Vöyri. (Finland)

Vörå (finska Vöyri) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i före detta Västra Finlands län, 36 km nordost om Vasa.

En del av kommunen var fram till 2007 en självständig kommun med samma namn.
Den nya kommunen bildades 2011 efter sammanslagning av Vörå-Maxmo och Oravais.

Vörå hade 3513 invånare (31.12.2005)och hade en yta på 427,50 km², varav 2,38 km² utgjordes av vattenområden. Från Vörå kommer fotbollslaget Norrvalla FF. Vörå brukar kallas Rågens rike.

Kommunfullmäktigena i Vörå och Maxmo fattade den 23 februari 2006 ett beslut om sammanslagning. Den 1 januari 2007 sammanslogs kommunerna till den nya kommunen Vörå-Maxmo (fi. Vöyri-Maksamaa).

Vörå var en tvåspråkig kommun med svenska (cirka 85 %) som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk (cirka 14 procent).
Befolkningen i Vörå är huvudsakligen koncentrerad till byarna Koskeby, Mäkipää och Rökiö, som ligger i centrala Vörå, cirka 15 km vid sidan av riksåttan. I norra Vörå ligger bland andra byarna Hällnäs, Kaitsor , Karvsor, Kovik och Tuckor. Här genomkorsas kommunen av riksåttan.

I södra Vörå finns byarna Bergby, Lomby, Jörala och Rejpelt. I östra delen av kommunen finns Pettersbacka, där huvuddelen av de finska invånarna bor.

Vörå är rikt på fornfynd. Till de äldsta fornlämningarna i Vörå hör ett par (ca 5000 år gamla) jättekyrkor, eller sälfångstläger från stenåldern i kommunens östligaste del. Under bronsåldern, för ca 3500 år sedan bodde man vid Vitmossen. Här har man funnit röjda husterrasser och gravrösen. Vörås forntida "storhetstid" infaller under mellersta järnålder, för ca 1500 år sedan. En tät bygd skapades runt den dåvarande Vöråviken.

Den rikaste och mest kända platsen är Gulldynt som är en av Finlands främsta fyndplatser från 500 och 600-talet. Vöråbon Jacob Tegengren utförde omfattande utgrävningar på 1930-talet, han undersökte bl.a. gravfältet på Lågpeltkangas, som än i dag framstår som det mest komplett undersökta gravfältet i österbotten. Han har också gett namn åt Vörå högstadium, Tegengrenskolan. Under 1990-talet har boplatsundersökningar utförts på Pörnullbacken i Rejpelt. Undersökningarna visade att samma gårdstomt varit bebodd från Kristi födelse till vikingatidens början, eller ca 800 år.