Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 26 januari 2011

Avignon. (Frankrike)


Avignon är en stad i Provence i sydöstra Frankrike. Staden med omnejd var en exklav till Kyrkostaten fram till 1791 då den införlivades av Franska staten. Den är mest känd för att ha varit påveresidens 1309-1377 under påvarnas babyloniska fångenskap. Redan under Romartid fanns här en betydande ort. Under 1400-talet minska dock staden betydelse.


Staden är rik på medeltida bebyggelse, den romanska katedralen, påvepalatset, ringmuren med sina 39 torn hör till de främsta. Konstnären Simone Martini utförde några av sina främsta verk här i staden och dog även här. 1995 blev Avignons historiska stadskärna uppsatt på Unescos världsarvslista.
Den kända franska sångerskan Mireille Mathieu är född i Avignon.

Platsen Avignon var fast mycket tidigt på, stenig BERG ( Le Rocher les Doms ) i norra änden av staden, med utsikt över floden Rhône , kan ha varit platsen för en keltisk oppidum eller fornborg .
Avignon, skriven som Avennio eller Avenio i de antika texterna och inskriptioner, tar sitt namn från den Avennius klanen. Grundades av galliska stammen av Cavares eller Cavari blev det centrum för en viktig Phocaean koloni från Massilia (nuvarande Marseille).

Enligt romarna var Avenio en blomstrande stad Gallia Narbonensis , den första Transalpine provinsen det romerska riket , men mycket lite från denna tid fortfarande (några fragment av forumet nära Rue Molière).

Under inbrytningar av goterna , det var svårt skadad i det femte århundradet och tillhörde i sin tur till goterna, riken Bourgogne och Arles , på 12-talet.

Den föll i händerna på Saracens och förstördes 737 av frankerna under Karl Martell för att ha ställt sig på araberna mot honom. Boso har kungjorts burgundisk kung av Provence , eller Arelat (efter dess huvudstad Arles), av synoden av Mantaille , på döden av Louis den stammande (879), upphörde Avignon tillhöra de frankiska kungarna.

I 1033, när Conrad II föll arvinge till kungariket Arelat , passerade Avignon till Tysk-romerska riket . Med de tyska makthavarna på distans, som Avignon upp som en republik med en konsulär statsskick , mellan 1135 och 1146. Förutom kejsaren, grevarna av Forcalquier , av Toulouse och Provence utövas rent nominellt inflytande över staden, och vid två tillfällen, i 1125 och år 1251, grevarna av Toulouse och Provence delat deras rättigheter i förhållande till den, medan greven av Forcalquier avgick rätt han hade till den lokala biskopar och konsulerna i 1135.

I slutet av det tolfte århundradet, förklarade Avignon sig en självständig republik, men självständighet krossades år 1226 under korståget mot Albigensesen (den dualistiska Cathar kätteri centrerad i angränsande Albi). Efter medborgarna vägrade att öppna portarna till Avignon till kung Ludvig VIII av Frankrike och påvlig legat, en tre månader lång belägring följde med början den 10 juni 1226, och slutar i kapitulation från Avignon den 13 september 1226. Efter nederlaget var de tvungna att dra ner vallar och fylla vallgraven av staden.

Den 7 maj 1251 Avignon gjordes en gemensam besittning räknas Karl av Anjou och Alphonse de Poitiers , bröder franska kungen Saint Louis IX . Den 25 augusti 1271, på döden av Alphonse de Poitiers , Avignon och den omgivande GREVEVÄRDIGHET Comtat-Venaissin (som styrs av rektorer 1274) var sedan förenades med franska kronan.

Avignon och Comtat blev inte franska förrän 1791. I 1274, Comtat blev ett innehav av påvar, med Avignon själv, självstyrande under överherravälde av angevinske greve av Provence (som också var kung av "Sicilien" [dvs Neapel]). Påvarna tilläts av greven av Provence (en påvlig vasall) att bosätta sig i Avignon i tidigt 14-talet. Påvarna köpte Avignon från angevinske linjal för 80.000 floriner år 1348. Från och med då tills den franska revolutionen, Avignon och Comtat var påvens besittningar, först under schismatic påvarna i den stora schismen, då under påvarna i Rom härskande via legater och vice legates. The Black Death dök i Avignon år 1348, tredjedelar av befolkningen drabbades, och nästan alla dog.

Inga kommentarer: