Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

torsdag 1 september 2011

Szczecinek. (Polen)

Szczecinek är en stad i Mellersta Pommern , nordvästra Polen med några 39.777 invånare (2007).


Tidigare i Koszalin Voivodeship (1950-1998) har det varit huvudstad i Szczecinek län i Västpommern sedan 1999.

Det är en viktig järnväg korsningen , som ligger längs de viktigaste Poznań - Kolobrzeg linje, som passerar där med mindre viktiga linjer till Chojnice , Słupsk och Runowo Pomorskie .

Dess befolkning är mer än 40 tusen invånare, och med januari 2011. Staden gränser utvidgades under 2009 till att omfatta Świątki och Trzesieka , en total yta på 48,63 km ².

Historia och etymologi:

År 1310 var slottet och staden grundades under Lübeck lagen av Duke Warcislaw IV av Pommern -Wolgast och modellerade efter Szczecin ( tyska : Stettin ) som ligger cirka 150 km (93,21 km) i väster. Den ursprungliga namn var "Neustettin" ( polska : Nowy Szczecin , tyska : Neustettin , latin : Stetin Nova ). Det var också känd som "Klein Stettin" ( polska : Maly Szczecin , tyska : Klein Stettin ). År 1707 var staden känd i Polen som Nowoszczecin , medan Maly Szczecin namnet gradvis utvecklats till det moderna namnet Szczecinek .


1701-1918
Staden var befäst att möta Brandenburgers , med en vägg och palissader. År 1356 Neustettin drabbades av pesten . Tacksamma för deras överlevnad, hertigarna Bogislaw V , Barnim IV grundade och Wartislaw V Augustinus klostret Marienthron på Mönchsberg på södra stranden av sjön Streizigsee. Enligt Duke Wartislaw VII Neustettin var från 1376 till 1395 sätet för sin hertigdömet. Efteråt var det styrdes av Pommerska hertigdömet Rügenwalde (-1418), Wolgast (-1474) och Stettin (fram till 1618).


1918-1947
Den 15 september 1423, den "stora dag Neustettin", den pommerska hertigar, de Hochmeister av Tyska orden och nordiska kungen Erik VII av Danmark möttes för att diskutera försvar mot föreningen mellan Brandenburg och Polen. År 1461 Neustettin plundrades, plundrades och brändes av polska trupper och tatarer , eftersom kung Casimir IV ville hämnas på Erik II av Pommern -Wolgast som stödde Tyska orden.

I slutet av trettioåriga kriget Neustettin blev en del av Brandenburg, och i 1701 under kronan i Preussen . År 1945 ockuperade Röda armén staden och lägga den under polsk administration.

Inga kommentarer: