Storsjöodjuret.

Storsjöodjuret är ett folkloristiskt eller möjligen kryptozoologiskt fenomen i Storsjön i centrala Jämtland.
Odjuret omnämndes i skrift första gången år 1635 i sägnen om trollen Jata och Kata, nedtecknad av kyrkoherden Mogens Pedersen. Här associeras odjuret med Frösö runsten, som liksom många andra runstenar visar en ormfigur med drakslingor.
För länge, länge sedan stod två troll, Jata och Kata, på Storsjöns strand och kokade något i var sin kittel. De kokade och spädde, dagar, veckor och år. De visste inte vad som skulle bli av brygden utan undrade mycket. En afton hördes ett underligt läte ur den enas kittel. Det kved, stönade och skrek och sedan kom en stark knall. Ett underligt djur med svart ormkropp och katthuvud hoppade ur kitteln och försvann i sjön. Odjuret trivdes i sjön, växte oerhört och väckte fasa bland människor då det visade sig. Till sist nådde det runt Frösön och kunde bita sig själv i svansen. Ketil Runske band det väldiga odjuret med en stark trollformel, vilken inhöggs i en sten, som restes på Frösön. Ormen avbildades på stenen. Så skall trollet ligga bundet ända tills någon kan läsa och förstå inskriften på stenen. Talrika anspråk om observationer av fenomenet har gjorts sedan 1800-talet och framåt, främst under sommaren och särskilt under rötmånaden, mestadels i södra och östra delen av sjön. 1894 skapades ett särskilt bolag för att fånga odjuret. Dåvarande kung, Oscar II, bidrog med pengar till bolaget och även Östersunds stad var med och satsade kapital till en specialkonstruerad fångstsax som i dag finns att beskåda på Jämtlands Läns Museum. Denna skulle enligt uppgift agnas med en spädgris, men man fick aldrig något napp.
1986 förbjöd länsstyrelsen i Jämtlands län att "döda, skada, fånga levande djur av arten Storsjöodjuret" och att "borttaga eller skada Storsjöodjurets ägg, rom eller bo". 2000 anlades speciella utsiktsplatser runt Storsjön. 2002 ansökte en privatperson om dispens från förbudet mot att plocka Storsjöodjurets ägg, men Miljödomstolen yttrade att länsstyrelsens fridlysningsbeslut stred mot regeringsformens krav på saklighet, i och med att en "vetenskapligt icke verifierad djurart" fridlysts. 2005 meddelade JO att denne delade miljödomstolens bedömning, och ansåg föreskriften om Storsjöodjuret inte kunde tillämpas. Länstyrelsen valde i början av 2006 att ompröva, och därefter upphäva, beslutet från 1986.
I juni 2008 placerades fyra webbkameror och en värmesökande kamera ut på holmen Nysvehälla i Storsjön, i syfte att upptäcka odjuret. Projektet finansieras av företagarföreningen i Svenstavik, samt av Bergs kommun och EU-medel som länsstyrelsen förfogar över. I augusti 2008 fångades odjuret på film, enligt filmteamet. Videoklippet visades i media och lades ut på Youtube.