Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 23 januari 2010

Brastad.

Brastad är en tätort och församling i Lysekils kommun i Bohuslän.
Brastads socken omvandlades från småbruksbygd till industribygd under slutet av 1800-talet. Då öppnades ett flertal stenbrott för export av sten till stadsbyggnation över hela Europa, och mängder av stenhuggare från andra delar av Sverige flyttade till bygden.
Det största stenbrottet låg i Rixö , där också de flesta stenhuggarna bosatte sig, och som idag är en av två tätorter i Brastads församling.
I samband med depressionen på 1930-talet kom stenindustrin i det närmaste att raderas ut, med arbetslöshet och utflyttning som följd, men så småningom etablerades annan industri i trakten.
Den andra och största tätorten, Brastad, växte fram som stationssamhälle vid den 1913 öppnade Lysekilsbanan. Stationen hette först Lökebacken, men bytte 1939 till sitt nuvarande namn. Idag är Brastad centrum för den norra delen av Lysekils kommun. Största företag är Husqvarna AB, som på orten har vevaxeltillverkning med 165 anställda.
Bygdens folkmängd fick ett nytt uppsving under 1970- och 1980-talet, i samband med anläggandet av oljeraffinaderiet Preemraff i det närbelägna Lyse.

Hammarby.

Hammarby Sjöstad präglas av innerstadskänsla, samt närheten till vatten och grönområden. När Sjöstaden är fullt utbyggd kommer här att finnas 11 000 lägenheter för 25 000 invånare. Hammarby Sjöstad är en naturlig fortsättning på Stockholms innerstad och Södermalm. Hammarby Sjöstad tillhör sedan 1 januari 2007 organisatoriskt Södermalms stadsdelsförvaltning. Södermalm har idag ca. 100 000 invånare. Stadsdelen Södermalm består av de gamla stadsdels-förvaltningarna Maria-Gamla Stan och Katarina-Sofia där Hammarby Sjöstad förut ingick. Under den politiskt valda stadsdelsnämnden arbetar en förvaltning bestående av tjänstemän med olika kompetens.
Det är hit du ska vända dig om du har frågor som rör kommunal och annan offentlig service; som t ex förskolor, skolor, äldreomsorg, ungdomsverksamhet och parklekar.

fredag 22 januari 2010

Lepplax.

Det finns 12 byar i Pedersöre socken, samma antal som apostlarna på församlingskyrkan altartavla. Den nordligaste byn heter Lepplax. Av någon anledning nämner guideböcker inte detta namn. Järnvägen skär rakt igenom skogsarealen i öster mellan Kållby och Kronoby stationer. En halv mil från kustvägen, som loopar genom detta område, oftast en skogsväg öster om hus och områden. Längs i norr, ca 100 meter från gränsen mot Kronoby finns två gårdar nära vägen och en halv mil från en skylt vid infarten till byn där man blir en västlig bakgrund av uppgörelsen. Nära den södra änden på en granit platå en halv mil ovanför tallskogen är ett utsiktstorn som togs upp för geodetiska mätningar. Från denna plattform man har en panoramautsikt över närmaste kvadratmile i Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Esse församlingar. Rakt i väster en mil bort är den höga tornet i Pedersöre kyrka, i nordväst Larsmo kyrka, mellan dem fabriksskorstenar i Jakobstad, och i nordost Kronoby kyrka. Genom denna sektor kan man se en skymt av fjordar och sund i den inre skärgården och ännu närmare, den utspridda byggnader Lepplax.

Köttfärssoppa med kardemumma.

Ingredienser:

Portioner: 4
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
4 potatisar
1 paprika
400 g köttfärs
1 msk olja
1 1/2 tsk malen kanel
1/2 tsk hela kardemummakärnor salt och peppar
1 smulad köttbuljongtärning
500 g krossade tomater
6 dl vatten
bladpersilja
yoghurt
bröd.

Gör så här:
1. Skala och hacka lök och vitlöksklyftor. Skala, ansa och skär potatisar och paprika i tärningar. 2. Bryn köttfärs i olja i en gryta. Krydda med malen kanel, hela kardemummakärnor stötta, salt och peppar. Tillsätt lök och vitlök och låt steka med 2–3 min. Tillsätt smulad köttbuljongtärning. 3. Häll över krossade tomater och vatten. Rör om och låt koka upp. Rör i potatis och paprika låt soppan koka under lock ca 20 min.
4. Rör ner strimlad bladpersilja. Servera soppan med yoghurt och bröd.

torsdag 21 januari 2010

Hommersåk. (Norge)

Hommersåk är en by i Riska distrikt i Sandnes kommun i Rogaland. Staden har 5 703 invånare per 1 januar 2009 , och ligger i slutet av Riskafjord. Hommersåk är ett av 13 distrikt i Sandnes.
Med rötter som går tillbaka till 750 e.Kr. kan stadsdelen erbjuda både historia och rekreation. Bland de första kristna begravningsplatser upptäckter i Norge kan hittas av ett kors från vikingatid, ca 1 kilometer från Hommersåk center går tillbaka till 750 Detta var 150 år före kristnandet av Norge började på allvar.
Hommersåk som byn sägs vara lika gammal som den första kyrkan på platsen, Riska gamla kyrka. Från årets socken på allvar började utvecklas till en by, där industrin tog fart. Det har varit majs kvarnar, fabriker och sementblanderi. Men idag är det i stort sett fortsätta som ett levebröd är på Hommersåk.

Sacramento. (USA)

Sacramento är huvudstad i delstaten Kalifornien i USA. Staden har en yta av 257,0 kvadratkilometer och en befolkning på cirka 445 000 invånare (2003). Av befolkningen lever cirka 20% under fattigdomsgränsen.
Staden grundades 1848 och är belägen i den centrala delen av norra Kalifornien cirka 120 kilometer nordost om San Francisco. Nisenan (Southern Maidu) och Plains Miwok indier har bott i området under kanske tusentals år. Till skillnad från de bosättare som så småningom skulle göra Sacramento deras hem, lämnade dessa indianer få bevis för deras existens. Traditionellt domineras deras diet av ekollon tas från rikliga ek träd i regionen, och av frukter, lökar, frön och rötter samlades under hela året.
Antingen 1799 eller 1808, den spanska upptäcktsresande Gabriel Moraga upptäckt och namngett Sacramento Valley och Sacramento River. En spansk författare med Moraga expedition skrev, "Skärmtak av ekar och Cottonwoods, många festooned med vinrankor, skjuter båda sidor av det blå nuvarande. Fåglar tjattrade i träden och stora fiskar flög genom GENOMSKINLIG djup. Luften var som champagne, och (spanjorerna) drack djupt på det, drack i skönhet omkring dem. "Es como el sagrado Sacramento! (Det är som det heliga sakramentet.)" var dalen och floden sedan döptes efter "den heliga sakramentet av kropp och blod av Kristus ", med hänvisning till den kristna sakrament eukaristin.

Muskö.

Muskö är en av de större öarna i Haninge kommuns skärgård. Vägen från fastlandet till Muskö går under vattnet i en 3 km lång tunnel som invigdes 1964. Muskö trafikeras av Storstockholms lokaltrafik, SL. Redan före tunneln fanns busstrafik på ön, vars vägnät vid den tiden var tämligen primitivt.


Dess gula bussar var extra smala och därmed speciellt lämpade för de smala grusvägarna på ön.

Muskö var tidigare en egen kommun, men slogs sedermera ihop med omgivande kommuner som tillsammans bildade Haninge kommun.

Det finns en stor örlogsbas vid Muskö, delvis insprängd i berget under ön. Basens underjordiska del upptar ungefär en lika stor yta som Gamla stan i Stockholm.
Muskövarvet byggdes för att vara atombombsäkert.
År 2004 hade Muskö cirka 835 fasta invånare.
Den svenske skådespelaren Sten Hellström är från Muskö.

Nyland.

