Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 4 januari 2011

Svininfluensan i år har bara börjat.

Hittills har i år har en sexårig pojke avlidit i svininfluensan.
Nu varnar smittskyddsinstitutet för att årets influensaperiod bara har börjat.
- Det verkar som att det kommer i gång nu, säger statsepidemiologen Annika Linde.
Och årets utbrott kan bli värre för riskgrupperna.

Sedan influensasäsongen startade har 65 fall av svininfluensan rapporterats in till smittskyddsinstitutet. Men det senaste veckan som mättes, vecka 52, upptäcktes 23 patienter med smittan.
Fall fördubblas
- Antal fall fördubblas nu från vecka till vecka så ett litet utbrott har börjat, säger Annika Linde, statsepidemiolog på smittskyddsinstitutet.
När folk nu återvänder till arbetsplatser och skolor blir risken för att smittas större.
Enligt Annika Linde är skolor en riktig smitthärd.
- Fast samtidigt var det skolor som drabbades i första hand förra året så många har ett bra skydd. Det finns kanske skolor som inte drabbades då men vi har varit väldigt bra på att vaccinera skolbarn.
Värre i England
I England har årets utbrott av svininfluensan hittills varit värre än i Sverige. Där har färre personer smittats än förra året, men de drabbade har blivit sjukare. Och mycket talar för att det blir så i Sverige också.
- Det kan handla om att de friska och starka blev exponerade förra året och därmed är skyddade. Det typiska för en andra våg är att färre blir sjuka, men att det är fler inom riskgrupperna som drabbas och därmed blir det en högre andel svårt sjuka,

Inga kommentarer: