Río Cuarto. (Argentina)

Río Cuarto är en stad i provinsen Córdoba i Argentina. Den är situerad i den södra delen av provinsen och har omkring 144 000 invånare (2001). Staden grundades år 1786 som "Villa de la Concepción del Río Cuarto" av den dåvarande borgmästaren Rafael de Sobremonte.

Staden hyser två fotbollslag, Estudiantes och Atenas. Fotbollsspelaren Pablo Aimar (SL Benfica) föddes i Río Cuarto, liksom Fabricio Fuentes (Villarreal CF) och Franco Costanzo (FC Basel).

Eurajoki. (Finland)

Euraåminne ( svenska : Euraåminne ) är en kommun i Finland som ligger i regionen i Satakunta i provinsen av Västra Finlands .

Kommunen har en befolkning på 5.918 (31 januari 2011) och täcker en yta av 643,78 kvadratkilometer (248,56 ²) varav 298,39 km 2 (115,21 ²) är vatten. [ 1 ] Den befolkningstäthet är 17,13 invånare per kvadratkilometer (44,4 / ²).

Två av Finlands fyra kärnkraftverk är på ön Olkiluoto i Euraåminne, och ett tredje är under uppbyggnad. De två andra befintliga anläggningar finns i Lovisa .
Kommunen är enspråkigt finsk .

Nyåker.

Nyåker är en småort i Nordmalings kommun.

Nyåker betyder just "ny åker", alltså en nyodling.

Namnet torde ha givits i relation till grannbyarna Orrböle och Brattsbacka, som alltså bör vara äldre.

Nyåker omnämns tidigast i 1535 års hjälpskattelängd, då med bönderna Peder och Oloff i "Nijacker".

Under flera hundra år var Nyåker en mycket liten by. När stambanan genom övre Norrland byggdes under 1800-talets sista decennier placerades en station strax norr om byn. Där växte ett stationssamhälle fram. Nyåker blev nu en centralort i bygden och utgångspunkt för transporter från och till inlandssocknarna Bjurholm, Fredrika och Åsele, liksom kustsocknen Nordmaling.

Fram till i slutet av 1800-talet höll Nordmalings och Bjurholms tingslag ting vid Nordmalings kyrka. På 1880-talet var Nordmalings tingshus i behov av reparation och kunde till slut inte användas till domstolsförhandlingar. Ett nytt tingshus uppfördes därför i Nyåker 1897–98.

Det placerades ett stenkast från järnvägsstationen och strax väster om länsvägen som sträcker sig mellan Nordmaling och Lycksele. Den nyanlagda järnvägen var den viktigaste anledningen till att man valde att byta tingsplats till just Nyåker.
Den stora gula träbyggnaden, i en lummig park av gamla lönnar, står fortfarande kvar.

Tingshuset köptes av en missionsförsamling 1960 och fungerade en period som missionskyrka. Tingshusvaktmästarens bostad på nedervåningen är numera museum. Fängelsecellerna är inredda med ursprungliga möbler. I tingssalen på övre våningen står domarbordet och den vackra domarstolen, snidad i slutet av 1800-talet. Även en gammal kista och handfängsel hör till inventarierna.

Nyåker är känt bland annat för Nyåkers pepparkakor som är en av Sveriges största tillverkare av pepparkakor.

Den nuvarande fabriken byggdes 1954 men har byggts ut i omgångar. AB Nyåkers pepparkakor har 38 anställda och omsättningen för 2006 beräknas bli 61 miljoner kronor. 35 procent av tillverkningen exporteras, främst till USA. Företaget ägs sedan 1999 av Lennart Öhberg.

Castellar de n'Hug. (Katalonien)

Castellar de n'Hug är en kommun i Comarca de Bergueda i Katalonien . Det ligger på södra sluttningarna av Pyrenéerna räckvidd Creueta. De Llobregat Floden har sin källa på kommunens område. Byn betjänas av B-403 på väg, som förbinder den med La Pobla de Lillet och som fortsätter över Creueta till comarques av Ripollès och Cerdanya .

Den Asland del Clot del Moro cement fabriken stängd nu tillsammans med järnvägen som kopplat det till Guardiola de Bergueda , är ett exempel på Modernista industriell arkitektur. Den romerska kyrkan Sant Vincenç de Rus sparar några ursprungliga väggmålningar.

Modena. (Italien)

Modena ( italienska uttal: [mɔ ː Dena] ; Mòdna i Modenese dialekt ) är en stad och comune ( kommun ) på södra sidan av Poslätten , i provinsen Modena i Emilia-Romagna regionen i Italien.

En gammal stad, det är säte för en ärkebiskop , men är nu mest känd som "The Capital of motorer", eftersom de fabriker som den berömda italienska sportbil beslutsfattare Ferrari , De Tomaso , Lamborghini , Pagani och Maserati är eller har varit, ligger här och alla utom Lamborghini, har huvudkontor i staden eller i närheten. Lamborghini har sitt huvudkontor inte långt borta i Sant'Agata Bolognese , i den närliggande provinsen Bologna . En av Ferraris bilar, 360 Modena , fick sitt namn efter staden själv. Även av färgerna för Ferraris är en Modena gul .

Den universitetet i Modena , grundades 1175 och växte genom Francesco II d'Este år 1686 har den traditionella styrka inom ekonomi , medicin och lag och är den näst äldsta Atheneum i Italien, sjätte i hela världen [ källa behövs ] . Italienska Officerarna utbildas vid den italienska militära akademin, som ligger i Modena, och delvis inrymt i barock Dogepalatset . Den Biblioteca Estense hus historiska volymer och 3.000 handskrifter.

Modena är välkänd i kulinariska kretsar för sin produktion av balsamvinäger .
Kända Modenesi inkluderar Maria av Modena , den drottning av England och Skottland, opera tenor Luciano Pavarotti (1935-2007) och sopran Mirella Freni , född i Modena själv, Enzo Ferrari (1898-1988) självbetitlade grundare av Ferrari Motor Company, den katolsk präst och Senior Exorcisten av Vatikanen Gabriele Amorth , och sångaren Vasco Rossi , som föddes i Zocca , en av de 47 comuni i provinsen Modena .

Det område runt Modena (latin: Mutina , etruskiska: Muoina ) beboddes av Villanovans i järnåldern , och senare av Liguriska stammar, etruskerna , och galliska Boii (avveckling sig är etruskiska). Även om det exakta datumet för starten är okänd, är det känt att det redan fanns i 3: e-talet f.Kr., i 218 f.Kr., under Hannibal : s invasion av Italien, Boii revolterade och belägrade staden. Livius beskrivs det som ett befäst citadell där romerska domare tog skydd. Resultatet av belägringen är inte känt, men staden var troligen övergavs efter Hannibals ankomst. Mutina var refounded som en romersk koloni i 183 BC, som ska användas som en militärbas av Marcus Aemilius Lepidus , vilket gör att ligurerna att sparka den i 177 BC. Likväl var det byggdes, och blev snabbt det viktigaste centrumet i Cisalpinska Gallien , både på grund av dess strategiska betydelse och eftersom det var på ett viktigt vägskäl mellan Via Aemilia och vägen går till Verona .

I 1: a-talet f.Kr. Mutina belägrades två gånger. Den första belägringen var av Pompejus i 78 f.Kr., då Mutina försvarades av Marcus Junius Brutus (en populistisk ledare, inte att förväxla med sin son, Caesar's mest kända mördare). Staden kapitulerade slutligen av hunger, och Brutus flydde, bara för att dräpt i Regium Lepidi . I inbördeskriget efter Caesars mordet, staden var belägrad igen, denna gång genom Marcus Antonius , i 44 f.Kr., och försvaras av Decimus Junius Brutus . Octavianus lättad staden med hjälp av senaten.

Cicero kallade det Mutina splendidissima ("vackraste Mutina") i hans Philippics (44 f.Kr.). Fram till 3: e århundradet e.Kr., behöll det sin position som den viktigaste staden i det nybildade Aemilia provinsen, men fallet av imperiet förde Mutina ner med det, eftersom det användes som en militär bas både mot barbarer och i den civila krig. Det sägs att Mutina aldrig plundrades av Attila, för en tät dimma gömde den (ett mirakel sägs vara från Saint Geminianus , biskop och beskyddare av Modena), men det var slut begravdes av en stor översvämning i det 7th århundradet och övergivna .

Per december 2008, har italienska forskare upptäckt keramik centrum där oljan lampor som lyser det gamla romerska imperiet gjordes. Bevis på keramikverkstäder uppstod i Modena, i centrala-norra Italien, under byggnation för att bygga en bostadsområde nära den gamla stadsmuren. "Vi fann en stor gammal romersk dumpning fyllda med keramik klipp. Det fanns vaser, flaskor, tegel, men mest av allt, hundratals oljelampor, var och en med sin tillverkarens namn", Donato Labate, arkeologen som ansvarar för gräva anges, .

Utvidgat och befäst av Ercole II gjordes det primära hertigliga bostad när Ferrara , den viktigaste Este stolen, föll till påven 1598. Francesco I d'Este (1629-1658) byggde citadellet och började slottet, som till stor del smyckat med Francesco II. I det 18th århundradet, Rinaldo d'Este var dubbelt drivs från sin stad av franska invasioner, och Francesco III byggde många av Modena s offentliga byggnader, men Este bilderna såldes och många av dem hamnade i Dresden. Ercole III dog i exil på Treviso, efter att ha vägrat Napoleonkrigen erbjudanden om ersättning när Modena gjordes en del av det napoleonska Cispadane republiken . Hans enda dotter, Maria Beatrice d'Este, gift Ferdinand av Österrike, son till Maria Theresa , och år 1814 sin äldste son, Francis IV fick tillbaka egendomar av Este. Snabbt, 1816, nedmonteras han befästningarna som mycket väl kan ha använts mot honom och började Modena s år enligt österrikisk lagstiftning vilken, trots att bara, konstitutionella och rättvisa, ändå stod inför en annan utländsk-inspirerade uppror 1830, denna gång lyckligtvis misslyckade .

Hans son Francis V var också en rättvis ledare och kända tenderade offer för krig och kolera med sina egna händer. Men också han hade att brottas med ännu fler utländska-inspirerade revolutioner och var tillfälligt utvisades från Modena i den europeiska revolutionerna 1848 . Han var återställd, mitt bred populär, av österrikiska trupper. Tio år senare, den 20 augusti 1859, revolutionärer igen invaderade (denna gång Piemonte) bifogas Modena in i den revolutionära Savoyard nationen av Italien som en territoriell del av kungariket Italien . En senare gerrymandered och korrupta folkomröstning av 1860 låtsades att annekteringen populärt stöddes. Notoriskt, rösta i folkomröstning var riggad och detta var en öppen hemlighet. Detta har dock inte hindrat att senare generationer av lättlurade, och huvudsakligen anglosaxiska, historiker från att tro att de folkomröstningar var äkta.

Charny, Quebec. (Kanada)

Charny är en gemenskap i centrala Quebec , Kanada , söder om Quebec City . Det ligger på den södra stranden av St Lawrence-floden . Tidigare en självständig stad, var Charny samman med Lévis den 1 januari 2002.

Under det senaste seklet har Charny varit oerhört influerade socialt och ekonomiskt av Canadian National Railway som upprätthåller en stor nationell tåg gård i staden, Joffre Yard.

Charny expanderat i befolkningen under slutet av 1980-talet och tidiga 1990-talet när nya stadsdelar undersöktes och hus byggdes.

Charny har nått regionala exponering många gånger under de senaste tjugo åren kämpat med Alex Couture Inc. , en anläggning som köper döda djurkroppar för att återvinna dem, som producerar säljbara biprodukter. Anläggningen genererade dålig lukt och lukt i hela staden. Anläggningen har installerat filter för att sålla bort alla lukter.

Det finns ett vattenfall som ligger i staden på Chaudière floden . Hotellet erbjuder en vacker scen samt en lång smal hängbro som man kan gå över för att komma till andra sidan floden ( Saint-Rédempteur ).

Spijkenisse. (Nederländerna)

Spijkenisse är en stad och kommun i västra Nederländerna , i provinsen Zuid-Holland . Kommunen hade en befolkning på 74.482 år 2006 och täcker en yta på 30,23 km ² (varav 4,07 km ² vatten). Det är en del av Rotterdam huvudstadsregionen .

Kommunen ingår också de samhällen i Hekelingen , Den Hoek och Beerenplaat .
Spijkenisse är vänort med Thetford , Storbritannien , och Hürth , Tyskland .

Arkeologiska utgrävningar har visat att området runt Spijkenisse har varit bebott i många tusen år. Folket berodde då på fiske på Meuse och jakt i våtmarker.

Den äldsta hänvisning till namnet Spickenisse är från en källa från 1231. Detta namn kommer från orden spieke ( Spit (landformer) ) och Nesse (näsa) som betyder "spetsig näsa" med hänvisning till en udde utskjutande längs ån.

Spijkenisse bildas som en jordbrukare och fiskeläge vid en bäck längs Oude Maas . Ursprungligen tillhörde den Herre Putten (vars vapen används nu av staden) men i 1459 den förläning Putten , inklusive Spijkenisse, överfördes till Filip III, hertig av Burgund . År 1581 området kom under kontroll av greven av Holland.

På 16-talet i byn drabbades flera översvämningar. I den 17 och 18-talen den uthärdat destruktiva bränder som hämmat den ekonomiska tillväxten.

Bay, Laguna. (Filippinerna)

Bay är en 3: e klass också betraktas som 2: a klass kommun i provinsen av Laguna , Filippinerna . Enligt den senaste folkräkningen, den har en befolkning på 60.756 invånare i 15.194 hushåll.

Beskyddare Bay Saint Augustine av Hippo firar sin högtidsdag under augusti 28.

Bay är en av de äldsta städerna i provinsen Laguna och var provinsens första huvudstad. Dess ursprungliga territorium som omfattas de områden som nu är känt som Los Baños och Calauan (i tillägg till dess nuvarande territorium). Spanjorerna uttalade namnet på staden "Bah-ee", medan de infödda kallade det för "Bah-eh."

Hursomhelst, likheten i stavningen har lett till missuppfattningen att staden var uppkallad efter Laguna de Bay . I stället spanjorer döpte sjön efter denna urgamla tagalog gemenskap.

I den gamla Tagalog språk namnet Bay kommer från samma fonetiska rötter som "baybay" (stranden) och som "babae" (kvinna) och " babaylan "(prästinna). Namnet kan således ses antingen som en hänvisning till stranden av sjön, eller till en stor dam. När det gäller det senare, har det föreslagits att den stora damen kan vara samma som Maria Makiling , som hennes var berget omfattas av Bays ursprungliga territoriet.

En nyare legend Bays ursprung säger att namnet Bay kom från Datu Pangil tre döttrar. Efter de döptes, var de heter Maria Basilisa, Maria Angela, och Maria Elena. De första bokstäverna i Basilisa, Angela, Elena var tillsammans och läsa Bae . Under en tid, Bae blev Bay .

Den kraftfulla Gat Pangil var Datu av detta redan blomstrande samhälle år 1571 då 18-åriga spanska Capitan Juan de Salcedo landade med augustinska missionärer Alfonso de Alvarado och Diego Espinar kom att göra anspråk på territorier för Spanien. Det var Salcedo som tog namnet på staden och döpte sjön efter den - Laguna de Bay, sjön i staden Bay. Så småningom, spanska kom att kalla hela provinsen " La Provincia de la Laguna de Bay . "
År 1581 blev Bay huvudstad i provinsen Laguna de Bay och förblev så till 1688 då huvudstaden flyttades till Pagsanjan.

Ukhta. (Ryssland)

Uchta eller Uchta ( ryska : Ухта ; Komi : Уква, Ukva ) är en viktig industri stad i republiken Komi i nordvästra Ryssland . Befolkning: 103.340 ( 2002 års folkräkning ), 110.548 ( 1989 Census ).

Olja fjädrar längs Uchta River var kända redan i 17-talet. I mitten av 19th century, MK Sidorov började industriman att borra efter olja i området. Det var en av de första oljekällor i Ryssland. Det var hemslöjd oljefälten i 1920-1921 i Uchta.

Ligga på floden med samma namn, avveckling var grundades som byn Chibyu 1929, men år 1939 bytte namn Uchta. Den fick staden status i 1943 när det var kopplat till Pechoraregionen Railway . Öster om staden är nuvarande Sosnogorsk , och i sydväst Yarega. Samt dess järnvägsförbindelse Uchta har också en flygplats .
Uchta ligger inom Petjora floden avrinningsområde, en viktig olje -och gas -producerande region. Oljefälten ligger strax söder om staden. Några av Uchta olja raffineras lokalt, de flesta, men leds till oljeraffinaderier mellan St Petersburg och Moskva . Det fanns några gasledning explosioner på ett avstånd av fem miles från staden sedan 1990-talet.

Staden expanderade under 1940-talet och 1950-talet med hjälp av politiska fångar "tvångsarbete.
Den 11 juli 2005, Molotov cocktail dödade en 25 personer i en affär. Enligt en poliskälla explosionen orsakades av en gasbehållaren.

Schifflange. (Luxemburg)

Schifflange ( Luxemburg : Schëffleng , tyska : Schifflingen ) är en kommun och stad i sydvästra Luxemburg . Det är en del av kantonen Esch-sur-Alzette , som är en del av i Luxemburg .

Från och med 2005 , staden Schifflange, som ligger i västra delen av kommunen, har en befolkning på 7.849.

Schifflange bildades den 15 augusti 1876, då den var fristående från kommunen Esch-sur-Alzette . Lagen utgör Schifflange var vidare den 6 juli 1876.

Schifflange var födelseplatsen för ATP-touren tennis spelare Gilles Müller och två av Luxemburgs sex ledamöter av Europaparlamentet : Astrid Lulling och Jean SPAUTZ .

En stålverk i Schifflange grundades 1871 av Metz familjen som Usine METZ (Esch-Schifflange) , stålverk blev en del av ARBED 1911. På 1980-talet anläggningen omvandlades till stränggjutning av algblomningar , sedan på 90-talet en ugn installerad elektrisk.

År 1994 fusionerades företaget med det belgiska företaget Métallurgique et Minière de Rodange-Athus (MMRA) bildar ARES ( Aciéries Rodange Esch-Schifflange ). I det första årtiondet av det 21-talet ägandet övergått från Arcelor till ArcelorMittal , under 2008 blev ArcelorMittal Rodange och Schifflange SA tillsammans med fabriken i Rodange .

Tekirdag. (Thrakien)

Tekirdağ (se även sitt andra namn ) är en stad i östra Thrakien , i den europeiska delen av Turkiet .

Tekirdağ är huvudstad i provinsen Tekirdağ , kände av lokalbefolkningen att vara tystare och trivsammare stad än den industriella centrum Çorlu , som denna tillämpar. Staden befolkningen som 2009 var 140.535. Det finns honorärkonsulat i Ungern och Bulgarien i Tekirdağ.

Tekirdağ historiska namn inkluderar Rodosto (Ρωδόστο) eller Rhaedestos (Ραιδεστός) och under den bysantinska eran var det också kallades Bisanthi (Βισάνθη). Det kallades som Rodosçuk efter det föll till osmanerna i den 14-talet. Efter den 18: e talet hette Tekfurdağı , ibland sa [ vem? genom ] att bygga på det turkiska ordet tekfur , som betyder "bysantinska feodalherren" - även om detta etymologi har ifrågasatts. [ av vem? ] Med tiden namnet muterade i den turkiska Tekirdağ , och detta blev det officiella namnet enligt den turkiska republiken.

Historien om staden Tekirdağ dateras till omkring 4000 f.Kr. .

Den antika grekiska staden Rodosto sägs ha grundats av Samians . I Xenophon är Anabasis det nämns att vara en del av kungadömet den thrakiska prins Seuthes . Dess återställande av Justinianus I i 6: e-talet är krönika av Procopius . I 813 och igen i 1206 var det plundrades av bulgarerna efter slaget vid Rodosto , men den fortsatte att framstå som en plats av stor not i senare bysantinsk historia. Det var också styrdes av venetianarna mellan 1204-1235.

Under den ottomanska tiden var staden successivt en del av vilajet (provins) i Rumelien , Kaptanpaşa (centrerad vid Gelibolu), Silistre och Edirne .
1905, staden hade en befolkning på cirka 35.000, varav hälften var greker , som växlades med muslimer som bor i Grekland under 1923 avtal om utbyte av grekisk-ortodoxa och muslimska befolkningarna mellan de två länderna.
Tekirdağ var under många år en depå för produkter av Edirne provinsen, men dess handel lidit när Alexandroupolis blev slutstation för järnvägen uppför floden Maritsa .

Den Tekirdağ området är platsen för många fritidshus, som staden är bara två timmars bilfärd från Istanbul via en ny fyrfilig motorväg. Byarna Sarkoy , Mürefte och Kumbağ är särskilt populära hos turkiska turister. Mycket av denna semesteranläggning har byggts i en oreglerad och oplanerad sätt och därmed en stor del av kusten ser över-byggd. Marmarasjön är förorenad men det finns fortfarande ett antal offentliga stränder nära Tekirdağ.

Tekirdağ är en turkisk kommersiellt centrum med en hamn för jordbruksprodukter, hamnen byggs ut för att rymma en ny järnvägsförbindelse till bastransportör linje genom Thrakien. Tekirdağ är hemmahamn Martas och BOTAS Terminal, som båda är viktiga för handeln verksamhet i Marmara Region .
De flesta av stadens osmanska trähus har ersatts av betong hyreshus, men några håller på att återställas eller ersättas med attraktiva hus i traditionell stil. Med undantag för Rustem Pasa Camii, som byggdes av den osmanska arkitekten Mimar Sinan , på 16-talet, och de smala gatorna som hjälper en föreställa sig livet i den ottomanska perioden, stad saknar antika charm. En anledning till besöket är den lokala delikatessen, små kryddiga cylindriska grillade köttbullar kallas Tekirdağ köftesi , traditionellt följt av kurser i en söt lokal ost och mannagrynsgröt.

Inlandet är bördig jordbruksmark, växande gröda inklusive höstvete, solrosor, körsbär och druvor för vinframställning: alltså den höga kvalitet rak? som Tekirdağ noteras. Destilleriet var statsägda tills 1990-talet men är nu i privat ägo och vinet och rak? branscher genomgår en förnyelse. Lokala röda viner är billiga och värda ett smakprov.

Både i öst-västlig motorväg (Via Egnatia från romartiden) och motorvägen norrut mot Muratlı och Luleburgaz finns fyra körfält. Det finns ett fängelse intill rak? destilleriet och en annan norr om staden på vägen till Muratlı.
Tekirdağ är hem för Namik Kemal universitet , som grundades 2006 med tre fakulteter. Den ligger på den östra kanten av staden.

Empoli. (Italien)

Empoli ( italienska uttal: [Empoli] ) är en stad och comune i Toscana , Italien , ca 20 km sydväst om Florens , i söder av Arno i en vanlig bildas av de sistnämnda floden.

Slätten har användbara för jordbruket sedan romerska tider. Kommunen territorium blir en kuperad en som det avviker från floden.

Empoli ligger på stambanan från Florens till Pisa , och är den punkt av meningsskiljaktighet om en linje till Siena . Empoli har en stark tradition som en jordbruksprodukt centrum. Det har gett sitt namn till en lokal sort av kronärtskocka .

Arkeologiska fynd har visat att Empoli redan avgjordes i början av romerska riket gånger, och fanns kvar fram till 4: e århundradet e. Kr. Floden agerade som ett kommunikationsverktyg sätt för handeln med jordbruksprodukter, tillsammans med den lokala amforor . I Tabula Peutingeriana av det 4th århundradet Empoli kallas i Por ("i porten") som en flod port på den romerska vägen Via Quinctia , som ledde från Fiesole och Florens till Pisa . Empoli var också på Via Salaiola , ansluter till Volterra "salt dammar s.

Sedan den 8: e århundradet Empoli konsolideras som en stad runt slottet, som kallas Emporium eller Empolis . I 1119 var det absorberas i Guidi räknas ägodelar. I 1182 gick det under florentinsk regeln. I 1260, efter slaget vid Montaperti var Empoli säte för en berömd råd där Farinata degli Uberti motsatte sig en rivning av Florens.

Senare Empoli blev en viktig fästning, och var därför upprepade gånger plundrade och attackerade. År 1530 dess fall markerade slutet på den oberoende florentinska republiken .

Plovdiv. (Bulgarien)

Plovdiv ( bulgariska : Пловдив ) är den näst största staden i Bulgarien en befolkning på 331.796. med Enligt den senaste folkräkningen 2011 , kommun intar Plovdiv den tredje plats efter kommunerna Sofia och Varna .

Plovdiv historia sträcker sig omkring 6000 år, med spår av en neolitisk bosättning daterar till cirka 4000 f.Kr..

Ett antal respektabla källor namn Plovdiv som Europas äldsta kontinuerligt bebodda stad. Det är administrativt centrum i Plovdiv provinsen i södra Bulgarien och tre kommuner (Plovdiv, Maritsa och Rodopi ) och Bulgariens Yuzhen tsentralen planering region (NUTS II), samt de största och viktigaste staden i norra Trakien och det bredare internationella historiska regionen av Thrakien . Staden är en viktig ekonomisk, transport, kulturella och pedagogiska centrum.

Den äldsta amerikanska läroanstalt utanför USA grundades i Plovdiv år 1860, var det flyttades senare till Sofia - dagens American College of Sofia.
Känd i väst för de flesta av sin historia med grekiska namn Philippopolis , det var ursprungligen en thrakiska uppgörelse innan det blev en stor romersk stad. Under medeltiden, behöll den sin strategiska regionala betydelse, förändras händer mellan bysantinska och bulgariska riket . Den kom under osmanska regel i 14: e århundradet. År 1878 var Plovdiv gjorde huvudstad i den autonoma ottomanska regionen Östra Rumelien , 1885, blev det en del av Bulgarien med enandet i regionen och Furstendömet Bulgarien .

Plovdiv ligger i södra delen av Plovdiv Plain på de två bankerna i Maritsa floden . Staden har historiskt sett utvecklats på sju syenit kullar, av vilka några är 250 m (820,21 m ) hög. På grund av dessa sju kullar, är Plovdiv ofta nämns i Bulgarien som "The City of Seven Hills".

Plovdiv är värd för ekonomiska och kulturella evenemang såsom International Fair Plovdiv , den internationella teater festival "ett steg på ett vägskäl", TV-festivalen "Den gyllene kista". Det finns många rester bevarade från antiken , såsom gammal amfiteater , Roman Odeon, Roman Stadium , den arkeologiska komplexa Eirene och andra.

Plovdiv fick olika namn under hela sin långa historia. Det var ursprungligen en Thracian uppgörelse vid namn Eumolpias . Filip II av Makedonien erövrade området 342-341 f.Kr. och döpte staden Philippoupolis ( grekiska : Φιλιππούπολις ), varav den senare thrakiska namnet på staden, Pulpudeva , är en översättning . Efter romarna tog kontroll över området, staden var namnet latin : Trimontium , vilket innebär Three Hills. Under medeltiden var staden känd som Philippoupolis i bysantinsk grekiska och Paldin (Пълдин) eller Plavdiv (Плъвдив) i fornbulgariska , variationer av stadens tidigare thrakiska namn. Staden var känd som Philippopolis i Västeuropa långt in på tidiga 20-talet. Staden var känd som Filibe i turkiska under Osmanska riket .

Den asteroid ( småplanet ) 3.860 Plovdiv är uppkallat efter staden. Den upptäcktes av den bulgariska astronomen Violeta G. Ivanova den 8 augusti 1986. Plovdiv Peak (1.040 m / 3.412 ft) om Livingston Island i Sydshetlandsöarna , Antarktis är också uppkallad efter Plovdiv.

Plovdiv har uppgörelse spår anor från den neolitiska, ungefär 4000 f.Kr.. Arkeologer har upptäckt keramik och andra föremål i det dagliga livet från så tidigt som på yngre stenåldern, visar att i slutet av den 4: e årtusendet f Kr. det redan var en etablerad lösning där

Enligt Ammianus Marcellinus , Plovdiv skriftliga efter bronsåldern historia listar den som en thrakiska befäst bosättning som heter Eumolpias. I 4: e talet f.Kr. var staden ett centrum för en mässa (som kallas panegyreis ).hos 342 f.Kr., var det erövrades av Filip II av Makedonien , fader Alexander den store , som döpte "Φιλιππόπολις" , Philippopolis eller "staden Philip" i sin egen ära. Senare var det återerövrades av thrakerna som kallade det Pulpudeva (en rekonstruerad översättning av Philipopolis)

I 72 e.Kr. greps av den romerske generalen Terentius Varo Lukulus och införlivades i Romarriket , där det hette Trimontium ( City of Three Hills ) och tjänade som Metropolis (kapital) i provinsen Thrakien . Det fick en stad status i slutet av 1: a århundradet. Trimontium var en viktig korsning för det romerska riket och kallades "Den största och vackraste av alla städer" av Lucian . Även om det inte var huvudstad i provinsen Thrakien, staden var den största och viktigaste centrum i provinsen.

I dessa tider, Via militaris (eller Via Diagonalis ), de viktigaste militära vägen i Balkan , passerade genom staden.
Den romersk tid var en period av tillväxt och kulturell kompetens. Den antika ruiner berättar om en levande, växande stad med många offentliga byggnader, helgedomar, bad och teatrar. Staden hade ett avancerat vattensystem och avlopp . Det försvarades med en dubbel vägg. Många av dem är fortfarande bevarade och kan ses av turister. Idag finns endast en liten del av den antika staden har grävts upp.

Ziar Nad Hronom. ( Slovakien)

Žiar nad Hronom ( tyska : Heiligenkreuz , ungerska : Garamszentkereszt , fram till 1920 Svätý Kriz och fram till 1955 Svätý Kriz nad Hronom ) är en stad i Banská Bystrica region , Slovakien .

Det är beläget i Žiar Basin , på Hron floden, ca 40 km från Banská Bystrica och 170 km från Bratislava . Förutom den största bosättningen med år 1969 bifogas Horne Opatovce byn, staden har också "delar" av Šášovské Podhradie (bifogas 1971)

Den första skriftliga dokumentationen om området var i 1075 i ett dokument av Benedictine klostret i Hronský Beňadik . En uppgörelse med namn Cristur nämndes första gången 1237, som blev en stad år 1246. Staden bytte namn från Svätý Kriz nad Hronom till sitt nuvarande namn 1955.

Björnens svarta lista.

Det gick ett ryckte i skogen att björnen hade skrivit en svart bok. Alla som fanns uppskrivna i boken skulle dödas av björnen.

När vargen träffar björnen frågar han:
- Finns jag i din svarta bok?
- Ja, du finns med där, svarar björnen.
- Får jag först säga farväl till min familj? frågar vargen.
- Det kan du, svarar björnen.
När vargen kommer tillbaka dödar björnen honom.

Räven träffar björnen och frågar:
- Finns jag i din svarta bok?
- Ja, du finns med där, svarar björnen.
- Får jag först säga farväl till min familj? frågar räven.
- Det kan du, svarar björnen.
När räven kommer tillbaka dödar björnen honom.

Haren träffar björnen och frågar:
- Finns jag i din svarta bok?
- Ja, du finns med där, svarar björnen.
- Kan inte du stryka mig där? frågar haren.
- Visst kan jag det, svarar björnen.

Mountain View. (Kalifornien)

Mountain View är en stad i Santa Clara County , i San Francisco Bay Area i Kalifornien . Det är döpt efter dess syn på de Santa Cruz Mountains .

Staden delar sina gränser med städerna Palo Alto , Los Altos och Sunnyvale , liksom Moffett Federal Airfield och San Francisco Bay . Från och med 2010 folkräkning, staden hade en total befolkning på 74.066.

Beläget i Silicon Valley , Mountain View är hem för många högteknologiska företag. År 1956, Shockley Semiconductor Laboratory det första företaget att utveckla kisel enheter i halvledare vad som kom att kallas Silicon Valley, var, med säte i staden med William Shockley . Idag, av de största teknikföretagen i världen är många huvudkontor i staden, inklusive Fortune 1000- företag Google , Symantec , och Intuit .

Den mexikanska land bevilja Rancho Pastoria de las Borregas gavs 1842 av Alta California guvernör Juan Alvarado till Francisco Estrada. Detta bidrag senare vidare till Mariano Castro, som sålde hälften av marken till Martin Murphy, Jr småningom, tidigare mark bevilja blev städerna Mountain View och Sunnyvale .
Mountain View hade sin början i slutet av 19th century som en diligens rastplats mellan San Francisco och San Jose . Incorporated den 7 november 1902, stadens tidiga tillväxten var det på grund av jordbruket, som förblev basnäring i mitten av 20-talet. Efter andra världskriget , befolkning växte kraftigt med utvecklingen av flyg-och elektronikindustrin.

Mellan 1950 och 1960, befolkning växte från 6.563 till 30.889, en ökning med 370,7%.
Idag är högteknologiska grundval av den lokala ekonomin och det finns få lämningar av jordbruks förflutna.

Helsingby. (Finland)

Helsingby är en svenskspråkig by cirka 10 kilometer sydost om Vasa i Finland. Byn tillhör Korsholms kommun. Sevärt i byn är bland annat Finlands nästäldsta stenbro. Grannbyar är Toby, Vikby, Rimal och Karkmo. Helsingbys fotbollslag heter IF Hoppet.

Osijek, Osjecko-Baranjska.

Osijek-Baranja län ( kroatiska : Osječko-Baranjska županija ) är ett län i Kroatien , som ligger i nordöstra Slavonien och Baranja . Dess centrum är Osijek , Andra städer inkluderar Djakovo , Našice , Valpovo , Belišće , Beli Manastir .

Vila Nova De Famalicão. (Portugal)

Vila Verde (ofta känd som bara Famalicão ) är en stad Portugal i Braga District , norra och sub-region i Ave , med ca 27.900 invånare. Den ligger på en höjd av 97 meter.

Det är säte för en kommun med 201,85 km ² och 134.969 invånare (2009) , uppdelat i 49 församlingar . Staden är begränsat till den norra staden Braga , öster om Guimaraes , söder om Santo Tirso och Trofa , väster om Vila do Conde och Povoa de Varzim och nordväst av Barcelos . Det skapades 1835 av delar från Barcelos och förhöjda till stadens status i 1985 .

Själva staden sammanfattas i ord portugisiska filmaren Manoel de Oliveira : "Origins of legendariska Famalicão - Centrum Väg och järnväg kommunikation mellan olika städer i norr. Den glada och pittoreska gator. Händelser i tidningarna i landet. Byggnad - Mercy Hospital, Stadshuset. Monument till Camilo Castelo Branco . Camillus House i San Miguel de Ceide. Arbetade på fälten. Kyrkor. Den romantiska omgivningar. Spinning branscher och tyger, knappar och klockor (en på halvön). Typiska aspekter: skörd, tröskning, rättvis ".
I filmografi av regissören själv, befinner vi oss i 1941 med en film tillägnad staden Famalicão.
Invånarna i Famalicão kallas Famalicenses .

Den historiska kvar på ursprunget till lösning av mark, leder oss till järnåldern , mer korrekt de arkeologiska resterna av befästningar i hela länet.
Den hermitages Mount Castro , som grundades kanske i det fjärde århundradet före Kristus, Castro i San Miguel-Angel-o eller Castro Eiras , är några av de arkeologiska lämningarna från avlägset belägna bosättningar som länet erbjuder. Den Formosa Stone 's Castro Eiras som tillhörde ett komplex av bad, hittades i 1880, och enligt arkeologer dagen för det första årtusendet före Kristus .
Men ursprunget till Vila Nova mer korrekt spåras till regeringstiden av D. Sancho I andra kung av Portugal, som höll i en zon reguengo fram till ett brev stadga under året 1205 i syfte att befästa befolkningen i området.

D. Sancho I var för evigt ihågkommen som nybyggare , kungen som sponsrade upprättandet av bosättningar i hela landet, syftar till att göra Portugal en stark rike och utspridda, vilket befolka avlägsna delar av riket .
Den 1 juli 1243, kung D. Sancho I av Portugal, som hade en reguengo i Vila Nova har en charter brev till 40 invånarna i detta land, att ge dem tillåtelse att behandla din reguengo. Alla intäkter för att få de 40 nybyggare som ständigt var reguengo dem genom arvsrätt, och kunde sälja som ditt forum till vem de ville. Således stadens historia började från den tiden. I samma skrivelse charter, kung order staden till göra en tvåveckorsperiod rättvis, en tradition som än idag följs varje vecka.

Wachtberg. (Tyskland)

Wachtberg är en kommun i Rhein-Sieg -distriktet, i Nordrhein-Westfalen , Tyskland .

Det är beläget ca 15 km söder om Bonn .

Under 2005 Wachtberg kommunen hade cirka 20.000 invånare.

Kommunen bildades 1969 som en sammanslagning av 13 nu införlivas byar. Staden-hallen är i byn Berkum, ungefär i mitten av området. Den Rodderberg Berget är i den östra delen av Wachtberg distriktet.

Kommunen är uppkallad efter en annan vulkaniska berg, Wachtberg, (utdöd i 25 miljoner år, nu med en höjd av 258 m) som ligger nära centrum i kommunen.

Fyra vatten slott är fortfarande bebodda:
Burg Münchhausen (nära Adendorf)
Wasserburg Adendorf (nära Adendorf)
Burg Gudenau (nära Villip)
Burg Odenhausen (nära Berkum)
Flera kvarnar ligger på strömmar , vars Broicher Mühle nära Villip används kontinuerligt sedan 886 .
På toppen av berget Wachtberg finns en minnesgravvård , byggd 1923 av 10 av de 13 byarna.
Den radom nära Berkum har en diameter på 49 m.
I motsats till detta flera byar har ensembler av korsvirkeshus hus.

Give. (Danmark)

Give är en småstad i Vejle kommun i Region Syddanmark i Danmark. Den hade 4 375 invånare 2008.

På 1100-talet byggdes en kyrka och det fanns en helig källa vid kyrkan som drog til sig besökare. Det växte upp ett samhälle. Orten växte mer sedan den blev knutpunkt mellan Vejle-Give Jernbane och Give-Herning Jernbane sedan 1914.

Hillegom. (Nederländerna)

Hillegom är en stad i västra Nederländerna , i provinsen Zuid-Holland . Kommunen täcker en yta på 13,48 km ² (8,38 mil ²) varav 0,61 km ² (0,38 mil ²) är vatten.

Namnet Hillegom härstammar från klostret namngivna Hijlighem ( Gamla frankiska för "Holy Hem"). Detta kloster finns inte längre.

Det gränsar till kommunerna Bloemendaal , Bennebroek (i norr), Haarlemmermeer (i öster), Lisse (i söder) och Noordwijkerhout (i väster).

Hillegom är en del av ett område som kallas Duin-en Bollenstreek ("Dune och glödlampa Region"). Som sådan stor del av den lokala ekonomin var en traditionellt inriktad på odling av lökväxterna.

Hillegom bildades den östra kanten av kustnära sanddyner där den gamla Leiden till Haarlem rutt korsade Hillegommerbeek (Hillegom's Creek), inte långt från stranden av Haarlemmermeer (Haarlem's Lake). Platser med ändelsen "-Heim" (eller variant stavningar) utvecklas vanligen före år 1000 och därför är det antas att detta kan gälla för Hillegom också. År 1150 den abbot i Egmond hade rättigheterna till namngivning präster i Hillegom, vilket indikerar att en kyrka eller kapell fanns där. I 1248 grefven Willem II gav kapell Hijllinghem och alla dess byggnader till abboten i Egmond.

I mitten av det 14-talet, fick Hillegom några framträdande när räknas av Holland sammankallas där 3 gånger för rådet. I 1369 fanns det 46 hus med en befolkning på 283, växer till 67 hus och 412 personer 1477.

Under Åttio-åriga kriget , fann Hillegom sig flera gånger mellan de motstående spanska och holländska Rebel arméer, vilket i sin nära undergång 1577. Men efter mitten av 17-talet, området blev välmående genom odling av frukt och grönsaker, växer på sandiga jord fält grävt fram dynerna.

År 1722, den rike köpmannen Amsterdam Jan Sex II köpte förläning Hillegom och byggde förbättringar, bland annat en stenbro över Hillegommerbeek och en pump i byn torget samt banar en del av huvudvägen. År 1749 köpte han Het Hof (The Courtyard), en gård i centrala Hillegom. Vid denna tid fanns det många andra gårdar av rika köpmän och stadtholders i Hillegom, såsom Betlehem, Oostende, Horstendael, Weeresteyn, Treslong, Duin en Weg, Meer en Dorp, Het Hof, Lapinenburg och Elsbroek (många av dessa namn överleva som grannskap namn). Befolkningen växte till 930 år 1732 och till 1050 år 1795.

Men under 19th century, skönheten i området och dess egendomar sakta började försvinna. Utvecklare köpte egendomar, högg ned skog och grävts sanddynerna för att skapa fält för glödlampan blomsterodling. Denna process accelererade under 1904 då en kalk-sand tegel fabriken byggdes strax söder om Hillegom, som krävde stora mängder sand. I början av 1920-talet, dödsbon hade alla försvunnit, med undantag för Het Hof som blev Hillegom s rådhus . Samma period såg den snabba tillväxten av lökens blomma branschen och Hillegom befolkning, upp till 8800 år 1916.

Hillegom bekväma läge ledde till en annan snabb tillväxt period under 1960, 70, och 80-talen, då många nya bostadsområden byggdes för att rymma familjer som arbetar i antingen Haarlem, Amsterdam, eller Leiden. Landets ekonomi blev mindre beroende av glödlampan blomman handel och mer diversifierade och med inrättandet av ett fåtal företagsparker.

Tomaszów Mazowiecki. (Polen)

Tomaszów Mazowiecki [tɔmaʂuf mazɔvjɛt ski] är en stad i centrala Polen med 67.159 invånare (2004). Beläget i Łódź (sedan 1999), det var tidigare en del av Piotrków Trybunalski Voivodeship (1975-1998). Enligt undersökningen från 2002, upptar en yta på 41,3 kvadratkilometer.

Staden ligger på stranden av tre floder- Pilica , Wolbórka och Czarna Bielina , nära Zalew Sulejowski reservoaren och vid kanten av Puszcza Spalska ödemarken.

Tomaszów Mazowiecki fått status som en industri och handel byn (osada fabryczno-Handlowa) 1824, och dess status som stad 1830.

Cuenca. (Spanien)

Cuenca ( spanskt uttal: [kweŋka] ) är en stad i autonoma regionen i Castilla-La Mancha i centrala Spanien . Den är huvudstad i provinsen Cuenca .

När Iberiska halvön var en del av romerska riket fanns flera viktiga bosättningar i provinsen, såsom Segóbriga, Ercávica och Gran Valeria. Men, den plats där Cuenca ligger idag var obebodd på den tiden.

När de muslimska araberna erövrade området 714, snart insåg de värdet av detta strategiska läge och de byggde en borg (kallas Kunka ) mellan två raviner grävde mellan Júcar och Huécar floder, omgiven av en 1 km lång mur. Cuenca blev snart en jordbruks-och textiltillverkning stad, njuter växande välstånd.

Runt 12-talet de kristna, som bor i norra Spanien under den muslimska närvaron, började sakta återhämta sig den iberiska halvön. Kastilien tog över västra och centrala delarna av Spanien, medan Aragonien utvidgade längs Medelhavsområdet. Den muslimska kungariket, Al-Andalus , började bryta sig in i små provinser ( Reinos de taifa-staterna ) under kristen press, Cuenca vara en del av taifa av Toledo .

I 1076 det var belägrat av Sancho Ramirez av Aragonien, men inte besegrad. År 1080 King Yahya al-Qadir av Toledo förlorade sin taifa och hans visir som undertecknades i Cuenca ett fördrag med Alfons VI av León och Kastilien som han överlät honom några fästningar i utbyte mot militär hjälp.

Efter Alfonso nederlag i slaget vid Sagrajas (1086), var Cuenca fångas av kungen av Sevilla , al-Mu'tamid ibn Abbad . Men när hans land attackerades av Almoravidsen , sände han sin svärdotter Zaida till Alfonso, som erbjuder honom Cuenca i utbyte mot militärt stöd. De första kristna trupper gick in i staden i 1093. Men Almoravidsen fångat den i 1108. Deras guvernör i staden förklarade sig självständiga i 1144, följt av hela Murcia följande år.

I 1147 Muhammad ibn Mardanis valdes till kung av Cuenca, Murcia och Valencia. Han var tvungen att försvara sitt land från Almohad invasionen fram till sin död 1172, varefter hans son hade att underteckna en pakt av hyllningar med nykomlingarna. En 17-årig Alfonso VIII av Kastilien försökte erövra staden, men efter fem månaders belägring, var han tvungen att retirera efter ankomsten av trupper som skickats av Almohad kalifen Abu Yaqub Yusuf . Alfonso tecknat ett 7-års vapenvila, men då, i 1176 den Cuencans ockuperade några kristna landar i huete och Uclés ingrep Alfonso i spetsen för en koalition med också Ferdinand II av León , Alfonso II av Aragonien och militära order av Calatrava , Santiago och Montegaudio , belägrade Cuenca i månader startign från 1177's Epiphany. Stadens befälhavare, Abu Bakr, stämde igen stöd av Yaqub Yusuf, men den senare var i Afrika och har inte skickat någon hjälp. Efter ett misslyckat Cuenca sortie mot han kristna läger den 27 juli, belägrade staden var erövrades av Alfonso trupper den 21 september 1177, medan den muslimska garnisonen tog sin tillflykt till citadellet.

Den senare sjönk i oktober, att sätta stopp för den arabiska dominansen i Cuenca. Alfonso VIII ges staden en titel, och det ansågs vara "Muy ädel y muy Leal" (mycket ädelt och mycket lojala). Den fick en uppsättning lagar, Fuero , skriven på latin, som styrde Cuenca medborgarna, och det ansågs vara en av de mest omskrivna perfekt vid denna tid. De stift Cuenca grundades 1183 och den andra biskop var St Julian av Cuenca , som blev helgon i staden.

Under de närmaste århundradena Cuenca njöt välstånd, tack vare textiltillverkning och boskap exploitation.The domkyrkan började byggas på den tiden, i en anglo-normandisk stil, med många franska arbetstagare, eftersom Alfonso VIII: s hustru, Leonor de Plantagenet, var fransk .

Under 18th century textilindustrin minskade, särskilt när Carlos IV förbjöd denna verksamhet i Cuenca i syfte att förhindra konkurrens med Real Fábrica de Tapices (Royal Tapestry Factory), och Cuenca ekonomi minskade därmed förlorar befolkning drastiskt (5.000 invånare). Under Frihetskriget mot Napoleon : s trupper i staden lidit stor förödelse, och det gjorde krisen värre. Staden minskade befolkningen med endast omkring 6.000 invånare, och endast ankomsten av järnvägar i 19th century, tillsammans med träindustrin , kunde öka Cuenca måttligt, och befolkningen ökade till följd att nå 10.000 invånare. År 1874, under det tredje Carlist kriget var Cuenca övertogs av Carlist trupper, anhängare av Carlos María Isidro som kung i stället för den härskande Isabel II och staden drabbades, stor skada en gång.

20-talet började med kollapsen av Giraldo katedralens torn år 1902, vilket påverkade även fasaden. Det var tvunget att byggas av Vicente Lámperez, med två nya tvillingtorn i båda ändarna av fasaden som förblev oavslutat utan den övre delen av dem.

De första årtiondena av 20-talet var så turbulent som i andra regioner i Spanien . Det var fattigdomen på landsbygden, och den katolska kyrkan blev överfallen, med munkar, nunnor, präster och en biskop i Cuenca, Cruz Laplana y Laguna , mördas. Under spanska inbördeskriget Cuenca var en del av republikanska zonen ( Zona Roja eller: "den röda zonen"). Det togs 1938 av general Francos trupper. Under efterkrigstiden området föll i extrem fattigdom , vilket gör att många människor att flytta till rikare regioner, främst Baskien och Katalonien , men även till andra länder såsom Tyskland . Staden började återhämta sig långsamt från 1960 till 1970, och staden gränser gick långt utöver klyftan till lägenheten omgivningen.

Inom de senaste decennierna har staden upplevt en måttlig tillväxt i befolkning och ekonomi, det andra särskilt på grund av den växande turismen, och båda drivs av förbättringar i väg och träna kommunikation. Cuenca har starkt satsa på kultur och som en följd av detta ansågs som en World Heritage site 1996. Under de senaste åren, kulturella infraestructures nya sådana som den kommunala Konserthuset eller Science Museum plats Cuenca i en god position att ansöka om titeln Europeisk kulturhuvudstad år 2016 .

Girona. (Spanien)

Girona ( katalanska uttal: [ʒiɾonə] , spanska : Gerona ) är en stad i nordöstra Katalonien , Spanien vid sammanflödet av floderna Ter , Onyar , Galligants och Güell med en officiell befolkning på 96,236 hab i januari 2009. Det är huvudstad i provinsen med samma namn och av Comarca av Gironès .

Den första historiska invånare i regionen var Iberiska halvön , Girona är den antika Gerunda, en stad av Ausetani . Senare, romarna byggde ett citadell där, som fick namnet Gerunda . Den Visigoterna regerade i Girona tills det erövrades av morerna . Slutligen Karl återerövrade den i 785 och gjorde det till ett av de fjorton ursprungliga countships i Katalonien.

Så var det ryckte tillfälligt från morerna som drevs ut till slut i 1015. Wilfred den håriga ingår Girona till GREVEVÄRDIGHET av Barcelona i 878. Alfonso I av Aragonien förklarade Girona vara en stad i 11-talet. Den antika GREVEVÄRDIGHET blev senare hertigdöme (1351) när kung Peter III av Aragonien gav titeln hertig till sin förstfödde son, John. I 1414, kung Ferdinand I i sin tur gav titeln prins av Girona till sin förstfödde son, Alfonso . Titeln är för närvarande bedrivs av prins Felipe, prins av Asturien , den första sedan 16-talet att göra det.

12-talet såg en blomstrande av judiska samfundet i Girona, med en av de viktigaste kabbalistiska skolor i Europa . Den Rabbi Girona, Moshe Ben Naḥman Gerondi (mer känd som Nahmanides eller Ramban) utsågs jättebra rabbi i Katalonien. Historien om det judiska samfundet i Girona upphörde 1492, då katolska Kings utvisades alla judar från Katalonien . Idag, den judiska gettot eller Call är en av de bäst bevarade i Europa och är en stor turist attraktion. På norra sidan av den gamla staden är Montjuïc (eller kulle av judarna i medeltida katalanska), där en viktig religiös kyrkogård var belägen.

Girona har genomgått 25 belägringar och fångats sju gånger. Det belägrades av den franska kungliga armén under marskalk Hocquisicourt år 1653, under marskalk Bellefonds år 1684, och två gånger under 1694 under de Noailles. I maj 1809 var det belägrades av 35.000 franska Napoleons trupper under Vergier, Augereau och St Cyr , och höll ut envist under ledning av Alvarez till sjukdomar och svält tvingade den att kapitulera den 12 december. Slutligen, franska erövrade staden 1809, efter 7 månaders belägring. Girona var centrum för Ter avdelning under den franska regeln, som varade från 1809 till 1813. Den defensiva murarna revs i slutet av 19th century att möjliggöra utbyggnaden av staden. Under de senaste åren, saknade delarna av stadsmuren på östra sidan av staden har rekonstruerats. Kallas Passeig de la Muralla bildar nu en turist rutt runt den gamla staden.