Örebro är en tätort (stad) i Närke samt centralort i Örebro kommun och residensstad i Örebro län. Örebro är Sveriges sjätte största tätort med 98 237 invånare (2005).
Samhället Örebro uppstod under medeltiden vid det för landskapets handel välbelägna övergångsstället över Svartån, vid segelleden och stora vägen mellan de övre Mälarlandskapen och den nedre delen av landet. Vid Örebro hölls landstingen och samtidigt den stora årsmarknaden Hindersmässan (Hindriksmässan). Detta skedde på Henriksdagen, den 19 januari. Numera är Hindersmässan framflyttad till omkring den 26 januari. Vid landstingen mottog kungarna hyllningar av närkingarna, och vid karmelitklostret ("Vårfruklostret", se nedan) uppstod redan i 14:de århundradet en skola. Platsens vikt som landskapets huvudort, i förening med dess läge, gav den betydelse för hela riket. Därför den användes ofta för möten och herredagar, bl.a. i februari 1529, då ett kyrkomöte där fattade viktiga beslut och gjorde betydelsefulla uttalanden i reformatorisk riktning. I december 1539 - januari 1540 hölls rättegång med Olaus Petri och Laurentius Andreæ. Dessa herrar svor den 4 januari 1540 på Gustav Vasas "blotta" svärd att bli kungens "lifsarfherrar trogne och hulde", d.v.s. förband sig till arvrikets erkännande.
Hjalmar Bergman i Wadköping
Engelbrekt Engelbrektsson med Örebro rådhus på Stortorget. Fotograf: Curt Götlin.
Under 1800-talet hölls två riksdagar i Örebro, nämligen 1810, då Jean Baptiste Bernadotte, furste av Pontecorvo (senare kung under namnet Karl XIV Johan), den 21 augusti valdes till tronföljare (för att visa sin uppskattning över sin "adoptivson" lät Karl XIII ge Örebro skola namnet Karolinska skolan), och 1812, då en ny tryckfrihetsförordning antogs och beväringsinstitutionen infördes. I "fru Hjorts hus" slöts den 18 juli 1812 fred mellan England och Ryssland, varigenom "grunden lades till Napoleons omstörtande". Underhandlare var Lars von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849 och 1850 hölls det liberala reformmöten i Örebro, varvid diskuterades och antogs förslag till regeringsform och vallag.
Staden har några gånger varit hemsökt av större eldsvådor, Örebro stadsbränder.
År 1863 stod det nya Rådhuset i Örebro klart. Man hade börjat bygga det fem år tidigare, efter ritningar av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare. I Rådhuset skulle stadens förvaltningar och myndigheter finnas, men de var inte så stora på den tiden. Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade: "Å hut Örebro – bornera inte, svagdricka", för att han tyckte att Rådhuset var alltför stort och påkostat för en stad av Örebros storlek.
Den 22 oktober 1896 grundades Örebro kexfabrik. 1967 blev Örebro kexfabrik ett dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex togs ur bruk 1975 och året efter lades fabriken ned. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet drabbades stadens näringsliv av en allvarlig kris till följd av kexindustrins nedläggningar samt nedläggningar i den för staden betydande skoindustrin. I och med detta slutar en epok i stadens historia, då Örebro varit känd som en "Sko- och kexstad". Som en del i ett åtgärdspaket, för att få stadens ekonomi på fötter igen, utlokaliserades delar av Statistiska centralbyrån till Örebro, liksom även Trafikregistret. Örebro fick också en universitetsfilial till Uppsala universitet förlagd till staden. Universitetsfilialen blev år 1977 Högskolan i Örebro, som år 1999 blev Örebro universitet.
Hjalmar Bergman i Wadköping
Engelbrekt Engelbrektsson med Örebro rådhus på Stortorget. Fotograf: Curt Götlin.
Under 1800-talet hölls två riksdagar i Örebro, nämligen 1810, då Jean Baptiste Bernadotte, furste av Pontecorvo (senare kung under namnet Karl XIV Johan), den 21 augusti valdes till tronföljare (för att visa sin uppskattning över sin "adoptivson" lät Karl XIII ge Örebro skola namnet Karolinska skolan), och 1812, då en ny tryckfrihetsförordning antogs och beväringsinstitutionen infördes. I "fru Hjorts hus" slöts den 18 juli 1812 fred mellan England och Ryssland, varigenom "grunden lades till Napoleons omstörtande". Underhandlare var Lars von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849 och 1850 hölls det liberala reformmöten i Örebro, varvid diskuterades och antogs förslag till regeringsform och vallag.
Staden har några gånger varit hemsökt av större eldsvådor, Örebro stadsbränder.
År 1863 stod det nya Rådhuset i Örebro klart. Man hade börjat bygga det fem år tidigare, efter ritningar av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare. I Rådhuset skulle stadens förvaltningar och myndigheter finnas, men de var inte så stora på den tiden. Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade: "Å hut Örebro – bornera inte, svagdricka", för att han tyckte att Rådhuset var alltför stort och påkostat för en stad av Örebros storlek.
Den 22 oktober 1896 grundades Örebro kexfabrik. 1967 blev Örebro kexfabrik ett dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex togs ur bruk 1975 och året efter lades fabriken ned. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet drabbades stadens näringsliv av en allvarlig kris till följd av kexindustrins nedläggningar samt nedläggningar i den för staden betydande skoindustrin. I och med detta slutar en epok i stadens historia, då Örebro varit känd som en "Sko- och kexstad". Som en del i ett åtgärdspaket, för att få stadens ekonomi på fötter igen, utlokaliserades delar av Statistiska centralbyrån till Örebro, liksom även Trafikregistret. Örebro fick också en universitetsfilial till Uppsala universitet förlagd till staden. Universitetsfilialen blev år 1977 Högskolan i Örebro, som år 1999 blev Örebro universitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar