Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

fredag 23 september 2011

Chichester. (England)

Chichester är en katedral stad i West Sussex , inom de historiska grevskapet Sussex, sydöstra England .


Den har en lång historia som en lösning, dess romerska förflutna och dess efterföljande betydelse i anglosaxiska tider är bara dess början.

Det är säte för ett biskopssäte , med ett 12-talet katedral , och är hem till några av de äldsta kyrkor och byggnader i Storbritannien .

Chichester är idag en kommunal borgen, med tre nivåer som administreras där. Det är också en knutpunkt, och centrum för kultur i regionen med en festival teater och två konstgallerier. I närheten av Chichester hamnen, tillsammans med South Downs och stadsmurarna, ger möjligheter till friluftsliv.

Historia:

Området i närheten av Chichester tros ha spelat stor del under den romerska invasionen av AD 43, bekräftas detta av belägg för militära lagring strukturer inom det närliggande Fishbourne Roman Palace .
Stadens centrum ligger på grunden av Romano-brittiska staden Noviomagus Reginorum , huvudstad i Civitas Reginorum . Den romerska vägen för Stane Street , som förbinder staden med London , började vid den östra porten, medan Chichester att Silchester vägen startade från den norra porten. Stadens gator har en korsformad layout, ett arv från romarna: stråla ut från den medeltida marknaden korset leda norr, söder, öst och väst shoppinggator.

Den ursprungliga romerska stadsmuren var över två meter tjock med ett brant dike (som senare användes för att avleda floden Lavant ). Det överlevde i över ett och ett halvt tusen år, men ersattes sedan av en tunnare georgiska vägg.
En amfiteater byggdes nära vad som skulle ha varit stadens murar, utanför den östra porten i cirka 80 e. Kr. Resterna är nu begravda under marken för närvarande används som park, men banken i amfiteatern är väl synlig, och en anslagstavla i parken ger mer information.

Den anglosaxiska Period:
Enligt den anglosaxiska krönikan den fångades mot slutet av det femte århundradet, av Ælle , och döpte efter sin son, Cissa . Det var den främsta staden i kungariket Sussex .

Den normandiska perioden:
När domedagsboken sammanställdes, bestod Chichester av 300 bostäder som höll en befolkning på 1500 personer. Det fanns också en kvarn som heter Kings Mill som skulle ha hyras ut till lokala slavar och villeins. Efter slaget vid Hastings församlingen i Chichester överlämnades till Earl Roger de Mongomerie för modiga insatser i striden. Strax efter 1066 blev staden administrativa centrum för våldtäkt av Chichester och Chichester slott byggdes för att visa sin makt.

Inga kommentarer: