Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 29 februari 2016

Ainbusk-sångerskan död – blev 46 år.

Ainbusk-sångerskan Josefin Nilsson, 46, är död.
Hon uppges ha somnat in i sitt hem under måndagen.
– Det är en gotländsk klenod som har försvunnit. Många på Gotland sörjer, skriver Thomas Sundström vid Länsteatern på Gotland.


Josefin Nilsson var medlem i gotländska popgruppen Ainbusk och gjorde stor succé som skådespelare i filmen ”Adam & Eva” (1997) mot Björn Kjellman. Hon samarbetade med Hannes Holm och Måns Herngren igen i "Det blir aldrig som man tänkt sig” (2000).
Hon har medverkat i föreställningen Systrarna Sisters vid Länsteatern på Gotland, där hon och hennes syster Marie berättat och sjungit. Denna föreställning har varit så pass framgångsrik att det funnits tankar på att sätta upp den i Stockholm till hösten.
– Jag fick beskedet strax före tolv och har varit i kontakt med familjen flera gånger och de bad oss att gå ut med nyheten. Hon avled i hemmet, säger Thomas Sundström, teaterchef.
Han förklarar att hon för några veckor sedan genomgick en höftledsoperation och att hon stelopererat ryggen två gånger. När det gäller dödsorsaken svävar man ännu i ovisshet.
– Hon hade ganska mycket fysiska besvär, men det var på bättringsvägen. Som vi trodde i alla fall, säger Sundström.
Det var ett oväntat dödsfall, berättar han.
– Det kom verkligen från ingenstans.

Gjorde musikaldebut i ”Chess”

Ainbusks senaste studioalbum kom 2008 och var en ny version av en samlingsskiva från 2003.
1993 gjorde hon soloplattan ”Shapes” där låtarna skrevs av Benny Andersson. Dessutom medverkade hon i musikalen ”Chess” när den sattes upp i Sverige.
"Vi kommer att minnas Josefin för ett artistliv som innehåller mer än vad de flesta hinner med som lever betydligt längre", skriver Thomas Sundström vid Länsteatern på Gotland på Facebook.
Hennes mor Doris bekräftar dödsfallet för Nöjesbladet.

Hyllas av artist-Sverige

Det är många som sörjer stjärnans död. ”Älskade, begåvade, vackra, fina Josefin. En stor sorg att du inte längre finns med oss. Vi glömmer aldrig dig. Vila i frid”, skriver sångerskan Sanna Nielsen på Instagram.
”Den karismatiska, fantastiska artisten Josefin Nilsson har gått bort. Tack för alla oförglömliga sånger och shower som alltid berörde. R.I.P”, skriver artisten Nanne Grönvall på Twitter.
”Ofattbart... Jag blir så ledsen. Denna begåvade, vackra, varma människa. Fina Josefin... Nu finns du inte längre kvar hos oss. Må änglarna vara med dig”, skriver Charlotte Perrelli på Instagram.

”Bland de bästa någonsin”

Även Magnus Carlsson hyllar Josefin Nilsson på Instagram. ”Hennes Björn & Benny-album Shapes är bland de bästa någonsin, det går inte en vecka utan att jag lyssnar på minst någon av låtarna. Mina tankar går till hennes närmaste”, skriver han.
För Peter Wahlbeck, som spelade tillsammans med Josefin Nilsson i filmen ”Det blir aldrig som man tänkt sig”, kom beskedet som en chock.
– Så fruktansvärt tråkigt för familjen. Jag har träffat henne från och till. Hon var en pigg och glad människa. Snäll och stark personlighet, säger han till Nöjesbladet.
Kalle Moraeus har samarbetat med Ainbusk, dessutom spelade han Evas bror i ”Adam & Eva”. Men de har inte haft kontakt på ett flertal år.
– Det är ett jättesorgligt besked och jag blev ganska nedstämd. Det var Benny som plockade in mig med Ainbusk och speciellt Josefin slog ner som en bomb med sin sång. Hon är en av de största sångbegåvningar jag har träffat på och jag fick vara med från början det hände, säger han.
– Det var en stor ära och det var väldigt sorgligt. Jag tänker på familjen.
Josefin Nilsson blev 46 år gammal.

