Sidor

lördag 20 augusti 2011

Sala.

Sala är en tätort belägen i Västmanland. Den del av orten som ligger öster om Sagån är dock belägen i Uppland.

Sala är centralort i Sala kommun i Västmanlands län. Det är en järnvägsknut mellan Dalabanan och linjen Sala-Oxelösund.

Sala är främst känt för Sala silvergruva. Gruvan hade länge stor betydelse för Sveriges ekonomi och den utgjorde anledningen till Salas grundande.

Vikingatiden i Salatrakten:
I Sala sockenkyrkas södra vägg finns en runsten som daterats till omkring år 1100. Var stenen ursprungligen stått är okänt, men den har antagligen stått i närheten av sockenkyrkan. Inskriften lyder: Viste och Halvdan reste stenen över sin fader Holme och broder Holmfast-Livsten ristade runorna.

På andra sidan Sagån, som rinner alldeles i närheten, gjordes ett mycket intressant fornfynd. I samband med att Saladamm norr om kyrkan torrlades år 1901-02 hittades fyra gravar från vikingatid. De döda, tre kvinnor och en man, var begravda i vad som verkade vara slädar eller kanoter. Gravarna var förhållandevis välbevarade och innehöll bland annat dräktspännen, spännbucklor, av brons och dessa har daterats till 900-1000-talet e.kr.

I samband med sjösänkningen påträffades en mindre gravhög på gården Hovs ägor, cirka en kilometer norr om sockenkyrkan. Det rör sig om en dubbelbrandgrav med en kvinna och en man. Förutom hästbetsel hittades också en sax av järn, 9 pilspetsar och ett svärdsfäste där klingan är avbruten ungefär en decimeter under fästet.

I Skälby, i närheten av Hov, har man bland annat hittat en yxa, glaspärlor och ett svärd. Dessa föremål har också daterats till vikingatid.

Medeltiden:
Övergången från vikingatid till medeltid är flytande. I vissa delar av det blivande Sveariket gick religionsskiftet förhållandevis lugnt till medan det på annat håll var ett hårdnackat motstånd. I Västmanland verkar det inte ha varit några stridigheter, medan man i Uppland utkämpade blodiga slag. En annan sak som markerar religionsskiftet är den cirka 2 000 runstenarna här i landet. De flesta stenarna har kristna symboler.

Silvergruvan och Sala anläggs:
Anläggandet av Sala skedde i samband med inledningen av bergsbrytningen i Sala silvergruva. Gruvan, som ligger i Salberget, grundades under 1500-talet. Den huvudsakliga sysselsättningen i Sala har därefter varit jordbruk och bergsbruk. Orten fick stadsprivilegier av Gustav II Adolf år 1624. I samband med erhållandet av stadsprivilegierna flyttades staden till sitt nuvarande läge. Staden har eldhärjats vid två tillfällen, år 1736 och år 1880. Efter den sista branden och anläggandet av järnvägen fick Sala en för tiden mer modern karaktär. Under peståret 1710 i Stockholm flyttade dåvarande kungafamiljen till Väsby kungsgård i Sala. Väsby kungsgård har hyst kungligheter och drottningar i andra sammanhang, främst under 1600-1700-talen när de kungliga inspekterade gruvan. Sala silvergruva var under lång tid en av Sveriges viktigaste inkomstkällor.

Sala i modern tid:
Under 1800-talet besöktes staden av H.C. Andersen, som i sin reseskildring om Sala förundrades över var alla människor höll hus när han anlände? (De flesta var och hämtade boskapen på åkrarna utanför stan.)
Under 1800-talet ökade Salas befolkning starkt. Invånarantalet år 1815 var 2 193, vilket sedan ökade till 3 859 år 1870. Tio år senare, år 1880, hade siffran ökat ytterligare till 4 836 och år 1889 uppgick siffran till 5 542. I dag är orten emellertid drabbad av avfolkning. År 2000 uppgick invånarantalet till 12 118 personer. År 2005 hade siffran minskat till 12 059.
Salaligan var en löst sammansatt grupp på fem personer från Sala i Västmanland som under sex år på 1930-talet genomförde rån och mord. Totalt mördades fem personer.

Det var även i Sala på Ångbagarn som Owe Thörnqvist skrev sången "Dagny, kom hit och spill ...". Bageriet har fortfarande samma inredning från 1950-talet. Enligt andra källor är sången om Dagny inspirerad av en servitris på ett kafé i Uppsala. Se Dagny Knutsson.

Sala i dag:
Sala består i dag av ett rutnät av gator, med ett förhållandevis stort torg i mitten. I stadskärnan går de längsta gatorna i öst/västlig riktning, med flera kortare som bryter av i nord/sydlig. Vid Stora torget stod tidigare stadens vattenbrunn, där man hämtade sitt vatten. Staden är präglad av gruvan. Dammarna i centrala Sala grundades för att leda och reglera vattentillförseln från Långforsen till gruvan. Bortsett från gamla Stadshotellet vid Stora torget har relativt få byggnader rivits under 1950- och 1960-talen för att göra plats åt Domusvaruhus och liknande.
Trots att gruvan sedan länge är tagen ur bruk är den en mycket stor tillgång för staden, då den i dag är en stor turistattraktion med många besökare. Under senare år har intresset för gruvan och Sala åter ökat, det är nya silverfyndigheter som lockar till intresse. Runt om i Salatrakten och kring gruvan görs provborrningar i syfte att hitta ytterligare silverfyndigheter.
Det spekuleras i att det ska finnas en silveråder till som går genom kommunen. Runt Sala finns också många gamla kalkbrott och orten är även känd för sin maskinindustri.

År 2007 öppnade Salbergaanstalten i Sala. Det är Sveriges största fängelse räknat i antalet intagna. Salbergaanstalten tillhör säkerhetsklass "B" på en femgradig skala. Anstalten innehåller såväl ett häkte som anstalt med 342 platser totalt. Anstalten utgörs av 6 stycken anstalts- och häkteshus (Häkte, isolering, studier, långtid, normal och sexualbrottsavdelning).
RSD har tillsammans med fastighetsägaren BE Andersson Fastigheter, utvecklat och genomfört en idé om att förse Sala med en ny komplett handelsarena och nyttja den befintliga fastigheten vid Stora Torget. Det centrala i projektet är en Galleria i två plan med ett tjugotal butiker och övrig kommersiell service. Gallerian erbjuder ett 20-tal nya välkända affärer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar