Krait.
Docksta ligger i en liten församling som heter Vibyggerå som har ca 900 invånare, varav Docksta är den största orten. Här finns affärer, bank, skola, dagis och annan service för församlingens invånare runt om i dom mindre byarna. Vi kommer här att ta upp Vibyggerås historia mellan 1600 talet och 1900 talet, även andra tidsepoker finns det viss information om i länkarna till vänster. Den första bebyggelsen i Vibyggerå känner man inte till, teoretiskt sett kan jägare i ett arktiskt klimat ha besökt området redan 7000 f. Kr. Efter isavsmältningen mellan 7200 och 7000 f. Kr låg endast mindre delar av Vibyggerås inland ovan vatten. Skuleberget som idag har sin topp 294 m över havsytan stack bara upp som en liten kobbe en bit ut från den dåvarande kustlinjen.
De äldsta lämningarna efter människor som är kända inom Vibyggerås område är betydligt yngre än tiden runt isens tillbakadragande, sannolikt är dessa lämningar från 3000 – 2500 f. Kr dvs. från den tidigare delen av den yngre stenåldern. Därför är knappast de fynd som är gjorda de äldsta som ligger gömda i området.
Varifrån kom då de första människorna till Vibyggerå? Ja, sannolikt är att området under stenåldern fått befolkningsökning både från norr söder och öster. Att döma av de fornsaksmaterial som finns tillgängligt idag så har befolkningen som kom från söder varit den dominerande.
Var ligger då boplatserna och vilka naturtillgångar har använts under olika tider i Vibyggerå? Fyra platser är kända som forntida boplatser, men endast boplatsen i Edånger har blivit arkeologiskt utgrävd. Man kan med kol 14 metoden till 95% säkerhet fastställa att boplatsen i Edånger är inom tidsintervallet 1015 – 615 f. Kr.
Nykroppa är en tätort i Filipstads kommun, Värmlands län. Nykroppa ligger 13 km sydöst om Filipstad. Samhället, som ligger vid riksväg 26 var fram till början av 1970-talet en bruksort, dominerad av Nykroppa Järnverk vilket ingick i Uddeholms-koncernen. Näringslivet är numera mycket mer differentierat. I Nykroppa finns bl.a. livsmedelsbutik (Konsum), bensinstation (UNO-X), grundskola (1-5) och Folkets Park. Dessutom finns ett rikt föreningsliv med ett antal idrottsföreningar. Första gången Nykroppa nämns i samband med järnhantering är i 1540 års jordebok. Man vet dock att människor bott i området sedan stenålden; 1911 påträffades en stenåldersyxa vid Riddarnäset. Hornkullens silvergruvor, som ligger 3 km norr om Nykroppa, började bearbetas redan på 1570-talet. Detta skedde på initiativ av Hertig Karl, sedermera Karl IX. Denna lät också rusta upp järnbruket och anlägga en kungsgård (som tyvärr ingen i dag vet var den låg). Nykroppa kom sedan att vara kronobruk fram till 1622 då det utarrenderades, bl.a. till Louis de Geer. 1714 köpte den dåvarande arrendatorn Claes Linroth Nykroppa och slog ihop det med Storfors bruk. Nykroppa kom sedan att vara i familjen Linroth ägo till 1809 då det (tillsammans med Storfors) övertogs av greve C. G. Lövenhielm. Vid dennes död 1839 bildades ett konsortium, Storfors Bolag, som överlät brukets drift och skötsel åt en disponent.
Ingredienser:
Genarp är en tätort i Lunds kommun i Skåne län.
Genarp, beläget i Bara härad, är sedan 1974 den sydligaste tätorten i Lunds kommun (se även Genarps kommun. Bebyggelsen domineras av småhus. Här finns två skolor: Häckebergaskolanoch Genarps skola. 2009 bor det ca 3 700 personer i Genarp. Till sevärdheterna i Genarp hör Genarps kyrka, som är unik i sitt slag då det är den enda kyrka som uppfördes i Skåne under 1500-talet. Den byggdes av godsherren Hack Ulfstand på Häckeberga slott. I byns omedelbara närhet ligger tre slott, varav det största och viktigaste är just det nämnda Häckeberga slott, vilket idag ägs av släkten Tham. Det ligger på en ö i Häckebergasjön i naturvårdsområdet Häckeberga strax söder om Genarp och innerymmer idag hotell och restaurang. Toppeladugård har tidigare lytt under Häckeberga slott. Den mest berömda gäst som besökt slottet torde vara Carl von Linné, vilken omnämnt slottets trädgård och framförallt den vackra labyrinten i sin Skånska Resa.
Björnstorps slott ägs av familjen Gyllenkrok och användes vid inspelningarna av Kulla-Gulla.
Dramatikern Lars Norén bodde i Genarp från 6 till 15 års ålder.
Den världsberömde organisten och kompositören Karl-Erik Welin (död 1992) är född och uppvuxen i Genarp.
Fotbollsklubben GIF huserar i Genarp, 2009 spelar de i division 4. Genarp har numera en egen innebandyklubb, IBK Genarp vars herrlag spelar i div 4.
Reso (finska uttal: [rɑisio]; svenska: Reso) är en stad och kommun i sydvästra Finland och en viktig knutpunkt för större vägar. Staden har en befolkning på 24.163 (31 december 2009) och ligger i regionen Egentliga Finland, i provinsen Västra Finland, som gränsar till provinsens huvudstad, Åbo. Stadens yta är 48,7 km 2 (18,8 ²) och har ca 5 km (3 mi) kust till bukten Reso på dess södra spets. Den äldsta kända skriftliga dokumentation om Reso är från år 1292, och det finns starka bevis för järnåldern bosättning i området, men Reso inte blivit en stad fram till 1974. Fram till slutet av 20th century, var detta ett jordbruksområde. Framgången för Raisio Group förvandlat den till ett industriellt centrum, och utlöste en enorm ökning av befolkningen - under den 20: e århundradet befolkningen i Reso växte elevenfold.
Den sista på årets licensjakt – plus ytterligare en. I dag vid 11.30-tiden sköts den sista vargen i årets jakt. Vargen fälldes av ett jaktlag i Hasselforsreviret i Närke, söder om Åtorp.
Men samma jaktlag ska även ha skjutit ytterligare en varg – utöver jaktkvoten.
– En varg är dödad, men den andra vargen ska vara skjuten men inte påträffad ännu. Det beslutades om att totalt 27 vargar fick fällas i Sverige under perioden 2 januari till 15 februari.
Örebro län fick tre vargar tilldelade. Tills i dag hade två dödats.
Men i Dalarna sköt man en varg för mycket för några veckor sedan – den 27 vargen i landet hade skjutits.
Trots det beslutade Naturvårdsverket att Örebro län fick fortsätta jakten på den sista vargen länet – och nu Sverige under jakten.
Men nu kan alltså två vargar ha dödats i dag.
Och allt som allt 29 döda vargar i Sverige även fast bara 27 skulle skjutas. – De har jagat den här i veckor. Jägarna ska enligt reglerna inom en timme ringa in till länsstyrelsen om en varg skjutits. Och även ringa varje timme för att kontrollera om någon varg fällts. Länsstyrelsen har gjort en polisanmälan om misstänkt jaktbrott. Polisen ska nu utreda vad som hänt och förhöra jägarna i jaktlaget.
De är nu misstänkta för illegal rovdjursjakt som kan ge fängelse.
Eftersökning pågår på den varg som befaras ha skjutits. Om den visar sig vara skadad kommer den avlivas.
1. Russels huggormStrolek: 1-1,5 meter.Utbredning: Hela sydost Asien.Föda: Mest råttor men även ödlor och grodor.Gifttyp: Blodgitf.Giftighet: 10/11Aggressivitet: 11/11Orsakar ca 6000 dödsfall per år.
Russells huggorm (Daboia russelii), är en huggormsart som lever i Asien och är ensam art i det monotypiska släktet Daboia. Utbredningsområdet sträcker sig över hela den indiska subkontinenten, större delen av Sydostasien, södra Kina och Taiwan. Inom stora delar av dessa områden är denna art den huggorm som är farligast för människor, och sålunda den orm som orsakar flest skador och dödsfall. Den är en av de fyra farligaste indiska giftormarna, som tillsammans svarar för nästan alla dödsfall till följd av ormbett i Indien. Arten är namngiven efter doktor Patrick Russell (1726–1805), som själv beskrivit släktet och gav det dess vetenskapliga namn efter ett ord på hindi som betyder 'som ligger gömd', 'lurpassare'. För närvarande är två underarter accepterade inom systematiken. Ormen kan nå en maxlängd på 166 centimeter. Den genomsnittliga längden är omkring 120 centimeter på fastlandet, medan ö-populationer är kortare. Den är smalare än andra huggormar. Ditmars (1937) rapporterade följande mått för en normalstor vuxen individ:Huvudet är platt, triangulärt och väl avgränsat från halsen. Nosen är trubbig, rund och upphöjd. Näsborrarna är stora och sitter mitt i ett enda stort nosfjäll. Nederkanten av detta nosfjäll når överkanten på munnen. Toppen på huvudet är täckt av oregelbundna, starkt fragmenterade fjäll. Ovanför vardera öga sitter ett smalt fjäll och mellan dessa 6–9 fjäll tvärs över huvudet. Ögonen är stora gul- eller guldfläckiga och omges av 10–15 ögonfjäll. Runt munnen och mungipan finns 10–12 fjäll av vilka det fjärde och femte är störra än de andra. Ögat avskiljs från munnen genom 3–4 rader underfjäll. Det finns två par kindfjäll där det främre paret är större. I överkäken, som består av två ben, har den minst två, och som mest fem eller sex par huggtänder. De främsta är aktiva och resten är ersättningständer. Den genomsnittliga längden på huggtänderna är 16 millimeter.
Kroppen är kraftigt byggd och cylindrisk. Kroppsfjällen har en kraftig ås med undantag för den undre raden som är släta. Mellankroppen har mellan 27 och 33 fjäll. Mellan huvudet och kloakfjället finns mellan 153 och 180 fjäll. Fjället som sitter över analöppningen Scutum anale är inte delat. Svansen är kort, bara omkring 14 procent av den totala kroppslängden och har mellan 41 och 68 fjäll.
Dess färgmönstring består av en djupgul, barkbrun eller brun grundfärg, med tre rader av mörkbruna fläckar längs hela kroppen. Var och en av dessa fläckar omges av en svart ring vars ytterkant är vit eller gul. Fläckarna på ryggen uppgår till mellan 23 och 30 och kan vara sammanvuxna, medan fäckarna längs sidorna istället kan delas upp. Huvudet har ett par mörka utmärkande fläckar, en på varje tinning, tillsammans med ett rosa- eller brunaktigt V- eller X-format mönster som bildar en spets mot nosen. Bakom ögat finns en mörk rand med vit, rosa eller brungul kontur. Buken är vit, vitaktig, gulaktig eller rosaaktig, ofta med oregelbundna mörka fläckar. Vissa individer producerar en stor mängd gift. Den rapporterade mängden för vuxna individer ligger mellan 130–250 till 150–250 milligram. Hos 13 ungar med en genomsnittlig längd på 79 centimeter låg giftmängden på 8–79 milligram (45 milligram i genomsnitt).Hos de flesta människor är den dödliga dosen 40–70 milligram. Generellt beror toxiciteten på en kombination av fem olika giftfaktorer där var och en är mindre toxisk när de testas separat. Giftets toxicitet varierar även inom populationer över tid.Förgiftningssymtomen börjar med smärta vid bettet och följs omedelbart av svullnader i det attackerade området. Blödningar är ett vanligt symtom, framför allt från tandköttet, och upphostat slem kan visa spår av blod inom 20 minuter efter bettet. Blodtrycket och hjärtrytmen sjunker. Blåsor uppstår i området omkring bettet och sprider sig vid svåra fall i den angripna lemmen. Vävnadsskador är vanligen ytliga och begränsade till musklerna omkring bettet, men kan vara allvarliga i svåra fall. Kräkningar och ansiktssvullnader inträffar i en tredjedel av alla fall.
Svår smärta kan hålla i sig i 2–4 veckor, men kan lokalt bero på de vävnadsskador som har uppstått. Ofta når svullnaderna sin kulmen efter 48–72 timmar och har då spridit sig både i den attackerade kroppsdelen och bålen. Om svullnaderna sprider sig till bålen inom 1–2 timmar är svår förgiftning trolig. Missfärgningar kan uppstå i hela det svullna området eftersom röda blodceller och plasma läcker in i muskelvävnaden.Döden inträffar vanligen inom 1–14 dagar, ibland senare, och orsakas av sepsis, kvävning eller hjärtsvikt.
En ung kille från en by i norra Norrland flyttade till Stockholm och gick till ett stort köpcentrum för att söka jobb.Chefen för köpcentret undrar:
-Har du någon säljerfarenhet?
Killen svarar:
-Nååå, jooo....,no ha ja jobba som säljare hemma.Eftersom chefen tyckte killen verkade trevlig och hade bra CV bestämde hansig för att anställa honom.
-Du kan börja i morgon bitti, sa han. Jag kommer ner efter vi har stängt imorgon kväll och ser hur du har haft det på din första dag.Killen hade en tung dag, men till slut var den till ända. Efter stängningsdags kom så chefen ner som han lovat dagen innan.
-Hur många affärer gjorde du idag? frågade han.
-En, svarade killen.Då blev chefen lite fundersam och sa:
-Bara en!?Våra försäljare brukar normalt göra mellan 20 och 30 affärer på endag. Hur mycket pengar rörde sig affären om?
Killen svarade:1.911.138 kr.
Chefen blev mycket överraskad och sa:
-En komma nio miljoner??!!!
Vad sålde du då till honom?
-Först såld ja en liten metkrok. Sen såld ja en mellanstor metkrok.Därefter såld ja en stor metkrok. Sen blev de ett metspö. När ja sen frågavars någerscht han sku fisk svara han att han sku åk ner till kusten. Då saja att han sku behöv en båt, så vi gick ner till båtavdelningen. Ja såld handen stora Baylinern me dubbla motorer. Sen visa de sig att hans lillaHonda Civic inte fick dra den stora båten, så ja to me han till bilavdelningen och såld han den där 4-hjulsdrivna Chevrolet Tahoen.
Chefen, som nu var i chock tillstånd sa:
-Så du menar alltså att en kille kom in för att köpa en metkrok och du lyckades sälja honom en båt och en bil???!!!
-Nej, nej! Han kom in å skull köp tamponger ti sin fru, och då sa ja att han lik gärna kund åk och fisk, eftersom helgen ändå va förstörd
Krško (på tyska Gurkfeld) är en liten stad med 6 866 invånare (2002) i sydöstra Slovenien och centralort i kommunen Občina Krško med 27 586 invånare i den historiska regionen Dolenjska (Unterkrain). Orten ligger cirka 70 km öster om Sloveniens huvudstad Ljubljana och 40 km nordväst om Kroatiens huvudstad Zagreb, där floden Savas dalgång vidgar sig till en slätt. Den historiska stadskärnan har kyrkor tillägnade Johannes och den Helige Ande, ett munkkloster tillhörande Kapucinorden och ett medeltida slott som på 1400-talet utökades av den österrikiske hertigen Friedrich IV.Orten är idag främst känd för sitt kärnkraftverk, som startades 1981 och drivs gemensamt av Slovenien och grannlandet Kroatien.Den 4 juni 2008 strax före 19-tiden inträffade ett läckage av kylvatten internt i kärnkraftverket. Det stängdes och en varning gick ut enligt EU-direktivet ECURIE. Svenska Statens Strålskyddsinstitut menade dock att inga särskilda åtgärder behövs för befolkningen.
Sjöelefanter (Mirounga) är ett släkte inom familjen öronlösa sälar med två stora liknande arter. Den nordliga sjöelefanten (Mirounga angustirostris) vid västkusten av Nordamerika och den sydliga sjöelefanten (Mirounga leonina) på öar och kuster runt Antarktis. Typiskt för sjöelefanter är nosen hos hannen som är väldigt stor och liknar en snabel. Unga hannar har den inte. Först efter åtta år är nosen full utvecklad. Under parningstiden blir snabeln större när hannen andas mycket luft.
Hannar är markant större än honor. En hanne är omkring 6,5 m lång och en hona bara 3,5 meter. Hannen kan nå en vikt av 3500 kg och en hona maximalt 900 kg. Den maximala storleken är större hos sydlig sjöelefant jämfört med den nordliga arten. Skillnaden är dock liten. Utanför parningstiden lever sjöelefanter ensamma, men under parningstiden bildar de stora flockar med en hanne per 10 till 20 honor. Mellan hannarna utkämpas häftiga strider och de svaga hannarna måste flytta till flockens kant. Men de försöker alltid att komma tillbaka. Parningen sker ungefär en vecka efter födseln av de unga sälarna. Många ungar dör när de hamnar mellan kämpade hannar.
Som föda tar sjöelefanter fiskar och blötdjur. Därför dyker de till 900 meters djup. Före dykningen sparar sjöelefanten mycket syrgas i sitt blod. Som naturliga fiender har sjöelefanter späckhuggaren och hajar. Denna art fanns tidigare utefter hela Nordamerikas västkust från Alaska till Kalifornien. Under 1800-talet utsattes sjöelefanter för hård jakt för deras trans skull. Ett tag trodde man att sälarten var utdöd, men på en mexikanisk ö hittade man senare en flock med mindre än hundra djur. Flocken fridlystes, och beståndet ökade. Under 1930-talet kom första paret till en kalifornisk ö. Populationen har nu ökat med omkring 15% och har spridits till Vancouver Island. Nu anses arten inte längre hotad. Sydliga sjöelefanter finns huvudsakligen på öar runt Antarktis som Sydgeorgien, Prins Edwardöarna Kerguelen och Heard- och McDonaldsöarna. Utanför parningstiden vandrar några djur till Sydafrikas, Sydamerikas, Australiens eller Nya Zeelands kuster. Sydliga sjöelefanter blev vid 1800-talet också jagade men arten var aldrig så starkt hotad som den Nordliga sjöelefanten. Beståndet uppgår till omkring 750 000 individer, med mer än hälften på Sydgeorgien.
Efter en konferens om mikrokirurgi i New York satt de ledande kirurgerna i en bar och drack. När de så småningom började bli lite onyktra så kom dom in på deras största triumfer vid operationsbordet. Den första, en australiensisk kirurg, berättade:
-Vi fick in en kille som hade klämt sig i en tryckpress. Allt som var kvarvar lillfingret. Vårt lag av kirurger lyckades konstruera en ny hand,byggde en ny arm och en ny kropp, så att när han till slut gick till arbetet blev han så effektiv att han gjorde 5 personer arbetslösa.
-Det är väl ingenting, sa en amerikansk kirurg.
-Vi hade en arbetare som fastnade i en kärnreaktor. Allt som blev kvar varhåret. Vi konstruerade en ny skalle, en ny kropp och nya organ och skickade honom tillbaka till arbetslivet. Han blev så effektiv att han gjorde 50 personer arbetslösa. Den svenske kirurgen som hade suttit tyst och lyssnat harklade sig och tog till orda:
-En dag när jag var ute och gick kände jag lukten av en fis. Jag tog fisen till sjukhuset i en skräp påse, släppte den på bordet och började jobba.
-Först slog vi in fisen i ett rövhål, byggde nya skinkor, satte fast en nykropp på den ena änden och ben på den andra änden. Till slut blev det en man som vi döpte till Fredrik Reinfeldt och han har tamejfan snart gjort ett helt land arbetslöst...
Ljustadalen är en förort till Sundsvall i Sundsvalls kommun, Medelpad, cirka 10 kilometer norr om centralorten. Ljustadalen är en del av tätorten Sundsbruk, med totalt 2 080 invånare (år 2000) och angränsar till tätorten Johannedal.
Ursprungligen en dal med vida arealer och bördig åkermark blev Ljustadalen på 1960-talet föremål för bebyggelse. Ljustadalens skola består av en förskole- och lågstadiedel som öppnades 1973, och en mellan- och högstadiedel som öppnades 1974. 1982 öppnades Ljustadalens kriminalvårdsanstalt. Förutom en vårdcentral med tillhörande apotek och ett kommunalt äldreboende på orten finns bl.a. också ett stall, Färsta, där Sundsvalls Fältrittklubb huserat sedan 1977. Cirka 2 kilometer från Ljustadalen ligger Birsta City. Ljustadalen, som ingår i Sköns socken och är en del av det som förr kallades Skönsdalen, är uppkallad efter Ljustabäcken och byn Ljusta, som idag motsvarar Östra Birsta. Skönsdalen är Västernorrlands mest fornlämningsrika område, bland annat järnåldersgravar. Bostadsområdet Ljustadalen ligger norr om Ljustabäcken, och överlappar med de forntida byarna Huggsta, Hillsta och Römsta. Området gränsade till de gamla byarna Filla och Färsta (båda söder om Ljustabäcken), Härsta, Näs (idag Johannedal) och Berge.
Bygränserna för flera av dessa byar, bland annat Ljusta. går tillbaka till vikingatid, baserat på att ortnamnen slutar på -sta och på placering i förhållande till Ljustabäcken, som då var en havsvik. Det äldsta belägget för namnet Ljusta finns i ”Hjälpskattelängd för Medelpad 1535”, som är den äldsta bevarade skattelängden för Medelpad. Där finns en ”Martthen i Jwsstadz”. Andra stavningar av Ljusta är Jwsstadh år 1535, Givsta 1543 och Giustad 1547 och 1615. En tolkning av namnet Ljusta gjort av Björn Jonare, språkvetare på länsmuseet Murberget, går tillbaka på ett äldre namn på Ljustabäcken; *geus¯a, med betydelsen ”ån som spottar/ryter”, dvs rytån/spottån eller möjligtvis rytaren/spottaren.
En keramikverkstad från 1600-talet, unik för Västernorrland, samt en kvarn och rester av en järn- och kopparsmedja, och sannolikt från 1600-talet, hittade 2008 i byn Ljusta, som i dag kallas östra Birsta.Området tillhörde Sköns köping fram till 1965, då köpingen uppgick i Sundsvalls stad.
De sista gårdarna i byn Ljusta brändes ned 2009, för exploatering av området.
Sydney /ˈsɪd.niː/ är huvudstaden i delstaten New South Wales i Australien. Sydney ligger på östkusten och angränsar till Stilla havet (Tasmanhavet). Det är Australiens äldsta och största stad med cirka 4,4 miljoner invånare inklusive förorter.
Sydney är Australiens finansiella centrum och ett populärt turistmål. Staden har en av världens mest berömda byggnader, Operahuset i Sydney, som ligger vid hamnen. Andra kända sevärdheter är Darling Harbour och Sydney Tower. Sydney var den första europeiska bosättningen i Australien. Den brittiske upptäcktsresanden James Cook landsteg 1770 vid Botany Bay, som ligger några kilometer söder om Sydneys innerstad. Med i hans besättningen fanns den svenske botanikern Dr. Daniel Solander vars upptäckter gav Botany Bay dess namn. År 1788 grundades Sydney som en brittisk straffkoloni under ledning av Arthur Phillip som blev New South Wales första guvernör. Den 26 januari 1788 anlände fartygen med straffångarna till Sydney Cove, en naturhamn som Phillip namngav efter Thomas Townshend, 1:e viscount Sydney, den dåvarande brittiske inrikesministern (Home Secretary). Staden har sedermera namngivits efter naturhamnen. Under guvernör Lachlan Macquarie (1810–1821) utökades Sydney från att enbart vara ett fångläger genom att det byggdes vägar, broar, hamnanläggningar, kyrkor och offentliga byggnader. Brittiska och irländska straffångar utnyttjades som arbetskraft. Under 1830- och 1840-talen växte staden snabbt tack vare invandring från Storbritannien och Irland och de första förorterna anlades. År 1842 blev Sydney officiellt stad, den första i Australien, och Charles H. Chambers blev den första borgmästaren.
Ödeborg är ett gammalt brukssamhälle i Färgelanda kommun i Dalsland. Mycket av det gamla kring Ödeborgs Bruk är kvar i form av byggnader, disponentvilla och arbetarbostäder.
På 50-talet hade samhället 2 livsmedelsbutiker, slakteributik, bageri samt en kolonialvarubutik. Vandrarhemmet låg vid backen ner mot järnvägsstationen. Den smalspåriga järnvägen gick ned till Uddevalla hamnstation. De på 50- och 60-talet dominerande företagen var spikbruket (Ödeborgs Bruks Aktiebolag), tegelbruket, sågverket och karosseriverkstaden. Spikbruket grundades vid Bratteforsfallet i Valboån. Järntråden som var utgångsmaterialet i spiktillverkningen transporterades hit på den smalspåriga Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), "Lelångenbanan", (öppnades 1895, till SJ 1949). Spikbruket köptes upp av Gunnebo som även fortsatte produktionen av plastade stängsel fram till år 2005. Tegelbruket lades ned vid 60-talets början, då även karosseriverkstaden Wulf & Co avvecklades. Stationshuset ÖDEBORG uppfördes 1898 som ett- och etthalvvånings stationshus i trä. Namnet var tidigare "Ödesborg". Huset finns kvar (2009)Skolor i samhället var Bruksskolan (1919), Kyrkskolan, Torp, Stommen och Lundebyskolan. Ödeborgs kyrka, en liten vit stenkyrka, är från 1200-talet.
På berget (kullen) i samhället ligger ett gravfält från järnåldern och Fornsalen med sina samlingar av ca 6000 gamla föremål från den förindustriella tiden, bland annat den bila som användes vid den sista avrättningen i Valbo härad 1830. Fornsalen, som tillhör Södra Valbo Hembygdsförening, byggdes i tidstypisk fornnordisk stil 1913, efter att bygdens folk donerat pengar. Skeppskanonerna utanför har köpts in som skrot och sedan donerats av bruket. På berget fanns tidigare en parkliknande anläggning med utsiktstorn i tegel, minnessten över Victor Andersson (grundare av Ödeborgs Spikbruk) och en borgliknande liten byggnad av tegel, som stod där vattentornet nu står. Vid Brötegården finns hällristningar med skepp, skålgropar och minst en människofigur. Norr om samhället ligger Maderna där Valboån svämmade över på höst/vintrarna och blev utmärkt skridskois. Området har numera förvandlats till våtmark som skapades 1993 med hjälp av NYLA-medel och består av ca 5,5 ha i två dammar.
Ödeborgs kommun (förutom Valbo-Ryr) slogs ihop med. Färgelanda vid kommunsammanslagningsreformen.Hjalmar Lundbohm föddes på gården Rubbestad söder om Ödeborg. Här bodde också Axel Rubbestad ( Hansson i Rubbestad), riksdagsman 1933-59.
Långås är en tätort i Falkenbergs kommun i Hallands län.
I Långås fanns tidigare en järnvägsstation. Det finns en låg- och mellanstadieskola på orten, medan eleverna går på högstadiet i Skogstorp. Huvuddelen av bostäderna är enfamiljshus byggda efter 1970. Det finns besinmack, barnomsorg, idrottplats, pizzeria och livsmedelsbutik på orten. Sommartid hålls Långås marknad som lockar runt 20 000 besökare. Den allsvenske fotbollsspelaren Patric Andersson kommer från Långås. Långås IF spelar bland annat fotboll.
Marken som samhället ligger på består av sand, med inslag av lera. Området får sitt vatten från en vattentäkt öster om samhället, medan avloppet är anslutet till ett reningsverk i Morup.
Köpingsvik är en tätort i Borgholms kommun i Kalmar län.
Köpingsvik ligger på Öland, ca 4 km öster om centralorten Borgholm, och är känt som turistcentrum med stora och moderna campingplatser. Under stenåldern fanns det bosättningar i Köpingsvik, bland annat har man funnit en av Sveriges äldsta säljägarboplatser, vilken beboddes för ca 4 500 år sedan. På grund av det fyndet har man lyckats lista ut hur man levde på Öland på den tiden. Man har bland annat hittat ben, horn och djurtänder, men även stenredskap och stora mängder krukskärvor. Och vid en grav hittade man tre skelett och en flintyxa, en kniv, två mejslar av bergart, två benharpuner och ett knippe benpilspetsar. Fynd från bronsåldern påvisar att Öland var ett stort handelscentrum, och en knutpunkt där alla havsvägar möttes. Blå rör är ett känt rös från bronsåldern, och det ligger mellan Köpingsvik och Borgholm. Skedemosse, som ligger strax utanför Köpingsvik, är en känd offerplats från järnåldern. Man har hittat massor av vapen som kastats i vatten, som offer. Ungefär från samma tid hittade man sammanlagt 1,3 kg smycken. Kaupingavijk (senare Köpingsvik) är långgrunt, och därför en välskyddad hamn, vilket gjorde platsen till en bra handelsplats. Den nådde sin kulmen under 900- till 1100-talet. I Köpingsvik låg också Slättbo härads tingsplats. Det finns en runsten i Köpingsvik, som heter Tingsflisan och är från 1000-talet. Där står bland annat "Gud hjälpe hans själ", vilket bevisar att kristendomen hade kommit till Öland vid denna tid. Köpingsvik har av lokalpatriotiska 1800-talsforskare ansetts kunna vara den plats Adam av Bremen syftade på när han beskrev Birka. Bland annat syftar en del forskare på att andelen svart jord i Köpingsvik är nästan fyra gånger större än på Björkö, vilken är platsen som de flesta tror att Birka låg på. Några vetenskapliga bevis härutöver har inte lyfts fram. Medeltiden var plågsamt för Öland. Det började med digerdöden och andra sjukdomar, och fortsatte med danska plundringar. Carl von Linné besökte Köpingsvik 1741 och beskriver en del av omgivningen i sin bok om sin Ölandsresa.
Ingredienser:
Järved är en förort tre kilometer öster om Örnsköldsvik. I Järved finns bland annat Järveds IF som fostrat många hockeytalanger genom åren, såsom Markus Näslund, Daniel Sedin, Henrik Sedin och Hans Jonsson. Järveds IF (Järveds idrottsförening), är en idrottsförening i Järved, förort till Örnsköldsvik belägen på östra sidan om Örnsköldsviksfjärden.
Föreningen, som bildades 1938, är i dag mest känd som kvartersklubb inom ishockey. Klubben har som bäst spelat i Sveriges näst högsta division, och har fostrat flera idag kända MODO-spelare, bl.a. Hans Jonsson, Markus Näslund och bröderna Daniel och Henrik Sedin. Hemmaarenan heter Getinghov och har numera konstfrusen is, vilket inte tidigare funnits. Innan Getinghov skaffade konstfrusen is så var det många osäkra vintrar och osäkra utesäsonger med många träningar och hemmamatcher hos rivalklubben Örnsköldsviks SK i Skyttishallen, Örnsköldsvik.
Skutskär är en tätort och centralort i Älvkarleby kommun, Uppsala län. Det ingick förr i Örbyhus härad. Samhället ligger vid Upplands allra nordligaste del och är beläget ca 15 km öster om Gävle och ca 150 km från Stockholm.
Från augusti 2006 började Upptåget stanna i Skutskär. Det ger stora möjligheter att pendla både till Gävle, Uppsala och Stockholm. Det finns även goda bussförbindelser från orten.
