Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 8 mars 2011

Alsemberg. (Belgien)

Alsemberg är en av de fem stadsdelar i staden Beersel . Fram till 1 januari 1977 var en självständig kommun. Alsemberg räknade i slutet av 2005 , 5 377 invånare och täcker ett område på 619 hektar. Namnet är en förvrängning av Mountain Hals (nacke-formad, avlånga berget).

Området kring Alsemberg var redan bebott i de dagar då romerska legioner korsade lågländerna. Bevis på detta finns på Elsemheide "Big Ant", som enligt traditionen skulle vara en milstolpe för romarna. Tjock Mierweg toppen av resterna skulle vara av en gammal romersk väg. I vilket fall, slutliga funktion en enkel gräns mellan Big Ant och Alsemberg Dworp. Dessutom, i närheten inkluderar alla mynt från den romerska perioden.


Det första omnämnandet av Alsemberg i mitten av det trettonde århundradet. Vid den tidpunkten byn är inte mer än några hus. Platsen tillhörde ursprungligen Bailiwick av (Sint-Genesius-) Red . Klostret av den heliga graven i Cambrai / Cambrai i 1155 byggdes ett kapell. Eftersom klostret redan förfogar över ett land med en Cijnshof härlighet. De behöll sammanställning av Jungfru Maria kyrka i slutet av l'ancien régime . Tionden av det var i 1219 av Henrik I av Brabant till klostret S: t Gertrud Leuven överföras.

I 1391 var i januari Withem , Herre Beersel, rätten till styrelser att inrätta som skulle utöva jurisdiktion över sina medborgare och varor Alsemberg, Röd och Beersel Linkebeek. Från den stunden Alsemberg ingår i en serie av läckerheter som Beersel centrum.
Halvvägs det fjortonde århundradet började bygga den nuvarande kyrkan. Sedan den tiden, Alsemberg en blygsam pilgrimsfärd.

År 1861 började några bröder för Kongregationen för Skaparna en skola vid foten av den stora kyrkan steg (10 meter bred och 65 steg). Denna skola Saint-Victor växer till en skola med en skola, en ASO, en Bulo och en normal skola.

Sedan mitten av trettonde århundradet i Alsemberg en romersk staty av Maria hedrad att församlingen skulle ges av Sofia, gift med hertig Henrik I av Brabant .

Legend :
Legenden säger att St Jungfrun av drottningen av Ungern, Elisabeth av Thüringen , uppmanade dem i Brabant, berget där malört blomstrade, skulle bygga en kyrka. Denna romersk-bysantiska mirakulösa staty av jungfru, kallas som "Star of the Sea", är från omkring 1200 och är av ungerskt klippa avenbok. Prinsessan Sofia, dotter till den 1231 avlidne H. Elisabet av Ungern, förde den till Alsemberg, när det i 1242 gifte Henrik, hertig.

Den 14: e-talet Our Lady of Alsemberg
Fram till 14: e århundradet var en romansk kyrka från år 1350 ersattes av den nuvarande byggnaden. Byggandet av den nya tre gångar kyrkan gått mycket långsamt. Kyrkan byggdes i slutet av gotisk stil och har alla kännetecken av Brabant arkitektur från 14: e århundradet, inklusive gavlar ovanför gångar och pilaarkapitelen med kål blad motiv .
Kören arbetat från cirka 1350 till cirka 1450 . Valvet var bara i 1470 kompletteras med en gåva från hertig Karl den djärve , som är på pilgrimsfärd kom på 8 februari 1466 . I 1503 började man med tornet som lägre valv tills 1527 slutfördes. Runt 1520 , det stora långhuset välvda. Avsluta Charles donerade virke från Soignes . Därav hans armar i hålfoten görs.


Interiören i kyrkan med andakt staty av Maria som heter Stella Maris (dvs. Star of the Sea ) ...
Den Sakristian är från den 17: e talet och uppdaterades 1775 . I 1866 , total restaurering började i 1891 , smal spira krönt den klar. Spelaren bär en ducal krona, som hänvisar till den roll flera Brabant Dukes har spelat i skapandet av denna helgedom.
Den senaste restaureringen är från 1983 .

Förutom den romerska andäktiga bilden har kyrkan flera andra verk, bland annat en smidesjärn kör skärmen från 1770 , två barock biktstolar och en predikstol (slutet av 18th century) av Jan van Geel . Font , vars skål är från omkring 1200 och troligen fram till de ursprungliga romanska Kyrkan tillhörde (zijportaal). Det finns också en marmor typsnitt av 1725. Flera målningar, däribland några av historien på pilgrimsfärden berättelserna är ungefär 1645 målad av Anthony Sallaerts . Detta Bryssel konstnär målade också nio av de 16 porträtt som pryder sakristian och välgörare av kyrkan föreställer.
Our Lady står på kaplanen torg.

Upplagd av Bengt kl. tisdag, mars 08, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)