Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

lördag 24 oktober 2009

Aachen. (Nederländska Aken)

Aachen (franska Aix-la-Chapelle, nederländska Aken, på den lokala dialekten Öcher Platt Oche) är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen med 259 030 invånare i slutet av 2007. Katedralen i Aachen utmärktes 1978 till första tyska kulturminnesmärke, och upptogs som andra kulturminnesmärke i UNESCOS världsarvslista.
Aachen är den västligaste tyska storstaden, och är känd för sin långa historia, sitt arkitektoniska och kulturella arv sam viktiga händelser som till exempel den årliga utdelningen av priset Karlspreis.
År 1890 översteg befolkningsantalet i Aachen för första gången gränsen på 100 000, och staden blev därigenom en storstad enligt tyska standarder. Aachen ligger på den nordliga randen av Eifel. Större städer som ligger på ett avstånd av en timme med bil är Düsseldorf, Köln, Liège (B), Heerlen (NL), Maastricht (NL), Mönchengladbach, Krefeld och Roermond (NL).
Aachen är hem till RWTH Aachen, en av de största och mest traditionsrika tekniska högskolorna i Europa, som sedan 2007 räknas till de tyska elituniversiteten.
För sin uppkomst har det moderna Aachen att tacka de varma svavelhaltiga hälsokällorna, vilka fortfarande är en av dess största inkomstkällor och årligen besöks av många badgäster. Den hetaste av källorna har en temperatur av 73,9°C. Vattnet används mot reumatism, gikt, neuralgier och hudsjukdomar. Under första århundradet e.Kr. byggde romarna ett militärbad på platsen, där tidigare också kelter hade bott. Den frankiske kungen Pippin den lille uppförde på 700-talet en herrgård i Aachen. Hans son Karl den store ärvde kungariket och herrgården i Aachen och utvidgade den till ett palats, som han valde som sitt residens. Karl den store har också sin grav i domen, som tillhör världsarvet.
1165 lät Fredrik Barbarossa saligförklara Karl den store och året därpå fick staden sina stadsrättigheter och blev också en fri Riksstad. Detta är skälet till att staden har en örn i sitt vapen.
1656 förstördes praktiskt taget hela staden av en våldsam brand. I samband med återuppbyggnaden utvidgades kuranläggningen med diverse nöjesanordningar och staden blev därefter modebadet för Europas prominens.
1794 blev staden i samband med den franska revolutionen fransk, men det varade endast till Wienkongressen 1815 då Aachen tilldelades konungariket Preussen.
1818 möttes representanter för tidens stormakter i Aachen för att konferera. Under konferensen debatterades bland annat den interkontinentala slavhandeln.
Omkring 1890 översteg invånarantalet 100 000, vilket gjorde Aachen till en storstad.
En stor del av staden förstördes under andra världskriget och den var den första större tyska stad som sedan intogs av amerikanska trupper.

Upplagd av Bengt kl. lördag, oktober 24, 2009

Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)