Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 14 januari 2010

Mellösa.

Orten är belägen i Flens kommun mitt i Sörmland. Mellösa är en vacker och mycket gammal kulturbygd. I Mellösa församling finns ca 80 fornlämningar.Själva kyrkbyn har samma utsträckning idag som under medeltiden. Även den kringliggande skogsbygden var bebodd under medeltiden.Det var i Mellösa man fann det äldsta hjulet i Sverige - från 400 talet e Kr. Oxdragna kärror fanns säkerligen tidigare, men Mellösahjulet är det äldsta som bevarats in i vår tid. Numera finns det att beskåda på Länsmuséet i Nyköping.Idag är Mellösa en liten, mycket vacker kyrkby med ett sparsamt näringsliv. Här bor 553 personer i natursköna omgivningar - sitt levebröd tjänar dock de flesta på annat håll.Fem kilometer väster om Mellösa ligger Harpsund - statministerns representations- och rekreationsbostad. Här kan man promenera i parken och se på den berömda ekan. Kyrkbyn tillsammans med den vackra kyrkan är en verklig idyll. Kyrkans äldsta delar är från 1200-talet och den sista förändringen av exteriören gjordes 1874 då tornet byggdes. Dopfunten är kyrkans äldsta föremål. Skålen med sina flätade ringar är huggen i sandsten och är från 1100-talet.

I september år 1933 var lantbrukaren Holger Landerby i Flenmo by, Mellösa socken i Södermanland, sysselsatt med att gräva om ett dike i den forna strandkanten av den nu nästan igenvuxna sjön Filaren.Han fann där, på 85 cm djup, ett trähjul, som senare visade sig vara landets bäst bevarade från förhistorisk tid (c:a 400 e. Kr.). Hjulet är 10-ekrat, 65 cm i diameter och med ett 35,5 cm långt nav, intill 20 cm brett. Genom riklig förekomst av humlefrömjöl kring fyndet antagas, att hjulet lagts som sänke på humletågor, som skulle rötas för textil beredning.Hjulet förvaras på Statens Historiska museum i Stockholm. Utvecklingen har sedan dess rullat vidare. Numera är Mellösa-hjulet en originell souvenir och symbol för framåtskridande.Mellösa-hjulet framställs idag som souvenir i trä, metall, textil och bakverk till förmån för kultur och miljövård i bygden.

Inga kommentarer: