Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

söndag 30 januari 2011

Žilina. (Slovakien)


Žilina, Tyska : Sillein , ungerska : Zsolna , namn på andra språk ) är en stad i nordvästra Slovakien , cirka 200 kilometer (120 mi) från huvudstaden Bratislava , nära både de tjeckiska och polska gränser. Det är den fjärde största staden i Slovakien med en befolkning på cirka 85.000, ett viktigt industriellt centrum, den största staden på Vah floden, och säte för en kraj ( regionen Zilina ) och en Okres ( Žilina District ). Det tillhör Övre Vah region av turism.

Området kring dagens Žilina var bebodd i slutet av stenåldern (cirka 20.000 f.Kr.). I 5: e århundradet slaverna började flytta in i området. Men första skriftliga hänvisning till Žilina var år 1208 som terra de Selinan . Från andra halvan av 10-talet fram till 1918, det var en del av kungariket Ungern .


I mitten av 13-talet terra Sylna var egendom Cseszneky de Milvány familjen. Staden började utvecklas runt år 1300, och enligt poster i 1312 var det redan en stad. I 1321, kung Karl I gjorde Žilina en fri kunglig stad. Den 7 maj 1381 kung Ludvig I utfärdade Privilegium pro Slavis som gjorde de slaviska invånarna lika med tyskarna genom att anslå hälften av platserna i kommunfullmäktige att slaver. Staden brändes 1431 av husiterna .

Under 17th century fick Žilina position som ett centrum för tillverkning, handel och utbildning samt under barocken ålder många kloster och kyrkor byggdes liksom Budatín slottet . I 1848 års revolution , slovakiska volontärer, en del av den kejserliga armén, vann en strid nära staden mot ungerska honveds och gardists.

Staden tog fart i andra halvan av det 19th århundradet som nya järnvägsspår byggdes: den Kassa Oderberg Railway var klar 1872 och järnvägen till Bratislava (Bratislava på ungerska) 1883, och nya fabriker började växa upp, såsom draperi fabrik Slovenčina (1891) och Považie kemiska fabriker (1892).

Det var en av de första kommunerna att underteckna deklarationen Martin (30 oktober 1918), och fram till mars 1919 var säte för den slovakiska regeringen. Den 6 oktober 1938, kort efter München-avtalet , oberoende av Slovakien inom Tjeckoslovakien var deklarerats i Žilina.
Efter andra världskriget , staden fortsatte sin utveckling med många nya fabriker, skolor och projekt bostäder byggs. Det var säte för regionen Zilina from 1949-1960 och åter sedan 1996.
Idag Žilina är den fjärde största staden i Slovakien, den tredje viktigaste industriella centrum och säte för ett universitet , det Zilinskas univerzita (grundad 1953). Sedan 1990 historiska centrum av staden har till stor del restaurerats och staden har byggt trådbuss linjer.

Upplagd av Bengt kl. söndag, januari 30, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)