Nyland är en tätort i Kramfors kommun med cirka 1000 invånare. I detta räknas de omgivande tätorterna och byarna in, såsom Sandslån, Nordanåker, Näs, Gärsholm, Hammar, Hammarsön, Nyhammar, Rossö, Sunnanåker, Västhammar, Lo och Kungsgården.
I Nyland finns två daghem, skola, vårdcentral med tandläkare och apotek samt affärer. Utanför Nyland ligger Lilla Norge, som är en ö uppbyggd av ballast från norska båtar, därav namnet. Nyland ligger nära Kramfors-Sollefteå flygplats och genomkorsas av länsväg 333. Flera busslinjer förbinder orten med bland annat Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Nyland har även haft en station på Ådalsbanan, men i och med att järnvägen rustas upp inför trafikstarten på Botniabanan byggs en ny sträcka förbi Nyland och den gamla järnvägen genom samhället kommer att rivas. Närmaste järnvägsstation blir då Kramfors eller möjligen en station vid flygplatsen

Kolbu. (Norge)



Kolbu är en by och före detta kommun i Oppland fylke i Norge.
Kommunen bildades genom en utbrytning från Vestre Toten den 1 januari 1908. Vid den tiden Kolbu hade en befolkning på 2.412.
Den 1 januari 1964 införlivades de flesta Kolbu med 2.906 invånare i Østre Toten.

onsdag 20 januari 2010

Kyrö.(Finland)

Fjällkedjan ligger i ett intressant kulturhistoriskt gränsland.


Området har varit bebott sedan stenåldern, och det har varit samernas levnadsmiljö. Under århundradenas lopp sökte sig jägare och fiskare från Kemi och Torneå till de rika jaktmarkerna och fiskevattnen vid älvarnas övre lopp.

Med tiden slog sig den finska kolonisationen ner vid älvdalarna.

Den finska och samiska befolkningen bodde ställvis enligt sina näringsgrenar på olika områden, ställvis bredvid varandra så att kulturerna delvis smalt samman. Renarna och renskötseln har fortfarande en etablerad ställning i nationalparken. På parkens område verkar Alakylä, Kyrö, Muonio och Näkkälä renbeteslag. För renarna är nationalparken ett viktigt betes- och kalvningsområde och för renkarlarna är den en hemmavan arbetsmiljö.

Det finns också en hel del konstruktioner och historiska objekt i parken som är anknutna till renskötsel. Idén att inrätta en nationalpark framfördes första gången i skyddsskogskommitténs betänkande år 1910. Kommittén föreslog inrättande av nationalparker vid Pallastunturi-fjällen och vid Pyhätunturi i Pelkosenniemi. På statsrådets begäran framlade Forststyrelsen ett förslag om att skilja åt naturskyddsområdena från statens marker.

Utredningen gjordes av professor i botanik Kaarlo Linkola baserat på hans terrängexpeditioner sommaren 1925. Enligt Linkola var Pallas-Ounastunturi-fjällen ”ett ojämförbart område statsmark, som ger en bild av det verkliga Lappland i hela dess storslagenhet, med sina storskaliga fjäll och gröna skogar som fortsätter så långt ögat når.”Propositionen om att ett allmänt naturskyddsområde skulle inrättas vid Pallas-Ounastunturi-fjällen godkändes på 1928 års lantdag, men lagen stadfästes inte p.g.a. storskiftet som var på hälft. Det tog ännu tio år innan Finlands första nationalparker inrättades år 1938 efter flera betänkanden och propositioner. Bland de första var Pallas-Ounastunturi nationalpark .

År 2005 fick nationalparken en ny start, då Pallas-Yllästunturi nationalpark inrättades, och den gamla parken utvidgades med Ylläs-Aakenustunturi-området. Den nya nationalparkens areal är dubbelt större än den gamla parkens. Fjällnaturen har också fascinerat vandrare. Redan på 1930-talet hade Pallas-Ounastunturi-området hunnit bli ett populärt resmål.

Det öppnades ett hotell på Pallastunturis sluttning ett par veckor innan nationalparken inrättades. Vandringsleden från Pallas till Hetta drogs upp år 1934.Pionjärer inom skidsporten var kvinnor från Suomen Naisten liikuntaliitto, som i mitten av 1930-talet arrangerade de första kurserna i skidåkning i Pallastunturifjällen. Efter att kvinnornas stuga förstörts under kriget byggdes det en ny stuga i Ylläs. Största delen av de finska dialekter som talas i Lapplands län hör till de nordbottniska dialekternas grupp, som även sträcker sig utanför riksgränserna, till Sverige och Nord-Norge.

Samiskan har haft ett speciellt stort inflytande på de nordbottniska dialekternas ordförråd. Samiska ord har lånats speciellt för terminologi som gäller lokal natur, renskötsel och nordliga levnadsförhållanden. Finskan saknade ofta något motsvarande ord för att beskriva något visst fenomen i den nordliga naturen. Största delen av Pallas-Ounastunturi-områdets ortnamn har samiskt ursprung, men de har under tidens lopp fått en form som är lättare att uttala på finska. Sådana ord är t.ex. kaltio, kero, lompolo, mella, vuoma och vuontis.

Korvgryta med rotfrukter.

Ingredienser:

Portioner: 4
6 potatisar
200 g kålrot
3 morötter
1 liten purjolök
400 g falukorv (max 18 % fett)
5 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 lagerblad
10 kryddpepparkorn salt
matyoghurt
dijonsenap.

Gör så här:
1. Skala och ansa potatisar, kålrot, morötter och purjolök. Skär grönsakerna och falukorv i bitar. 2. Koka upp vatten och smula ner grönsaksbuljongtärning. Tillsätt lagerblad, och kryddpepparkorn. Lägg ner grönsakerna och låt koka 8-10 minuter.
3. Lägg ner purjolök och korv. Låt det koka ytterligare 2-3 min. Smaka av med salt. Blanda matyoghurt med dijonsenap. Servera senapsyoghurten till grytan.För alla:Läs noga ingrediensförteckningen på falukorven och buljongen.
I övrigt är rätten gluten- och äggfri.
Laktosfri: använd laktosfri matyoghurt.
Mjölkproteinfri: byt ut yoghurten mot sour supreme (innehåller soja).

Yttermark. (Finland)

Yttermark by finns norr om centrum i Närpes stad. Den delas naturligt av Närpes å i Västra och Östra Yttermark. I den västra delen finns bygrupperna eller områdena som Knösen, Pellfolkbacken, Eide, Börknäset, Åsen, Kroksmossen, Tallmyran, Lappnäset och delar av Näveråsen. På den östra sidan finns namn som Granliden, Påttan, Orrgärdsåsen, Strandkärret, Uljensgränd, Svedjebäcken, Saxskogen, Risåsen, Ingelsgårdarna, Gärdsbacken, Vettmossen och Bengtsbacken. Närpes är en stolt gammal kulturbygd. De äldsta anteckningarna om Närpes storsocken är från år 1331. Staden formas av sin närhet till havet, natursköna byar och välskötta hus med trädgårdar och många växthusanläggningar. Havet har på många sätt präglat orten och dess invånare. På den 45 km långa kusten finns många havsvikar och öar med en sammanlagd strandlinje över 700 km och 2000 sommarstugor.I Närpes betecknas företagsamhet som en livsstil. Regionens välfärd har sin grund just i den utbredda företagsamheten och den höga arbetsmoralen. Det finns ett stort antal småföretagare inom olika branscher. Den mest betydande produktionen finns inom metall-, snickeri-, byggnads- och livsmedelssektorn. Det traditionella jordbruket är basnäring i området. Karosseriindustrin och växthusnäringen intar en ledande plats i Finland. Logistikbranschen har en betydande omfattning. Närpes är också känt för sin stora arbetskraftsinvandring. Idag finns ca 35 olika nationaliteter representerade i gatubilden. Vi är mycket stolta över att många av dem som flyttat till Närpes trivs bra och blir våra nya invånare.Växthusnäringen har anor från början av 1900-talet och idag finns här ca 300 växthusföretagare. Näringen är långt automatiserad med produktion året runt. Över 60 % av tomatproduktionen och 40 % av gurkproduktionen i Finland kommer från Närpesnejden. Sommarens höjdpunkt i Närpes är tomatkarnevalen som arrangeras varje år i början av juli. Evenemanget försiggår runt centrumgatan med världens längsta tomatbord som medelpunkt. Vik in till oss då och ta för Er av våra färska delikatesser!Närpes stad står för ett gott serviceutbud inom bildning och vård- och omsorg samt stöder fritidssektorn på olika sätt. På orten finns en livlig aktivitet inom kultur och idrott, som gör att närpesborna är aktiva under hela sin livstid. De sociala nätverken är starka. Närpes stad har visionen att i sin service tillåta egna val och större individualitet på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt.
I Närpes kombineras vacker natur, god service och ett rikt näringsliv.

Feldkirch Vorarlberg. (österrike)

Feldkirch är den näst största staden i den österrikiska delstaten Vorarlberg. Staden har 31 822 invånare (2007) och är administrativt centrum i distriktet Feldkirch. Efter Dornbirn, är det den näst största staden i Vorarlberg i termer av befolkningen, med något fler invånare än delstatens huvudstad Bregenz.
Den vackra medeltida staden, som fortfarande är väl bevarade än i dag, nämndes som en stad för första gången 1218, efter greve Hugo von Montfort byggde "Schattenburg", ett slott som fortfarande är den viktigaste landmärke i Feldkirch. Andra landmärken i staden inkluderar katedralen St Nikolaus från slutet gotiska perioden. Det föddes Rheticus. Staden är säte för den romersk-katolska stift Feldkirch.
Författaren James Joyce besökte Feldkirch 1932 att se sin vän Eugene Jolas. Han sade bekant till Jolas "Där, på dessa spår, beslutades öde Ulysses 1915". Joyce hade rest genom Feldkirch med tåg år 1915, då han flyttade från Trieste till Zürich för att undvika den komplexa bor i Österrike-Ungern under första världskriget. Tåget var bordat och passagerare inspekterats av tjänstemän, om Joyce hade gripits då skulle han ha kunnat skriva Ulysses i sin nuvarande form. Det finns en passus i staden uppkallad efter honom, och en dedikation till honom vid tågstationen.
De senaste åren Feldkirch har byggt upp ett rykte av att ha ett topp lag ishockey. De vann EM i 1997/1998 med stjärnor som Gustafsson och Rundqvist.
Feldkirch är officiellt vänort med staden i Whitby, Ontario, Kanada.

Roligt.



Den smarta studenten fick på en skrivning frågan:


Ange hur många ton järnmalm exporterades från Sverige under ett år.


Välj själv år tal:


´´År 1156.`


Antal ton: Inga``

Vetil. (Finland)


Vetil (svenska: Vetil) är en kommun i Finland.
Den ligger i provinsen i västra Finland och är en del av Mellersta Österbotten regionen. Kommunen har en befolkning på 3.486 (31 december 2009) och täcker en yta på 520,9 kvadratkilometer (201,1 ²) varav 18,67 km 2 (7,21 ²) är vatten. Den Befolkningstätheten är 6,94 invånare per kvadratkilometer (18,0 hektar). Kommunen är enspråkigt finsk.

Glendale. (Usa)

Glendale är en stad i den amerikanska delstaten Arizona med en yta av 144,4 km² och en befolkning, som uppgår till ca 233 000 invånare (2003).


Staden är belägen i den centrala delen av delstaten ca 20 km nordväst om huvudstaden Phoenix
Glendale Arena öppnade i december 2003 varvid NHL-laget Phoenix Coyotes började förlägga sina matcher där.

Även NFL-laget Arizona Cardinals är i färd med att bygga en ny arena i Glendale och den beräknas vara klar att tas i bruk hösten 2006.

Båda projekten ingår i en plan att stimulera inflyttning i det sparsamt befolkade Yucca-området.
Här spelades Super Bowl finalen 2008 då New York Giants vann över New England Patriots.

Sankt Anna.

