Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

måndag 31 januari 2011

Vissefjärda.


Vissefjärda är en tätort i Emmaboda kommun i Kalmar län. Vissefjärda socken ligger i det sydvästra hörnet av Kalmar län och är också en del av Södra Möre härad.


Vissefjärda kyrka ligger där Lyckebyån passerar och rinner in i Kyrksjön. Kyrkan invigdes 1773.
I närheten av Lyckebyån ligger också Vissefjärda skola, som är en grundskola för barn mellan 6 och 12 år. På skolan går omkring 100 elever. Skolan har profilen kultur, vilket innefattar aktiviteter i form av bland annat dans, teater, musik, slöjd eller bild. Sedan början av 2008 är skolans lokaler färdiga efter ett par års ombyggnationer samt tillbyggnader bland annat i form av bibliotek. I närheten ligger också fritidshemmet Pantern med omkring 50 barn, och förskolan Lillegården för barn upp till fem år.

Traktens fotbollslag har rönt stora framgångar i division 9 med den lokala tränarprofilen Christer Rantanen som härförare. Vid hans sida har den lojala supportern och mentorn Lennart verkat.

Emmaboda golfklubb har även den natursköna golfbanan Björketorpsbanan med 18 hål vid Kyrksjön i Vissefjärda. I Vissefjärda finns också Vissefjärda Gymnastik- och idrottsförening (VGIF) som bildades 1929, med ansvar för bland annat fotboll, bordtennis, gymnastik och tennis. Herrlaget spelar säsongen 2010 i division fem. Vissefjärda Crossklubb bedriver sin verksamhet vid crossbanan i Rövaredalen.

I Vissefjärda socken finns fler än 100 sjöar, till exempel sjön Törn med Vissefjärda Camping intill, samt Lyckebyån som går mitt genom socken från norr till söder.
Socknen inkluderas av östra Smålands granitområde, med främst jordarten morän. Socknen innehar också två större rullstensåsar, där Emmabodaåsen är den största. Den sträcker sig från Algutsboda längs med Lyckebyåns dalgång till gränsen mot Blekinge, där den sprider ut sig som ett rullstensfält, kallad Antamåla rör.

Socknens tidigaste bosättningar kom troligen öster- och söderifrån, vid vilken Lyckebyån säkerligen hade en viss betydelse. I närheten av ån har fynd gjorts av stenverktyg och flintredskap.

Långt tillbaka, möjligtvis omkring 1050 framtill 1658, var Vissefjärda sockens södra gräns gemensam med statsgränsen mot Danmark. Här var handeln med Danmark viktig och missnöjet blev stort över Gustav Vasas försök till begränsningar av den handeln och de höjda skatterna under 1500-talet. En av alla missnöjda bönder var Nils Dacke som 1542 startade dackefejden. Till minne av detta står invid Vissefjärda kyrka Dackestenen som hämtats i Lindön, i närheten av den plats som man tror Nils Dacke bodde på. Inskriptionen säger: "Minne över bondeledaren Nils Dacke och hans folk, som i denna bygd åren 1542-1544 stupade i sin kamp för frihet, rätt och tro." Stenen invigdes 1973.

1838 tog undervisningen i socknen sina första steg och den första skolan anlades vid kyrkan. Under 1880-talet startade ytterligare åtta skolhus sin undervisning runt om i socknen, vilket gav att varje rote hade sin egen skola.
1874 invigdes de två järnvägar som passerar genom Vissefjärda socken. Bebyggelsen växte då vid stationerna, som förutom i Vissefjärda även byggdes i Lindås och Emmabodasamt så småningom en mindre hållplats i Linnefors. Järnvägen karlskrona Emmaboda är i drift, stationen är riven och Tåget stannar inte i Vissefjärda.

År 1860 låg befolkningen i socken på 5 342 personer. Men emigrationen under 1800-talet och början av 1900-talet var stor. Mellan 1868 och 1930 lämnade 2 036 personer Vissefjärda, varav 1 664 emigrerade till Amerika.

Inga kommentarer: