Livets hårda skola: Lena Nyman är död.

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 4 februari 2011

Lena Nyman är död.

Skådespelerskan Lena Nyman har avlidit.
– Hon avled i natt efter en längre tids sjukdom. Nu orkade kroppen inte längre, säger hennes agent Mats Nilemar på Desert AB till Aftonbladet.
Lena Nyman blev 66 år.
– Hon avled lugnt och stilla, säger Mats Nilemar sorgset.
Han berättar att de arbetade med Lena Nyman i 25 till 30 år.
– Det här är jättetråkigt.
Hur minns du henne?
–Hon var givetvis en stor skådespelerska och personlighet med mycket humor. En varm och glad människa.
Nyfiken - gul
Lena Nyman var endast tio år gammal när hon fick sin första filmroll i "Farligt Löfte".
Det blev starten på en lysande karriär för en av våra mest folkkära skådespelare. Lena Nyman medverkade bland annat i Vilgot Sjömans filmer. "491" och "Jag är nyfiken – gul".
Lena Nyman kom första gången till Dramaten 1963 som scenskoleelev och spelade där rollen som "Hedvig" i Ingmar Bergmans uppsättning av Ibsens "Vildanden" 1972.
Hon var också med i "Hasseåtages" revyer och i deras filmer, "Släpp fångarne loss – det är vår!" och "Picassos äventyr".
Folkkär i Ronja
En av hennes mer folkkära och uppmärksammade roller var som "Lovis" i filmen "Ronja Rövardotter", där bland annat skådespelarna Börje Ahlstedt och Per Oscarsson medverkade. Hon gjorde också rollen som "Sanna" i filmen "Drömkåken".
Lena Nyman var också känd från tv, exempelvis spelade hon rollen som dottern i Lars Noréns "Bobby Fischer bor i Pasadena".
Två sjukdomar
Lena Nymans sista tid i livet präglades av sjukdom.
Hennes sista filmroller blev "Fru Håkansson" i tv-produktionen "Den som viskar" och "Edith" i filmen "Att göra en pudel", där hon spelade mot skådespelerskan Eva Röse. 2006 nådde filmerna publiken.
Tre år senare fick Lena Nyman Cornelisstipendiet – ett kvitto på hennes insatser som skådespelerska och dessutom en prissumma på 350 000 kronor.
Hon låg då på sjukhus och led av två svåra sjukdomar: kol och Guillain-Barré, en nervsjukdom. I flera år hade hon åkt ut och in från sjukhus och hon var svag. Men humorn hade Lena Nyman kvar:
– Jag ska kosta på mig en lite dyrare champagne. Dompan är ju aldrig fel, sa hon då till Aftonbladet.
Fler priser
Det var inte det första priset Lena Nyman fick ta emot. Redan 1968 fick Lena Nyman en Guldbagge för sin roll i ”Jag är nyfiken gul” och 2004 tog hon emot konungens medalj Litteris et artibus för sina "framstående konstnärliga insatser".
2006 tog hon emot O’Neill-stipendiet som delas ut till "högt förtjänta artister på Dramaten".