Det är en typisk bruksort dominerad av Stora Enso pappersmassefabrik. Vattenfall AB har också en betydande verksamhet i Älvkarleby, företaget bedriver framgångsrik forskning inom energiområdet. Kraftstationen som ligger i Älvkarleby är Sveriges tredje äldsta, togs i drift 1915, den mera kända orten i kommunen för sin kultur och en av Sveriges bästa laxfiskevatten, och den vackra naturen.
Dalälven som flyter genom kommunen har under många år satt sin prägel på hela regionen med sågverk, kvarnar, pappersmassaindustrier och otaliga turist- och fritidsanläggningar. I Dalälvens mynning hittar man smultronställen som Kläckgrund, Brämsand, Billudden och Rullsand med sina hundratals meter långa stränder. Skutskär växte under 1800-talets senare del fram som betydande industriort strax väster om Dalälvens mynning. Vid sekelskiftet 1899-1900 hade orten en folkmängd på närmare 6 000 invånare. Skutskärs kapellförsamling, en del av Älvkarleby socken, hade år 1932 drygt 5400 invånare och hade en yta på drygt 13,5 km². Skutskär har bevarat sin industriella prägel och har under 1900-talet haft en obetydlig befolkningsökning. Från 1970 märks dock en liten tillbakagång.
Kejsartamarin (Saguinus imperator) är en art i släktet tamariner som tillhör familjen kloapor. De första europeiska zoologerna som beskrev arten tyckte att den påminner om den tyska kejsaren Vilhelm II och på så sätt fick djuret sitt namn. Epitet imperator i det vetenskapliga namnet var från början tänkt som skämt men senare blev det allmänt godkänt. Djurets päls har huvudsakligen en mörkgrå färg med gulbruna skuggor på rygg. Händer och fötter är svarta, svansen har en rödbrun färg. Även huvudet är svart. Påfallande är apans långa vita skägg. Liksom andra kloapor har den klor istället för naglar vid tårna (undantaget stortån). Dessa primater når en kroppslängd mellan 23 och 26 centimeter och därtill kommer en 35 till 41 centimeter lång svans. Vikten ligger vanligen mellan 450 och 500 gram. Djuret lever i sydvästra delen av Amazonområdet i Sydamerika. Utbredningsområdet sträcker sig över västra Brasilien (delstater Acre och Amazonas), östra Peru samt Bolivias allra nordligaste delar. Habitatet utgörs av regnskog. De vistas företrädesvis i regioner med tät undervegetation. Kejsartamarin är aktiv på dagen och vistas nästan hela livet i träd. Den rör sig snabb på fyra extremiteter och har bra förmåga att hoppa. Den vistas företrädesvis i trädkronorna, 10 meter över marken eller längre upp.Dessa primater lever i grupper av två till åtta individer. Flocken består av en eller flera vuxna honor, en eller flera vuxna hannar och deras ungdjur. Varje grupp har ett revir som är cirka 30 hektar stor. Flockmedlemmarna visar ett utpräglad socialt beteende, bland annat genom att vårda varandras päls. Ofta förekommer blandade grupper med andra tamariner, till exempel Saguinus fuscicollis. De har olika läten för kommunikationen, bland annat för att uppmärksamma artfränder om fiender.
Forssa (svenska även Forsa) är en stad i landskapet Egentliga Tavastland i Södra Finlands län, cirka 100 km nordväst om Helsingfors. Forssa har cirka 18 015 invånare (2005) och har en yta på 254,58 km², varav 5,19 km² är vatten. Forssa är enspråkigt finskt. Forssa fick sitt namn efter forsen vid Loimijoki, där Axel Wilhelm Wahren byggde ett spinneri 1847. Forssa blev köping 1927 och stad 1964. Fram till slutet av 1970-talet var textilindustrin den viktigaste arbetsgivaren; numera är det livsmedelsindustrin. Det ligger nästan i centrum av en triangel definieras av de tre största största städerna i Finland (Helsingfors, Åbo och Tammerfors), i provinsen i södra Finland och är en del av Egentliga Tavastland regionen. Staden har en befolkning på 17.817 (31 december 2009) och täcker en yta på 253,41 kvadratkilometer (97,84 ²) varav 4,62 km 2 (1,78 ²) är vatten. Den befolkningstäthet är 71,61 invånare per kvadratkilometer (185,5 hektar).
Forssa är känd för sin årliga stora händelser som under den första helgen i augusti hölls Holjat Festival samt bil-entusiaster träffas i Pick-Nick, den största händelsen i norra Europa. En tradition är också årligen Suvi-ilta Maraton - den näst största maratonloppet händelsen i Finland. Suvi-ilta Maraton äger rum en helg före midsommar. Häst trav är mycket populär i Finland och i Forssa finns en relativt populär häst travbana.
