Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 21 september 2011

Äventyrare vill nå bottnen i världens hav.

Miljardären och mannen bakom Virginkonglomeratet, Richard Branson, är känd för att spendera en hel del pengar på äventyr på land, på vattnet, i luften och i rymden. Nu vill han utforska världens djupaste hav i en ubåt för en person.


Bransons specialkonstruerade ubåt ”DeepFlight Challenger” skall besöka de fem mest otillgängliga djuphavsgravarna i världens oceaner. På vägen skall en videokamera dokumentera hur ekosystemen förändras, när ubåten kommer djupare ned.

Den första expeditionen avgår senare i år elva kilometer ned till bottnen av världens djupaste grav, Marianergraven i Stilla havet. Här låter Richard Branson partnern Chris Welsh vara pilot, medan Branson själv skall styra ubåten på de andra färderna.
Ubåt skall utforska bottnen.

Endast en gång tidigare har en bemannad farkost tagit sig ända ned till Marianergravens botten. Det var 1960, då två män sänktes ned i en särskild ubåt, en så kallad batyskaf. Den nya ubåten skall inte bara ned och upp igen utan även utforska omgivningarna på en tio kilometer lång sträcka längs bottnen av graven.

Vid sidan av den bemannande ubåten skall en rad fjärrstyrda robotar samla in prover för att bland annat ta reda på vilka mikroorganismer som lever på havsbottnen. Sammanlagt sju forskare från olika institutioner är knutna till projektet.

Senare står Puerto Ricograven, Atlantens enda djuphavsgrav, på tur. Där skall Branson ta sig mer än åtta kilometer ned i djupet. Sedan följer de djupaste gravarna i Arktiska oceanen, Söd­ra ishavet och Indiska oceanen.

Den 3,6 ton tunga ”Deep­Flight Challenger” har ett skrov av kolfiber och titan och en kupol av kvartsglas, så att båtstyraren har bra utsikt. De starka materialen gör att ubåten håller för det enorma trycket av 1100 kilo per kvadratcentimeter vid havets botten. Den kan hålla sig i u-läge i 24 timmar i sträck och förflytta sig med 5,5 kilometer i timmen.

Fartyget är konstruerat så att det automatiskt stiger upp till ytan, om det inte konstant rör sig framåt. Det dyker i en vinkel på upp till 45 grader och kan ta sig 100 meter längre ned per minut. En 38 meter lång katamaran skall ta ubåten till destinationerna.

Inga kommentarer: