Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 11 januari 2011

Lillesand. (Norge)

Lillesand är en stad och kommun i Aust-Agder län , Norge . Det är en del av traditionella distriktet i Sørlandet . Administrativt centrum i kommunen är staden Lillesand.

Staden Lillesand bildades som en kommun den 1 januari 1838. Den 1 januari 1962, på landsbygden kommunerna Høvåg (befolkning: 1.330) och Vestre Moland (befolkning: 2.454), det Gitmarkgårdene området Eide (befolkning: 22), och staden Lillesand: 1.041 () var populationen slås ihop för att bilda en ny, utvidgad kommun Lillesand.

Den fornnordiska formen av namnet var just Sandr som betyder "sand beach ". Det första elementet lille som betyder "liten" lades efter grundandet av Kristiansand år 1641 att skilja den från den större och mer viktig.

Sanden, som bestod av det lilla området nära hamnen, var det ursprungliga namnet till kommunen Lillesand. Lillesand är byggd på den gamla gården i Lofthus och rebellen Christian Lofthus fångades på denna gård omkring 1780.
År 1821, när Lillesand blev en priviligierad port hade den en befolkning på endast 300 och hade nio varv .
Lillesand kyrka, invigd 1889, ligger på en kulle vid Kirkeheia. Det är i nygotisk / schweizisk stil.
Genom 1895 handelsflottan var 95 fartyg stark. Men döden av segelfartyg som orsakats allvarliga ekonomiska svårigheter för Lillesand. Segelfartyg hade billiga och kan byggas från lokala timmer. Ångkokare byggdes av stål, var dyra och krävde mer kapital än lokalbefolkningen kunde uppbåda. Varven var stängda. Många av de boende emigrerade därifrån till USA .


Lillesand förblev en fiskeby, trots att även detta område drabbats när sillen lämnade kusten.
Den Saltholmen fyr , belägen på en ö utanför Lillesand, är en artonhundratalet fyr med ett skiffer tak och ett konkret torn för ljuset. Den drivs som en bemannad fyr från 1882 till 1952. Saltholmen (bokstavligen "Salty Islet" ) är uppkallad efter salt gruvbrytningsindustrin gång där, som fastställts av Hans Nielsen Hauge .


Den Lillesand-Flaksvandbanen drivs mellan Lillesand och Flaksvann 1896 till 1953.
Den Orzeł , en polsk ubåt sjönk den tyska trupptransport Rio de Janeiro den 8 April 1940 av Lillesand. Rio de Janeiro var på väg att delta i den inledande landningar av Operation Weserübung , invasionen av Norge.

Lillesand gränsar i norr av Birkenes kommun och upp längs kusten i öster av Grimstad kommun i Aust-Adger. Ner längs kusten i väster Det gränsar till Kristiansand kommun i Vest-Agder län. Sjön Østre Grimevann är en stor sjö i norra delen av kommunen.


Den Blindleia är en inre vattenväg som börjar i Gamle Hellesund i Høvåg nära Kristiansand i södra Norge, och fortsätter förbi Lillesand. Det är ett salt vatten passage skyddad från det öppna havet av offshore skärgården .

Navigering via Blindleia passagen kräver uppmärksamhet på detaljer, men är inte svårt, eftersom det inte finns några tidvatten , och mycket lite ström. Den minimala tidvatten förändring i skärgården beror på dess geografiska läge, den tidvattenström som kommer in från Atlanten spricker på brittiska öarna .


En tidvattenströmmar går igenom Engelska kanalen , medan den andra går runt den norra delen av de brittiska öarna. Bäcken av Engelska kanalen når Norges kust innan vågen reser runt de brittiska öarna. Dessa två tidvatten "vågor" är helt ur fas när de möts här, neutralisera tidvatten effekten.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, januari 11, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)