Sankt Anna (ofta förkortat till S:t Anna) är en socken belägen öster om Söderköping i Söderköpings kommun i Östergötland. Den är en av nio i Hammarkinds härad. Trakten är känt för sin småbrutna skärgård, som i jämförelse med andra svenska skärgårdar har en hög andel bofasta personer. Sankt Annas skärgård omfattar området mellan Vikbolandet och Arkösunds skärgård i Norrköpings kommun i norr, till Gryts skärgård i Valdemarsviks kommun i söder. Ytterskärgården förgrenar sig på flera ställen, bla vid fjärden Orren i söder, in ända till innerskärgården. Det normala är annars att dessa skärgårdstyper är separerade av en mellanskärgård. De största öarna är Yxnö samt Norra och Södra Finnö, varav de båda förstnämnda numera vuxit samman genomlandhöjningen med hjälp av de mellanliggande mindre öarna Lagnö och Gränsö. En stor del av skärgården omfattas idag av ett naturreservat samt av specifika fågel- och sälskyddsområden.

tisdag 19 januari 2010

Frillesås.

Frillesås är en tätort i Kungsbacka kommun i Hallands län, belägen i den södra delen av kommunen.
Kattegatts vackra badvikar och klippor i Torstensvik och i Vallersvik har sedan länge gjort orten till ett uppskattat mål för semesterfirande stadsbor, boende i egna sommarhus, eller på Baptistsamfundets anläggning i Vallersvik med camping, pensionats- och konferensrörelse.
Förr fanns här fler pensionat och "badtåg" gick från Göteborg till den nu nedlagda Frillesås järnvägsstation vid Västkustbanan. Färdigställandet av dubbelspåret Varberg-Göteborg har 2006 gett förhoppningar om, att Frillesås station kommer att öppnas för pendeltågstrafik.
Bebyggelsen anpassas alltmer till året-runt-boende, men fortfarande ökar invånarantalet kraftigt under sommarmånaderna.
Enligt en källa är många lantbrukare, andra jobbar på pappersbruket som ligger i Väröbacka, en del jobbar på kärnkraftverket Ringhals och många försörjer som småföretagare eller jobbar inom den offentliga sektorn.
Frillesås församling tillhör Göteborgs stift. Församlingskyrkan, Frillesås kyrka, är belägen cirka 6 km från samhället, vid vägen mot Stuv och Idala. Mitt i samhället finns även Rya kyrka, byggd 1974. Frillesås kyrka har tidigare haft en mer central placering i socknen, se avsnittet 'Historia'.
En del av nuvarande nordvästra Frillesås hör egentligen till Landa församling.
Det finns även en frikyrkoförsamling i Frillesås, Vallersviks Ekumeniska Församling, vars kyrka kallas Vallersvikskyrkan och som också ingår i Vallersviks-anläggningen. "Kung Frille är begraven vid Valaberg, och det står en sten vid huvet och en vid fötterna. Han var sjökonung och hade varit uppe i Mark och rövat. Det var en visstump om honom, och i den sades det, att de var fyratusen, när de gick uppåt, men när de gick nedåt och hade kommit till Valaborg, var det bara fyrtiofem igen. Där stupade den siste. Hans knektar är begravda i de två högarna strax intill." (Från Carl-Martin Bergstrand, Hallandssägner, 1949, enligt "Roys kultursajt").
Det är oklart om ovan nämnde kung Frille, sjökonung Frille, eller den danska frälsesläkten Frille och har något att göra med ortnamnet Frillesås. Den danska kungalängden, som går tillbaka till 900-talet, upptar ingen sådan kung, så det rör sig troligtvis om en skröna.
Svenskt Ortnamnslexikon anger att namnet sannolikt innehåller mansnamnet Frithlef (och nämner ingen kung).
Ortnamnet uppges 1559 ha skrivits Fridlessos.
1882 omnämns Frillesås av C. M. Rosenberg som en "socken i Fjäre härad, Hallands län, kring Löftaån, gränsande i väster till Kattegatt, i öster till Stora Horredssjön, som är gräns mot Vestergötland." 1 357 inånare bor i socknen (uppgiften från 1880), där "dalen är odlad och bördig, men för övrigt är socknen mestadels kala berg af intill 510 fots höjd".
Utbyggnaden söderifrån av Västkustbanan pågick emellertid och 1888 invigdes sträckan Varberg-Göteborg. En station hade anlagts i socknen, nära landsvägen Varberg-Göteborg och här framväxte efterhand samhället Frillesås, som är ett utpräglat stationssamhälle.
Frillesås anges som egen kommun 1863-1951, del av Löftadalen 1952-1973 och tillhör Kungsbacka sedan 1974.

Lammkotletter i citron- och honungsås.

Ingredienser
4 port

8 par-kotletter av lamm
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
2 1/2 dl Matlagningsgrädde 15%
1 köttbuljongtärning1 msk flytande honung
1 tsk rivet citronskal
1 pressad vitlöksklyftasalt och peppar

Gör så här:
Krydda kotletterna med salt och peppar. Stek dem i smör i en stekpanna, 2-3 min på varje sida. Lyft upp dem och gör ren pannan. Vispa ihop grädde, smulad buljongtärning, honung, citronskal och vitlök. Låt koka upp. Smaka av med salt och peppar. Hit kan rätten förberedas. Lägg ner kotletterna i såsen och låt dem puttra några minuter. Servera med pasta och lättkokta grönsaker.

Ålem.


Ålem är en tätort i Mönsterås kommun i Kalmar län, belägen ca 40 km norr om Kalmar.
I Ålem finns Sveriges äldsta grundskola i drift, som grundades av Johan Skytte (Skytteanska skolan).
Ålem är också namnet på en socken i Stranda härad i Småland. Ålems socken tillhörde under medeltiden Linköpings biskopsdöme. Under perioden 1603–1915 tillhörde den Kalmar stift och därefter Växjö stift.

Norderstedt. (Tyskland)

Norderstedt är en stad i det tyska distriktet (Landkreis) Segeberg i förbundslandet Schleswig-Holstein med cirka 71 500 invånare. Den ligger vid Hamburgs norra gräns och är den största staden i distriktet men inte dess huvudort.
Staden bildades så sent som 1970 som en sammanslutning av orterna Friedrichsgabe, Garstedt, Harksheide och Glashütte. Dessa samhällen hade vuxit under 1940-talet på grund av strömmen av flyktingar från tidigare tyska regioner (Ostpreussen och Övre Schlesien) och till följd av att många personer från Hamburg flyttade dit. Vid orternas förenande byggdes även ett nytt förvaltningscentrum med rådhus.
Norderstedt är ansluten till Hamburgs tunnelbana.

Nice, Provence-Alpes-Cote d'Azur.(Frankrike)

Provence-Alpes-Côte d'Azur (occitanska: Provença-Aups-Còsta d'Azur eller Prouvènço-Aup-Costo d'Azur) är en region i sydöstra Frankrike, vid Liguriska havet.


Till regionen hör det historiska landskapet Provence, Kyrkostatens Avignon och Comtat Venaissin, och Franska rivieran. Regionhuvudstad är Marseille.

På grund av sitt långa namn kallas den ofta PACA av fransmän. Namnet syftar på Provence, Alperna och Côte d'Azur. Regionen sträcker sig från Italien i öster över hela Rivieran till regionen Languedoc-Roussillon i väster. Norra delen gränsar mot Rhône-Alpes. Inbäddat i den östra delen nära gränsen till Italien ligger furstendömet Monaco. I området finns det två större sjöar, Étang de Vaccarés och Étang de Berre.

Regionens största städer är Marseille, Nice, Toulon och Aix-en-Provence, var och en med över 100 000 invånare enligt 1999 års folkräkning. Andra viktigare städer är Antibes (inkl. Juan-les-Pins), Arles, Aubagne, Avignon, Cagnes-sur-Mer, Cannes, Fréjus, Grasse, Hyères, La Seyne-sur-Mer, Le Cannet, Martigues, Nice och Orange.

I väster rinner Rhône, med dess delta Camargue och bifloden Durance, i öster floderna Argens och Var, och i nordöst finns Alpernas fot samt Haute Provence. Terrängen växlar mellan högslätter och berg i inlandet i nordöst, dalsänkor vid floder, och lågländer vid kusterna och i väster. Det är medelhavsklimat, och varmt, i synnerhet vid Rivieran, i och med att Alperna kringgärdar området. Varje år sveper mistralvinden över området. Grekerna grundade på 500-talet f.Kr. staden Massalia (Marseille) vilket blev en viktig handelsknut.

Romarna inlemmade området i Provincia Narbonensis, ett namn som lever kvar i Provence, som betyder provins. Antiken har lämnat många fornminnen, bland annat i Arles.

Essunga.

Essunga kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Nossebro. Essunga kommun bildades vid 1952 års kommunreform genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Barne-Åsaka, Bäreberg, Essunga, Främmestad, Fåglum, Kyrkås, Lekåsa och Malma.
1974 införlivades Essunga i Vara kommun, men bröts ånyo ut till en egen kommun 1983 efter en folkomröstning. Gränserna blev desamma som tidigare, med det undantaget att samhället Tumleberg helt och hållet blev kvar i Vara kommun, medan det före 1974 delats av kommungränsen mellan Vara och Essunga.
Kommunens centralort Nossebro var municipalsamhälle 1918-1963.

Hohenhameln.Niedersachsen.

Hohenhameln är en kommun i distriktet Peine, i Niedersachsen, Tyskland.


Den ligger ca 15 km sydväst om Peine, och 25 km sydöst om Hannover. Peine är ett distrikt i Niedersachsen, Tyskland.

Det avgränsas av (från söder och medurs) distrikten Hildesheim, Hannover och Gifhorn, och städerna Braunschweig och Salzgitter. Niedersachsen är ett förbundsland i förbundsrepubliken Tyskland.

Niedersachsen är den till ytan efter Bayern näst största av de tyska delstaterna och är belägen i förbundsrepublikens nordvästra hörn. Delstaten bildades efter andra världskriget av ett antal hertigdömen med mera som ingick i den brittiska ockupationszonen. Den har för närvarande ca 8,0 miljoner invånare och en areal som uppgår till ca 47 600 km². Fram till början 19th century, tillhörde territorium distriktet Braunschweig-Celle, Braunschweig-Wolfenbüttel, och biskopsstolen i Hildesheim. Efter 1815, tillhörde båda Braunschweig-Celle och Hildesheim till kungariket Hannover. Den preussiska förvaltningen etablerade distrikt (Kreise) 1885, bland dem Peine.

Regionen har en smältning tradition, varade tillhörande gruvdrift tradition fram till 1976 då den sista befintliga gruvan stängdes. En av de mest kända händelserna i lokalhistoria var brytning katastrof Lengede 1963, då 29 gruvarbetare omkom och 11 gruvarbetare räddades två veckor efter händelsen.

Klassiska semlor.

Ingridienser
24 stycken
150 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
1 1/2 dl strösocker
1/2 tsk salt
2 tsk malen eller stött kardemumma
840 g (14 dl) vetemjöl eller vetemjöl special
Till pensling:
1 ägg
Fyllning:
400 g mandelmassa
ev 1 1/2 dl mjölk
6-7 dl vispgrädde
Till garnering:
florsocker

Gör så här:
Smält smöret, tillsätt mjölken och ljumma blandningen. Smula ner jästen i en bunke. Häll över degspadet och rör tills jästen löst sig. Blanda de torra ingredienserna och häll allt i degbunken. Arbeta ihop till en deg och knåda den ordentligt, antingen 5 minuter i en köksassistent eller 10 minuter för hand. Låt degen jäsa övertäckt i minst 40 minuter. Ta upp degen på bakbordet och dela den i 24 jämnstora bitar. Rulla bitarna till runda bullar och lägg dem på bakplåtspappersklädda plåtar. Låt bullarna jäsa övertäckta på varm plats (exempelvis ovanpå spisen) i minst 30 minuter. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Grädda en plåt i taget i 200 grader mitt i ugnen i 10-12 minuter. Låt svalna. Skär ett litet lock ur bullarna och stansa eventuellt ut hjärtformade lock med ett litet kakmått. Fyll semlorna på något av följande sätt.