Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 2 januari 2012

North Dakota. (USA)

North Dakota är en stat belägen i Mellanvästern region i USA , längs kanadensiska gränsen .



Staten gränsar till Canada i norr, Minnesota i öster, South Dakota i söder och Montana i väster.


North Dakota är den 19: e största staten genom område i USA Det är också den tredje minst befolkade, med 672.591 invånare enligt 2010 folkräkning.


North Dakota höggs ut ur Dakota Territory och ansluta sig till unionen den 2 november 1889, samtidigt med South Dakota .


Staten kapital är Bismarck och den största staden är Fargo . De primära offentliga universitet ligger i Grand Forks , Fargo och Dickinson. Det amerikanska flygvapnet verkar flygvapnet baser vid Minot AFB och Grand Forks AFB .
I mer än ett decennium har staten haft en stark ekonomi, med en arbetslöshet lägre än det nationella genomsnittet, jobb och befolkningstillväxt, och låga vakanser bostäder. Mycket av tillväxten har baserats på utvecklingen av Bakken oljeskiffer fält i den västra delen av staten, men det har också haft tillväxt i teknik-och tjänstesektorerna. Översvämningar i juni 2011 har orsakat omfattande skador på Minot och hotade Fargo, den största staden.

Historia:
Före EU- kontakt, indianer bebodda North Dakota i tusentals år. Den första europeiska att nå området var den fransk-kanadensiska handlare La Verendrye , som ledde en undersökning part Mandan byar i 1738. Handeln överenskommelse mellan stammarna var sådan att North Dakota stammarna sällan behandlas direkt med européer. Emellertid var de infödda stammarna i tillräcklig kontakt som i samband med att Lewis och Clark in North Dakota år 1804, de var medvetna om de franska och därefter spanska anspråk på deras territorium.

Mycket av dagens North Dakota ingick i Louisiana köp av 1803. Mycket av förvärvade marken var organiserat i Minnesota och Nebraska områdena. Dakota Territory , som utgör dagens Nord-och Syd-Dakota , tillsammans med delar av dagens Wyoming och Montana var organiserade . den 2 mars, 1861. Dakota Territory var bosatte glest förrän i slutet av 19th century, när järnvägarna kom in i regionen och aggressivt marknadsförda landet. En samlad faktura för självständighet för North Dakota, South Dakota , Montana och Washington med titeln The fullmaktslag av 1889 passerades på 22 Februari 1889 under administrationen av Grover Cleveland . Efter Cleveland lämnade kontoret, det var kvar till sin efterträdare, Benjamin Harrison , att underteckna proklamationer formellt erkänna Nord-och Syd-Dakota till unionen den 2 november, 1889.





Rivaliteten mellan de två nya staterna presenterade ett dilemma var att bli antagen först. Harrison riktar statssekreterare James G. Blaine att blanda papper och obskyra från honom som han var undertecknandet första och den verkliga ordning gick mörkertal, vilket ingen vet vilken av de Dakota kom in först. Men eftersom North Dakota alfabetiskt visas före South Dakota , var dess proklamation publicerades först i stadgarna i stort. Sedan den dagen har det blivit vanligt att lista Dakota alfabetiskt och därmed North Dakota brukar anges som den 39: e staten.



Oro bland vete jordbrukare, särskilt bland norrmän, ledde till en radikal politisk rörelse efter första världskriget centrerad i vänstern Icke Partisan League ("NPL"). NPL, som så småningom samman till det demokratiska partiet , försökte från kraften i out-of-statliga banker och företag isolera North Dakota. Förutom att grunda det statsägda Bank of North Dakota och North Dakota Mill och hiss (båda fortfarande existerar), etablerade NPL en statsägd järnväg linje (senare säljs till Soo Line-Railroad ). Anti-företag lagar stiftades att så gott som förbjudet ett företag eller en bank från att äga rätten till mark planlagd som jordbruksmark. Dessa lagar, fortfarande i kraft i dag, efter att ha varit upprätthålls av både statliga och federala domstolar, gör det nästan omöjligt att utestänga på jordbruksmark, som även efter avskärmning, kan rättsskydd inte innehas av en bank eller inteckning företag.



En rund av federala byggprojekt påbörjades på 1950-talet, inklusive Garrison Dam och Minot och Grand Forks flygvapnets baser. Det var en boom i oljeprospektering i västra North Dakota på 1980-talet, som stigande olja priser utveckling lönsamma . Den ursprungliga North Dakota State Capitol brann ner till grunden den 28 december 1930, och ersattes av en kalksten möter Art Deco skyskrapa som fortfarande står i dag.

Inga kommentarer: