Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 16 september 2009

Krokom.

Krokom är en tätort i Jämtland och centralort i Krokoms kommun, Jämtlands län. Ortnamnet (1437 skrivet i Krokom) är ursprungligen ett bynamn. Namnet är en dativpluralform av krok 'krök'. Ändelsen "-om" är jämtskans dativform för svenska "-arna", så direktöversatt betyder Krokom "Krökarna". Den sakliga grunden för namnet är däremot omdiskuterad. Det kan vara nära till hands att söka förklaringen i den ”omkrok” Indalsälven gör där dagens tätort Krokokm ligger. Men det är ju bara en enda krök och alltså kan man där inte förklara flertalsändelsen -om. Indalsälven gör inga krökar där ortnamnet Krokom hämtar sitt ursprung, nämligen i Krokomsbygden söder om Indalsälven i det som i dag heter Kroksgård.
Innan järnvägens dragning genom Krokom 1882 fanns enstaka bebyggelse samt någon sommarvall. Området hette då Broddtorpet efter det torp som låg där på den större byn Hissmons marker. Över älven gick en repfärja och färjekarlen bodde på den södra sidan om älven vid Nyheden innan broarna byggdes.
I slutet av 1960-talet startades byggnationer av ett flertal hyreshus i Krokom. De sista 2 husen byggdes i mitten av 1980-talet.
Krokoms kommun bildades i början av 1970-talet då ett flertal mindre kommuner slogs samman. I samband med det så byggdes det nya förvaltningshuset i Krokom samt att centrum som det ser ut idag skapades. Det tidigare centrumet låg tidigare på andra sidan järnvägen ned mot Krokomsviken.
I början av 1990-talet byggdes en ny bilbro över älven då den gamla var fallfärdig och enkelriktad.
1995 riskerade den nya bron samt järnvägsbron att dras ned i älven under den stora översvämningen som rådde under våren. Samhället, som ligger ca 20 km nordväst om Östersund utmed Europaväg 14, är en arbetspendlingsort till Östersund. Den dominerande arbetsgivaren i Krokom är Krokoms kommun och Jämtlands läns landsting, men även viss små- och medelstor industri finns. Tidigare fanns en stor massafabrik i Hissmofors (Hissmofors AB/NCB) som ingår i Krokoms tätort. Den lades dock ned 1978.
Kommunhuset byggdes i början av 1970-talet i samband med kommunsammanslagningen. Huset rymmer en stor del av kommunens administrativa verksamhet samt Krokomsbostäder AB's administration. Huset är byggt i 3 våningar och har en inre gård i anslutning till matsalen. Under årens lopp har dock de kommunala verksamheterna vuxit så det råder nu utrymmesbrist för förvaltningen.

Upplagd av Bengt kl. onsdag, september 16, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)