Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 27 januari 2011

Jämsä. (Finland)

Jämsä är en stad i landskapet Mellersta Finland i Västra Finlands län. Kommunen gränsar mot kommunerna Orivesi, Juupajoki och Mänttä-Filpula i väster, Keuru i nordväst, Petäjävesi i norr, Jyväskylä i nordost, Luhango (gräns i sjön Päijänne) i öster samt Kuhmois i söder. Jämsä har cirka 23 170 invånare, varav cirka 20 är svenskspråkiga. Jämsä är enspråkigt finskt. Kommunen har en yta på 1 824,12 km², varav landarealen är 1 572,01 km².
I Jämsä finns ett av Finlands populäraste skidcenter, Himos.

Under medeltiden var Jämsä den nordligaste socknen i Tavastland. Socknen bildades 1442 genom en splittring av Hollola socken. Den dåvarande Stor-Jämsä omfattade den nuvarande kommunen Jämsä, nästan hela Korpilax och Muurame samt delar av Petäjävesi och Säynätsalo. Medelpunkten i den stora socknen låg kring Jämsä kyrka. På 1860-talet splittrades Stor-Jämsä i nya kommuner; Korpilax socken 1861 resp. Petäjävesi kommun 1867. Den resterande delen av Stor-Jämsä kallades därefter för Gamla Jämsä. Gamla Jämsä splittrades 1926 i kommunerna Jämsä, Jämsänkoski och Koskenpää.
Det första kommunala mötet hölls 1866, varmed Jämsä blev en självständig kommun. Kommunen blev 1969 en köping. 1977 fick Jämsä stadsrättigheter, då köpingarna avskaffades i Finland.

Städerna Jämsä och Jämsänkoski slogs samman den 1 januari 2009 . Vid sammanslagningen antogs namnet från Jämsä medan stadsvapnet antogs från Jämsänkoski. Jämsä hade vid sammanslagningen cirka 15 820 invånare och en yta på 1 375,56 km², varav landarealen var 1 170,26 km².

Upplagd av Bengt kl. torsdag, januari 27, 2011

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)