
I början av 21: a århundradet, industrier har fisket blivit viktigare i Akureyri som två av de stora fiskeföretagen Island har blivit en viktig inkomstkälla och förväntas öka ytterligare under kommande år. The University of Akureyri grundades 1987 och växer snabbt. Akureyri är också hem för RES - Skolan för förnybar energi Science .
Sedan 2004, fd kommun Hrísey en ö 35 km norrut, har varit en del av Akureyri. Hrísey, som har en befolkning på 210 är den näst största ö utanför Island och är en sajt för husdjur och boskap karantän. Staden var tidigare platsen för fiske bearbetning. Staden ligger på den södra delen av ön. Den norra delen består av privatägd mark som kräver passerar in.

Inga kommentarer: