Livets hårda skola: Belgrade. (Serbien)

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 20 oktober 2009

Belgrade. (Serbien)

Belgrad (serbisk kyrilliska: Београд, serbiska latin: Beograd (som betyder "vita staden" i serbiska) är huvudstad och största staden i Serbien. Staden ligger på två

internationellavattenvägar, vid sammanflödet av Sava och Donau floder, där Centraleuropas pannoniska Plain möter Balkan. På samma sätt är staden placeras längs den paneuropeiska korridorerna X och VII. Med en befolkning på 1.630.000 (officiell uppskattning 2007), Belgrad är den fjärde största staden i sydöstra Europa, efter Istanbul, Aten och Bukarest.
En av de äldsta städerna i Europa, med arkeologiska fynd spårning bosättningar så tidigt som den 6 årtusendet f.Kr., Belgrads större stadsområdet föddes den största förhistoriska kultur i Europa, det Vinčakulturen. En lösning på dagens location grundades i 3rd-talet f.Kr. av kelterna som namngav den Vita Staden, som den fortfarande bär. Det fick stadsrättigheter av romarna innan det var fast permanent genom White serber från 7: e talet och framåt. Som en strategisk plats, var kämpade staden över 115 i krig och jämnats med marken 44 gånger eftersom den antika perioden med oräkneliga arméer av öst och väst. Under medeltiden var det i besittning av Bysans, Frankerriket, bulgariska, ungerska och serbiska härskarna. 1521 Belgrad erövrades av ottomanerna och blev säte för Pashaluk i Belgrad, som den viktigaste staden i Osmanska riket Europa och bland de största europeiska städerna. [10] Ofta går från ottomanska till österrikiska regel som såg förstörelsen av de flesta av staden, skulle ställning serbiska kapitalet vara återfick endast år 1841, efter det serbiska revolutionen. Northern Belgrad, men förblev en österrikisk utpost tills upplösningen av Österrike-Ungern 1918. Förenade Staden blev därefter huvudstad i flera inkarnationer av Jugoslavien, fram till 2006, då Serbien blev en självständig stat igen.
Belgrad har status som en särskild territoriell enhet i Serbien, med en egen självständig stad regering. dess territorium är indelat i 17 kommuner var och en har sin egen kommunstyrelsen. Den omfattar 3,6% av Serbiens territorium, och 24% av landets befolkning bor i staden. Belgrad är den centrala ekonomiska navet i Serbien, och huvudstad serbiska kultur, utbildning och vetenskap.