Mitt i Palmemords-stormen

Som ingen kunnat undgå så pågår en Palmemords-storm utan dess like i dagarna. Det är 30 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades. Alla spår och uppslag välkomnas av media utan urskiljning. Gamla avdankade statssekreterare får ljuga fritt i våra största tidningar tillsammans med pensionerade poliser, gärna i kombination med nya Christer Pettersson-tips. Allt i en enda röra så att de fina korten blandas bort. Känner vi igen det? Propaganda ska aldrig underskattas. Började nästan själv tro på Pettersson ett tag. Den gamla devisen: om man säger något tillräckligt många gånger så tror man på det, har aldrig varit sannare. Och man har sannerligen sagt det många gånger: ”Jag är övertygad om att det är …  som mördade Palme, ja ni vet. Om det kommer från Fylking eller någon annan fiction-liknande typ så är det okej, tycker jag men när det kommer från gamla politiker, anhöriga och myndighetspersoner så är det inte det. Det är otäckt och oetiskt för jag kan i min vildaste fantasi inte tro att alla dessa gamla politiker, statssekreterare och anhöriga kan vara så in i helvete säkra på att det är Christer Pettersson som mördade statsministern! När jurister och utredare som tittat på det inte är det. Det är inte seriöst och det är inte juste mot oss svenska medborgare. Jag hoppas ni dör av snart (naturligt) för jag är säker på att forskare om hundra år åtminstone inte kommer att komma fram till att det var Christer Pettersson som mördade Palme.
De fina korten som jag nämnde finns dock insprängda i denna Palmemords-storm och det rör sig om några guldkorn: exempelvis så har den gamle IB-03 (Krigs-IB) agenten Donald Forsberg bekräftat det han redan i somras råkade nämna på Radio Gotland att Stay Behind/Barbrogruppen varit ute på stan i Stockholms city samtidigt som Palme mördades! Något som varit hemligt i 30 år och något som Holmér inte fick utreda, förmodligen på order av Ingvar Carlsson. Det är sannolikt också dessa Stay Behind-operatörer från IB-03 som synts i de över 80 walkie-talkie-vittnesmålen som nuvarande palmeutredaren Dag Andersson nämnde igår på presskonferensen. Om alla utpekade tillhörde IB-03 är dock inte lika säkert men man kan gissa det med anledning av att Dag Andersson också nämnde att ingen av dessa utpekade har identifierats ännu. Tilläggas ska också att det inte rör sig om 80 man utan 80 olika vittnesmål. Om man undersöker dessa ser man att det kan röra sig om ca 3-7 personer med walkie-talkie som iakttagits av 80 olika vittnen. Ni kan läsa om IB-03 och dess bakgrund i Vetenskapsmannen. Där ger jag en förklaring till vad det egentligen är för en organisation och vad de höll på med.
Det här är min teori som jag tänkte låta er fundera på under helgen: I underrättelseoperationer kan det finnas flera olika aktörer närvarande från flera olika organisationer t o m nationer. Säg exempelvis att Olof Palme eller någon annan svensk politiker hade kontraspionage på sig samtidigt som ”Svenska” Stay Behind-operatörer (Arla Gryning/IB-03) var ute och spanade på statsfientlig verksamhet. Med det menar jag att spioner exempelvis Wennerström och Bergling berättat att vid viktiga möten med kontaktmän så fick de beskydd av sovjetiska GRU-operatörer från den Sovjetiska ambassaden i Stockholm. En så kallad kontraövervakning vilket är till för att helt enkelt skydda deras egen spion från Säpo eller militära Säk; eller som i det här fallet svenska Stay Behind. Det är ett scenario som måste tas i beaktande även om det låter komplicerat och obehagligt. Det är så det går till i den här världen och det finns många dokumenterade fall från utlandet under kalla kriget. Även Olof Frånstedt har vid sidan av Stig Bergling och Wennerström berättat för mig hur de här operationerna gick till.
Intressant är också f d Säpo-poliserna Jan Barrling och Walter Kegösuttalande i veckan om att det fortfarande finns hemligstämplad information på Säpo som rör avlyssning av sovjetiska GRU- eller KGB-officerare i Stockholm för tiden då Palme blev mördad. Avlyssning som kan tyda på att GRU/KGB visste om att något skulle ske med Palme den här kvällen. Även den informationen passar in i min tes om en underrättelseoperation i Stockholms City den 28:e februari 1986. Nu gäller det bara att reda ut trådarna, vilket jag hoppas att Dag Andersson och Palmeutredningen gör så småningom, och låt oss verkligen hoppas att de får gå till botten med det här uppslaget. Som tips till er som själva har Palmemordet som hobby eller intresse så är det precis det här spåret som Ebbe Carlsson började undersöka i hemlighet under överinseende av justitieminister Anna-Greta Leijon och några höga polischefer 1988, upprinnelsen till den så kallade Ebbe Carlsson-affären.
Som ni också vet så var Säpos operative chef P-G Näss, nyligen avliden, helt emot den här privatspaningen. Ebbes version var att han inte fick någon hjälp av Säpo eftersom han menade att de skyddade mördarna. Han kallade till och med P-G Näss för misstänkt sovjetisk spion! Andra uppgifter som jag har är att anledningen till att Holmér skaffade sig egna privata livvakter och personligt skalskydd var att han helt enkelt var rädd om sitt liv. Exempelvis litade han inte på Säpos livvaktsstyrka! Det fanns även hot riktade mot hans familj. Ryktet säger även att det fanns en person inom Säpo som visste hur mordet hade gått till. Det var bland annat den personen som skulle buggas och därför kunde inte Säpo anlitas till detta. Man blev tvungen att skaffa egen utrustning från Storbritannien. Sedan vet vi hur det gick: Någon på Säpo skvallrade om smugglingen och Ebbe Carlssons kurir stoppades i tullen i Helsingborg med den olagliga avlyssningsutrustningen i bakluckan; Ebbe Carlsson-affären rullades upp inför media och det svenska folket. En person som själv var djupt involverad i Ebbe Carlsson-affären har sagt följande -
”Jag tror Säpo har information som skulle kunna leda till att mordet löses. Jag vet att Säpo har information som de inte lämnat ut. De är rädda för att släppa informationen idag för att det ska skada Sverige eller Säpo.”


måndag 22 februari 2016

Nya Palmeförhör med ex-agent – om Stay Behind

Den hemliga organisationen Stay Behind skulle försvara Sverige i händelse av en sovjetisk ockupation – men har också kopplats till mordet på Olof Palme.
Nu går ex-agenten Donald Forsberg ut med sitt vittnesmål om en hemlig spaningsoperation under kvällen då statsministern mördades.
– Jag mötte två personer från den här gruppen i centrala Stockholm men att de skulle ha varit involverade i mordet är rent nonsens, säger Donald Forsberg.

Donald Forsberg, 69, arbetade fram till mitten av 90-talet som attackdykare och hemlig agent för den svenska militära underrättelsetjänsten. Han uppger också själv att han varit till viss del engagerad i försvarsorganisationen Stay Behind.
På senare år har han engagerat sig i Palmeutredningen, bland annat har han lett dykningar efter Palmevapnet samt förmedlat kontakt mellan Mårten Palme och Christer Pettersson - ett möte som inte hann bli av innan Christer Pettersson dog.
Nu går han ut offentligt med ett vittnesmål från mordkvällen som han avgivit så sent som i våras då han kontaktades av Palmegruppen och förhördes upplysningsvis.

Träffade två personer

Det handlar om ett möte med två personer i Kungsträdgården på kvällen då Olof Palmemördades. Enligt Donald Forsberg var de två personerna aktiva i en Stay Behind-grupp med inriktning på samband och radiokommunikation. Gruppen leddes av en kvinna vid namn Barbro - som pekats ut som misstänkt delaktig i mordet på Olof Palme av tidigare operativa chefen påSäpoOlof Frånstedt.
– Jag var på väg till restaurang Capri på Nybrogatan med en bekant när jag vid 19-tiden träffade de här två personerna som jag kände lite grann. Jag tänkte genast att de ska ut och spana med den här gruppen som de brukade göra, säger Donald Forsberg.
Han berättar att gruppen, som de två männen var aktiva i, ofta rörde sig i centrala Stockholmom kvällarna med walkie-talkies.
– De hade de här apparaterna innanför sina rockar men då och då var de ju tvungna att dra upp antennerna och blotta sig när de skulle ha samband. Och troligen är det därför det finns så många vittnesobservationer av walkie-talkies under kvällen då Palme mördades, säger Donald Forsberg.

Hade krigstida uppgift

Grupperingens syfte var enligt Donald Forsberg att öva samband i stadsmiljö - vilket man gjorde i samarbete med Föräldraföreningen mot narkotika, FMN, som samlade in uppgifter om gatulangning.
– Vid ett krisläge fanns det en uppgift att fylla och det ville man öva på i fredstid. Samtidigt hjälpte man FMN med att förmedla uppgifter om knarklangare till en kommissarie på Rikskrim så det var två flugor i en smäll, säger Donald Forsberg.
Att gruppen skulle ha haft något att göra med mordet på Olof Palme ser han som "nonsens".
– De utförde ett behjärtansvärt jobb i kampen mot knarket. Att det skulle ha haft något att göra med mordet på Palme är så bortom vett och förnuft att jag inte ens reflekterat över att vända mig till polisen, säger Donald Forsberg.
Samtidigt målar andra kännare inom underrättelsevärlden upp en annan bild.
I andra delen av sina memoarer, "Spionjägaren", skrev Olof Frånstedt att han blev kontaktad av gruppledaren Barbro 1975 då hon sökte sanktion hos Säkerhetspolisen för spaningen i Stockholms city som enligt hennes uppgifter då var inriktade på "extremister på vänsterkanten" samt nazister.

Efterlyser observationer

Efter Palmemordet kom Olof Frånstedt att minnas mötet med Barbro. "Ju mer jag funderade på det, desto säkrare blev jag att det kunde ha ett samband med mordet på Olof Palme", skriver han. Om hennes spaningsverksamhet skriver han att den "kastade en mörk skugga över Palmemordet".
Att det pågick en spaningsoperation under mordkvällen bekräftas av Olof Palmes statssekreterare Ulf Dahlsten (S) i Gunnar Walls bok "Konspiration Olof Palme" där misstankarna mot Stay Behind behandlas.
– De var nere vid Tunnelgatan och gick med walkie-talkies. Det är fortfarande lite oklart för mig om de var på officiellt uppdrag eller om det var någonting de själva hittat på att de skulle göra. Men det handlade om knark, säger Ulf Dahlsten till författaren.
Palmegruppen vill inte kommentera vittnesmålet från Donald Forsberg men uppger att man fortsättningsvis utreder observationer av personer med walkie-talkies under mordkvällen. Sedan en tid tillbaka arbetar en utredare, kriminalinspektör Allan Emretsson, dessutom företrädesvis med uppslaget.
– Är det folk som har gjort iakttagelser av personer som bär på någon walkie-talkie på och i närheten av brottsplatsen som inte har hört av sig så skulle vi vara mycket intresserade av att få in de observationerna, säger Dag Andersson till Aftonbladet.

söndag 21 februari 2016

Nya Palmespåret: Spionen ”Bengt”


Spionen "Bengt" arbetade åt den sydafrikanska regimen i Sverige på 1980-talet.
Nu har Säpo överfört nya uppgifter om den 82-årige mannen till Palmegruppen.
– Jag kan bekräfta att vi fått in information om honom, säger Palmegruppens spaningsledare Dag Andersson.

Den utpekade mannen lever i dag som pensionär i centrala Stockholm.
Han var under sitt arbetsliv en framstående forskare anställd på en högskola och företog ofta resor utomlands.
Men vid sidan av sitt arbetsliv uppges han ha varit den sydafrikanska apartheidregimens spion i Sverige.

