Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 6 januari 2011

Gatineau. (Kanada)

Gatineau är en stad i södra delen av den kanadensiska provinsen Quebec som ligger på Ottawaflodens norra strand, mittemot Kanadas huvudstad Ottawa. Ottawa och Gatineau bildar tillsammans Kanadas National Capital Region och betraktas vanligen som ett enda storstadsområde.


Gatineau har 242 124 invånare (2006, 17:e i Kanada) och med sin yta på 342,21 km² en befolkningstäthet på 662,3 invånare/km². I Gatineau finns 94 124 hushåll och majoriteten av invånarna bor i Aylmer, Hull och Gatineaus äldre delar. Buckingham och Masson-Angers är glest befolkade.

Flera federala och provinsiella myndighetsbyggnader är placerade i Gatineau, vilket beror på närheten till huvudstaden Ottawa och Gatineaus roll som huvudort i regionen Outaouais. Kanadas regering har beslutat att de arbetstillfällen man kan erbjuda ska fördelas lika på båda sidor om floden. Detta gjorde att flera stora kontorsbyggnader byggdes i Gatineau, bland annat Place du Portage och Terrasses de la Chaudière i Hulls gamla stadskärna.

Före den 1 januari 2002 fanns på Quebecsidan av Ottawafloden fem städer: Hull, Gatineau, Aylmer, Buckingham och Masson-Angers. Av dessa städer räknades Hull, som hade längst historia, som den viktigaste, trots att Gatineau faktiskt hade fått fler invånare. När städerna slogs samman till en ansåg separatisterna, Parti Québécois, som då hade makten "Gatineau" vara ett mer representativt och, framför allt, franskt namn för regionen. Dessutom hade många landmärken redan namn som knöt dem till Gatineau, till exempel "Parc de la Gatineau" nordväst om staden och Gatineaufloden mellan Gatineau och Hull. Invånarna själva hade snarare önskat sig namnet "Hull-Gatineau".


Det liberala partiet som sedan tog makten genomförde 20 juni 2004 en folkomröstning där invånarna i de olika stadsdelarna fick chansen att välja om de skulle lämna Gatineau. Valdeltagandet var emellertid lågt och ingen tillräcklig majoritet uppnåddes.

Upplagd av Bengt kl. torsdag, januari 06, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)