Sölvesborg.

Sölvesborg är en tätort och centralort i Sölvesborgs kommun i sydvästra Blekinge län. Sölvesborg hade 7 883 invånare år 2005.

Utanför Sölvesborg ligger Listerlandet där det finns fina sandstränder, bland annat Sandviken (Siretorp och Sandviken), Hällevik och Torsö. Norr om Sölvesborg ligger Ryssberget där en av Sveriges största bevarade bokskogar finns att besöka.

Vid Ryssbergets sluttningar ligger också Gammalstorp, Bjäraryd och Ebbalycke-där Blekinges största björk står.
Sölvesborg är hemkommun för det allsvenska fotbollslaget Mjällby AIF, som spelar sina hemmamatcher på arenan Strandvallen i Hällevik.
Orten är känd för Sweden Rock Festival i Norje, Sveriges största musikfestival 2008.

Staden Sölvesborg har medeltida anor, men platsen har enligt fynd varit bebodd sedan bronsåldern.

Det skriftliga källmaterialet börjar med borgens omnämnande år 1343. År 1394 dagtecknar ärkebiskop Jacop Ulfstand ett brev från Sölvesborg. När borgen fungerade utgjorde Sölvesborg ett slottslän. I dag kvarstår den höga borgkullen och mindre rester efter det väldiga centraltornet samt källargrunder. Borgen eldhärjades vid flera tillfällen under striderna mellan svenskar och danskar, och efter att stadens förlorade stadsprivilegier kom borgen att förfalla och dess vallgravar försvann. Under de nästkommande seklen blev borgen plundrad på sitt tegel, som användes för att bygga nya hus (Anglert).

Sölvesborg har en vacker och välbevarad stadskärna med gammal bebyggelse som har växt fram i skydd av Sölvesborgs slott, den medeltida danska riksborgen som under senare år i folkmun också benämns slott på grund av att danska kungligheter ofta vistades här.
År 1405 omtalas ett lokalt helgon, S:t Enevald. Utanför Sölvesborg finns också S:t Enevalds källa. Se vidare i Fotevikens databas nedan.

År 1445 fick staden sina första stadsprivilegier av kung Kristofer av Bayern. Staden härjades flera gånger under dansk-svenska krigen. 1452 brände svenskarna staden, men staden återuppbyggdes.
Under en stor del av sena medeltiden och fram till mitten på 1600-talet, var Sölvesborg administrativt centrum i den östra delen av Danmark, som Sölvesborgs län, omfattande Gärds, Villands och Listers härader. Staden förlorade dock sina stadsrättigheter till förmån för andra städer västerut, byggandet av Kristianstad krävde att Sölvesborg gav upp sina rättigheter.

Efter förlusten av sina stadsrättigheter kom staden att hamna i skymundan och man fick inte stadsrättigheterna tillbaka förrän 1835 och blev stapelstad 1855. I samband med den stora stadsbranden 1801 förstördes stora delar av centrum, och det nya rådhuset byggdes efter branden 1805. Huset fungerade som stadens styreshus fram till 1985 då det nuvarande kommunhuset invigdes. Staden fick sin tingsrätt runt 1920, ritad av Gunnar Asplund och strategiskt placerad uppe på Möllebacken med utsikt ned mot stadens nya järnvägsstation.

Staden fick ett uppsving vid mitten av 1800-talet som centrum i ett distrikt med brännvinsbrännerier. Även annan industri fanns under perioder i staden, bland annat Sölvesborgs Glasbruk och ett varv. Utvecklingen påskyndades även av järnvägens framdragning. År 1874 knöts staden till Kristianstad via Sölvesborg-Kristianstads Järnväg och österut mot Karlshamn och Karlskrona 1886, numera en del av Blekinge Kustbana, samt järnvägen Sölvesborg-Hällevik 1902 och en bibana från Sandbäck mot Olofström. Därutöver hade staden sin första normalspåriga järnväg via Olofström till Älmhult från 1901. Sträckan Sölvesborg-Olofström lades ned 1984 och några år efter revs spåren upp. Blott delar av banvallen har bevarats, som cykelbana, då andra byggen kom i vägen (såsom anläggandet av tillfartsvägen till E22 och annexet till gymnasieskolan Furulund i Ynde vandrarhem).

Industrierna fanns kvar fram till början av 1980-talet. I samband med varvskrisen, lades varvet ned och Sölvesborgs glasbruk stängde slutligen portarna 1982. Idag finns inget kvar av glasbrukets område, men varvsområdet utgör ett industriområde.