Var nervös efter mordet

2001 skrev journalisten Anders Hasselbohm flera artiklar i Aftonbladet om den utpekade mannen som fick det fingerade namnet "Bengt". Av dokument från sydafrikansk säkerhetstjänst framgår att "Bengt" träffadeden sydafrikanska säkerhetstjänstens Europachef, John Adam, i Stockholm den 11 april 1986, bara en dryg månad efter mordet på Olof Palme.
Av rapporten från John Adam framgår att "Bengt" då ska ha varit "rädd, nervös och misstänksam". Ett år senare ska "Bengt" ha mött sin uppdragsgivare igen, och enligt rapporten från det mötet, ska den svenske spionen ha berättat om hur synen på ANC förändrats i Sverige efter mordet på Olof Palme. ”Det har skett en märkbar nedgång av både det offentligas och medias stöd för ANC den senaste tiden”, står det i rapporten.
Betalt för sina tjänster ska "Bengt" ha fått till ett konto i Sydafrika.

Bekräftar uppgifterna

Att "Bengt" fungerade som apartheidregimens spion i Sverige fick poliskommissarie Jan-Åke Kjellberg bekräftat under perioden 1996-1999 då han arbetade åt Sanningskommissionen i Sydafrika. I förhör med den sydafrikanska säkerhetstjänstens Europachef John Adam bekräftades den svenska spionens egentliga namn.
– John Adam namngav Bengt och uppgav att de hade möten med varandra. Jag fick också bekräftat från annat håll i Sydafrika att han hade kontakter med regeringen där. Hans verksamhet var främst riktad mot ANC som hade kontor i Stockholm och det fanns också personer som levde i exil i Stockholm som de hade intresse av att följa, säger Jan-Åke Kjellberg, som i dag arbetar som polisrådgivare för FN-organet UNODC i Östafrika.
Uppgifterna om Bengts verksamhet förde Jan-Åke Kjellberg vidare till Palmegruppen:
– Vi hade en överenskommelse att jag skulle bistå svensk polis i uppgifter som relaterade till Palmemordet.
Nu har nya uppgifter som berör "Bengt" kommit in till Nationella operativa avdelningen och Palmegruppen.
– Jag kan bekräfta att vi fått in information om honom, säger Palmegruppens spaningsledare Dag Andersson.
Enligt Aftonbladets uppgifter har handlingar där mannens verksamhet i Sverige beskrivs lämnats över från Säpo till Palmegruppen.

"Har inte minsta intresse"

Enligt spaningsledaren Dag Andersson mottog Palmegruppen materialet den 5 januari i år.
– Jag kan ej kommentera det vidare, säger Andersson.
Han kan inte heller kommentera om Palmegruppen tidigare förhört "Bengt" eller om det kommer att hållas något nytt förhör med den 82-årige mannen.
Inte heller Säkerhetspolisen vill kommentera fallet.
"Vi har överlämnat allt material som funnits hos Säkerhetspolisen till Palmegruppen. Alla frågor om uppgifter som rör utredningen ska ställas till Palmegruppen", skriver pressekreteraren Fredrik Milder i en kommentar till Aftonbladet.
Aftonbladet har pratat med "Bengt" som avböjer att kommentera.
– Jag är mycket gammal och sjuk så jag har inte minsta intresse av det där längre, säger han.

Säpomännen vill peka ut Palmes mördare


Olof Palmes mördare var knuten till ett utländskt knarknätverk.
Mannen hade bakgrund i Sovjetunionen och kom till Sverige på falskt pass året före mordet.
Uppgifterna bygger på hemligstämplat Säpo-material och presenteras i Expressen i dag av tidigare Palme-utredarna Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling.
De kräver nu att befrias från sin tystnadsplikt för att kunna förhöras av Palme-gruppen.
– Vi är intresserade av att få in uppgifterna, säger Dag Andersson, spaningsledare i Palmegruppen.

Sovjetunionen visste att Palmemordet skulle ske. De uppgifterna - efter en olaglig buggning av en sovjetisk diplomat - hör till det material som i slutet av 1980-talet utreddes av kriminalkommissarien Walter Kegö och kriminalinspektören Jan-Henrik Barrling i Säpos dåvarande Palmegrupp.
Expressen avslöjade för ett drygt år sedan, november 2014, att Palmegruppen kontaktat och hållit förhör med Barrling och Kegö. Delar av deras gamla utredningsmaterial ska oväntat ha hittats på Säpo när de flyttade till nya lokaler i Solna och då lämnats över till Palmegruppen.
Sedan dess har en rad möten och förhör hållits med Kegö och Barrling och ytterligare utredningsmaterial kring Palme-mordet - som aldrig tidigare har utretts av Palmegruppen - ska nu ha hittats på Säpo.
– Ja det var definitivt nytt. Det har aldrig funnits i deras ägo tidigare, säger Walter Kegö.

Inte avslöjat detaljer

De tidigare Säpo-männen Kegö och Barrling har dock inte avslöjat några detaljer om sin utredning på grund av den sekretess som regeringen beslutade om i augusti 1989.
I dag, i ett öppet brev i Expressen, väljer Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling ändå att presentera delar av sin hemliga utredning som intresserat Palmegruppen.
Här är de nya uppgifterna:
KNARKLIGA: Olof Palme mördades av en man knuten till en utländsk narkotikaorganisation.
ATTENTATSGRUPP: En krets av personer ligger bakom mordet. Uppgifter finns om hur gruppen kunde lokalisera Palme före mordet, hur attentatet förbereddes, vilka som hjälpte till. Det finns också ett särskilt namn för attentatsdagen.
SOVJET-KOPPLING: Mördarens nationalitet är oklar, men han är utbildad i Sovjetunionen och kom till Sverige på falskt pass 1985.
FLERA MORD: Mannen kan kopplas till ytterligare två mord i Sverige, i det ena fallet som gärningsman.

UTPEKAD: Mannen ska ha pekats ut som Olof Palmes mördare av en person som kände honom. Uppgifter finns också om att en person såg honom utföra mordet och det ska finnas ytterligare ett tips om mannen till Palmegruppen.
– Detta är inget som har stått att läsa i svenska medier eller svensk tv, de här personerna är okända utanför den här kretsen, säger Jan-Henrik Barrling.
Kegö och Barrling bekräftar också att den så kallade diplomatbuggningen, uppgifter om att Sovjetunionen visste att mordet skulle ske, ingår i utredningen.
– Den så kallade diplomatbuggningen är en del av det materialet. Men det finns också en annan del som till sin volym är betydligt större. De här två delarna talar med varandra och står också var och en självständigt för sig, säger Barrling.
Men trots ett stort intresse från utredarna i Palmegruppen är Kegö och Barrling fortsatt förhindrade att berätta närmare för Palmegruppen på grund av tystnadsplikten som regeringen beslutat om.
– Vi vill ju inget hellre än att få hjälpa Palmeutredarna som är ivriga att vi få ska lämna informationen.
– Och så länge som vi inte är lösta så riskerar vi fängelse om vi berättar för Palme-utredarna.
Redan 1990 vädjade Jan-Henrik Barrling om att få vittna om delar av det hemliga materialet, men den dåvarande biträdande civilministern Margot Wallström undertecknade ett avslag och hänvisade till sekretessen.

Vädjade till regeringen

2014 vädjade Kegö och Barrling till regeringen igen sedan de kontaktats av Palmegruppen. Regeringen avslog och hänvisade till att det är Palmegruppen som måste ställa en sådan fråga. Förundersökningsledaren Kerstin Skarp har dock ännu inte skickat in någon begäran till regeringen.
– Palmegruppen är oerhört intresserade av att få höra och diskutera med oss. Så det är inte där problemet ligger utan det är förundersökningsledaren som ännu inte har skrivit till regeringen för att vi ska bli lösta från tystnadsplikten, säger Walter Kegö.
Dag Andersson, som är spaningsledare i Palme-gruppen, bekräftar intresset.
– Det är klart att om det finns uppgifter som är intressanta så är vi intresserade av att få in de uppgifterna såklart.
– Problemet är att de inte får prata om det och inte kan delge oss vad det är för uppgifter. Vi får nog avvakta och se om de blir lösta från tystnadsplikten.
Den frågan hänvisar han till Kerstin Skarp, för-undersökningsledare i Palmegruppen, som inte vill kommentera.
Säpos pressekreterare Fredrik Milder menar att allt Palme-material lämnades över till Palmegruppen redan 1989.