Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 3 januari 2011

Zeewolde. (Nederländerna)

Zeewolde är en kommun och en stad i Flevoland provinsen i centrala Nederländerna . Den har en befolkning på cirka 20.000. Det ligger i poldern Flevoland med den lilla sjön kallas Wolderwijd i öster. I söder finns en stor lövskog kallas Horsterwold . Området i väster är särskilt jordbruksprodukter.
Zeewolde är känd för sina landskap och natur konst, den mest kända konstverk är hav av Richard Serra , som ligger i Landschapspark De Wetering. Newcastle Falcons spelare Tim Visser kommer från Zeewolde.
Inom trä Hulkesteinse Bos finns nudist resort Flevo-Natuur, med rekreation bungalows , en camping , och möjligheten till rekreation dagen.

Kommunen Zeewolde grundades 1984 och är därmed en av de yngsta i Nederländerna. Före 1984, område var förvaltas av Openbaar Lichaam Zuidelijke IJsselmeerpolders (OLZIJ) ( engelska : Public Body of Southern Ijsselmeer polderområdena ), som grundades av den nederländska nationella regeringen efter provinsen Flevoland skapades. Namnet "Zeewolde" var alltid tänkt att användas under planeringsstadiet, men på olika platser.
Zeewolde första invånare var de så kallade "pionjärer", flyttar in från de "gamla landet" till den nyinrättade poldern 1979. De var mestadels bönder och i början stadier berövas bekvämligheter som el eller kranvatten . Den planerade byn var då mest tänkt att tillhandahålla tjänster till närliggande jordbruk. Vid sidan av bönderna, två semesterbyar grundades i området.
I augusti 1980, Zeewolde rådgivande nämnd, som leds av Han Lammers var vid den tiden chef för OLZIJ, träffat som för första gången. I februari 1982 val kommunala hölls och den första streekplan (strukturplan) har upprättats, planerar byn att växa till 15.000 invånare. Den faktiska Själva byn startades år 1983, varefter år 1984 Zeewolde blev en kommun i sin egen rätt. Den 23 februari 1984, officiellt första invånare i byn Zeewolde var räckte nycklarna till sitt hus.

Upplagd av Bengt kl. måndag, januari 03, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)