Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 5 januari 2011

Tilburg. (Nederländerna)

Tilburg är en kommun i provinsen Noord-Brabant i Nederländerna. Kommunens totala area är 118,83 km² (där 2,45 km² är vatten) och invånarantalet är på 202 090 invånare (2008).
I staden finns bland annat Tilburgs Universitet och det nederländska textilmuseet. Tilburg är även en mycket viktig trafikknut.
I juli varje år äger "Tilburgse Kermis" rum. Ett stort tivoli tar plats i staden under några dagar. Kermis är en av Tilburgs största turistattraktioner, 2007 lockade tillställningen 1 100 000 besökare.

Lite är känt om den tidigaste historia Tilburg. Dokument från år 709 visar namnet Tilburg för första gången. Efter det, källor tiga för några århundraden. I den senare medeltiden var Tilburg mer av en lokal "region" än en by eller stad, även om ett par små byar under förutsättning att dess befolkning centra, varav en var känd som "östra Tilburg (Oost-Tilburg), vilket var senare återspeglas i namn av Oisterwijk ("östra kvarteret"). Denna by centrerad kring en liten (antagligen trä) slott eller "Motteburcht" på en lika liten kulle, som blev övergiven och revs efter några århundraden som mest. Av denna första "Tilburg slott", fanns det inget annat ca 2000, utom ett fåtal rester av sin vallgrav i en förort till Oisterwijk. I 14: e århundradet, var Tilburg proklamerade en herrgård . Tillsammans med Goirle , förvärvade titeln "The Manor i Tilburg och Goirle".
Successivt, godsägarnas rättigheter föll i händerna på flera herrar djurvänner. De härstammar deras inkomster från skatter , böter och räntor som betalas av byborna.
I 15: e talet, av herrar Tilburg, Jan van Haestrecht, byggt en Tilburg slott. "Det stenmagasinet på Hasselt" nämns i flera historiska dokument. 1858, dock slottet hade att bereda plats för en fabrik. Den lever på, men i staden vapen och logotyp. En kopia av grunderna av slottet återställdes i ca. 1995 på sin ursprungliga plats efter det att fabriken revs. År 1803 var Goirle skild från Tilburg och den 18 april 1809 Tilburg beviljades stadsrättigheter . Under det året hade cirka 9000 invånare. Tilburg värd för flera festligheter under 2009 för att fira 200 år status som stad.

Tilburg växte kring en av de så kallade "besättning platser", trekantigt tomter där ett antal vägar (oftast sand vägar) uppfylls. Dessa besättningen platser var kollektiva utmarker för flockar av får . Deras trekantig form är fortfarande återspeglas i layouten på många platser i Tilburg. Många distrikt - som Korvel, Oerle, Broekhoven, Hasselt, Heikant, De Schans och Heuvel - bär namnen på dessa gamla byar .

Upplagd av Bengt kl. onsdag, januari 05, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)