Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 5 januari 2011

Woerden. (Nederländerna)

Woerden är en kommun och en stad i centrala Nederländerna . Tack vare sitt centrala läge mellan Amsterdam , Rotterdam , Haag och Utrecht , och det faktum att det har utmärkta järnvägs-och vägförbindelser till dessa städer är det en populär stad för pendlare som arbetar i dessa städer.

Floden Oude Rijn används för att passera genom centrum av Woerden, men 1960 den gamla floden har avletts runt centrum. Staden har en lång och rik historia i ost att göra och handel; för år Gouda ost för inhemska och internationella användning har tagits fram i denna region. Woerden har fortfarande sin giltighet (sedan 1885) ost marknad på torget i centrum.

Woerden ligger vid floden Oude Rijn, nära sammanflödet med fd Linschoten strömmen. Den nedre sträcka av Linschoten ström från Montfoort och Linschoten att Woerden igensättning för länge sedan och dess flöde har avletts genom Lek och Hollandse IJssel floder, men vid ett tillfälle var det en viktig gren av Rhen -deltat , som förbinder Nedre Rhen från Wijk bij Duurstede till Oude Rijn nära Woerden. Nära den tidigare sammanflödet var ett område som var något mer upphöjd än omgivningen, en naturlig levee , som-i ett område som är utsatta för översvämningar, gjorde det till en attraktiv plats för avveckling.
Här, på den högsta punkten, romarna byggde en Castellum ( Castellum Laurum ), som en del av lime i romerska riket och därmed en del av försvaret rader av den norra gränsen av det romerska riket. Den första Castellum byggdes på 40-talet e.Kr. , och förstördes i 69 e.Kr. under bataviska uppror . I 70 e.Kr. Castellum byggdes, och romarna kvar till 402 e.Kr., med ett avbrott som varar från ca 275-300 e Kr.
Den Castellum var belägen vid nuvarande platsen för medeltida Petruschurch och omgivande kyrkogården. Under bygget av en ny underjordisk parkeringsanläggning i centrum av Woerden, resterna av många gamla romerska byggnader och en romersk lastfartyg hittades. Under området forskning, mycket blev känt om den romerska tiden i Woerden: lokalisering av Castellum, det fria försvar vatten med infartsvägen och resterna av en romersk lastfartyg.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, januari 05, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)