Afghanistan.

Afghanistan, officiellt Islamska republiken Afghanistan (pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت; dari: جمهوری اسلامی افغانستان) är en stat i södra Asien. Afghanistan räknas till Centralasien. Landet är bergigt och saknar kust.

Det gränsar till Pakistan i söder och öster. Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster. Namnet Afghanistan betyder "afghanernas land". Under antiken kalldes landet Ariana eller Baktrien.

Under medeltiden användes namnet Khorasan. Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr. Regionen som idag heter Afghanistan har genom tiderna underkuvats av olika imperiers arméer. 529 f.Kr. inlemmades området i perserriket. Det erövrades på 300-talet f.Kr. av Alexander den store och under medeltiden av Djingis Khan. Ursprunget till dagens afghanska stat var det rike som bildades 1746 under Durranidynastins regent Ahmed Shah Durrani med Kandahar som huvudstad. Senare flyttades huvudstaden till Kabul och stora delar av landet överläts styrelsen på grannländerna.

Under det sena 1800-talet blev Afghanistan en buffertstat i rivaliseringen mellan det Brittiska Indien och Tsarryssland, en schism som har kallats det stora spelet. Under 1800-talet kontrollerades Afghanistan av det brittiska imperiet. Landet uppnådde självständighet efter det tredje anglo-afghanska kriget. Landet skiljdes helt från Storbritannien den 19 augusti 1919. Under 1900-talet har Afghanistan härjats av inbördeskrig och utländska ingripanden. 1933 till 1973 var en politiskt stabil period då landet styrdes av kung Zahir Shah. 1946 blev landet medlem av FN.

1973 grep kungens svåger Mohammed Daoud Khan makten genom en militärkupp. Kungen avsattes och republik utropades 1977. Daoud och dennes hela familj mördades 1978 då det afghanska kommunistpartiet tilltvingade sig makten genom ytterligare en kupp.
Efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds alla andra politiska än det kommunistiska PDPA. Kommunistregimen utmanades av den USA-stödda Mujaheddingerillan. Genom CIA utbildades och beväpnades minst 35 000 mujahedinsoldater. Många av dessa kom från andra länder.

När landets kommunistregering närmade sig kollaps invaderades Afghanistan av sovjetiska trupper i december 1979. De tio följande åren härjades Afghanistan av det Afghansk-sovjetiska kriget, en konflikt där uppskattningsvis 15 000 sovjetiska soldater miste livet. Dessa förluster i kombination med Sovjetunionens förestående sammanbrott och omfattande internationella påtryckningar föranledde att de sovjetiska stridskrafterna drog sig tillbaka 1989.
Det sovjetiska uttåget följdes av en utdragen maktkamp mellan olika mujaheddinfraktioner.

Samtidigt uppstod den islamistiska rörelsen Taliban. Sedan islamistisk gerilla tog makten över landet 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Nya författningar antogs 1993 och i juli 1996 utan att de tillämpades på grund av det pågående inbördeskriget. Dess blodigaste strider rasade 1994 då 10 000 milismän dödades i drabbningar i och runt Kabul.

Med stöd av USA och Pakistan kom Taliban till makten i september 1996. Som mest kontrollerade talibanerna 90 procent av landets yta. I nordöst utmanades islamiströrelsen av Norra alliansen. Taliban införde islamsk Sharia-lag och ändrade landets namn till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (De troendes härförare). Landet utvecklades under slutet av 1990-talet till ett tillhåll för militanta islamister, bland annat Usama bin Ladens rörelse al-Qaida.) 1998 sprängde al-Qaida de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania. I efterspelet av attackerna krävde USA att Afghanistan skulle utlämna Bin Ladin. När talibanregimen vägrade lät Clinton-administrationen bomba al-Quaidas träningsläger i Afghanistan. 1999 införde FN sanktioner mot Afghanistan.

Talibanregimen blev allt mer isolerad och fundamentalistisk. I mars 2001 lät regimen skjuta sönder två stycken 1 500 år gamla Buddhastatyer. Omvärlden rasade mot förstörelsen av dessa världsarvsförklarade kulturminnen.

11 september-attackerna 2001 föranledde USA att ånyo att kräva Bin Ladin utlämnad. Regimen i Kabul tog avstånd från terrorattackerna efter påtryckningar från Pakistan. Afghanistan erbjöd sig att utlämna Bin Ladin om USA kunde presentera bevis för att denne hade planerat attackerna. USA avvisade kravet.
Afghanistan angreps 7 oktober 2001 av USA. Kriget ledde till att Talibanregimen avsattes. Målet var att tillfångata eller döda Usama bin Ladin. I december 2001 hade invasionsstyrkorna tagit kontroll över Afghanistan. Vid årsskiftet enades afghanska ledare, talibanmotståndare, vid en konferens i Bonn om att bilda en interimregering under Hamid Karzai. 2002 hölls ett traditionellt Loya jirga för att dra upp riktlinjer för landets framtid efter Taliban.

I slutet av 2001 tog säkerhetsrådet initiativ till den fredsbevarande styrkan International Security Assistance Force (ISAF). Styrkans mandat är att bistå president Hamid Karzais regering att upprätthålla lag och ordning samt att återbygga landets infrastruktur. Under 2005 ingick USA och Afghanistan ett avtal om samverkan, vilket band samman de båda länderna i en långvarande relation. Samtidigt har det internationella samfundet bidragit med flera miljarder dollar för att återuppbygga landet.

Talibanrörelsen gick under jorden för att senare återkomma och (2008) kontrollera 10 procent av landet. Landet är utfattigt, infrastrukturen i spillror. Krigsherrar härjar. Landminor är ett stort problem liksom odetonerade klusterbomber. Kvinnornas situation är fortfarande svår och ofri. Afghanistans kvinnor kan inte röra sig fritt och att gå klädd i burka är nödvändigt. Ytterst lite av lagstiftningen har ändrats sedan Talibantiden. Den omtaltade kvinnliga ministern för kvinnors rättigheter, doktor Sima Samar, tvingades avgå efter anklagelser om blasfemi.