Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

tisdag 13 september 2011

Forskare hittade 50 nya planeter.

En av dem kan ha vatten
Astronomer presenterade på måndagen 50 nyupptäckta planeter.


Av dem är 16 så kallade super-jordar, och på en av dem kan det finnas vatten.
– Det skulle eventuellt kunna finnas liv, säger Robert Cumming, astronom vid Onsala observatorium och ESO.

En grupp schweiziska forskare har upptäckt 50 nya planeter på ungefär 50 ljusårs avstånd från solen. 16 av planeterna är så kallade superjordar.
En av dem befinner sig på lagom avstånd från stjärnan den kretsar runt för att kunna ha vatten.

– Nästa steg är att försöka se på ljuset från själva planeterna, och då kan man börja leta efter tecken på vad de har i sina atmosfärer, säger Robert Cumming.

Leta efter tecken på liv
– Sedan kan man börja se om det finns tecken på någonting som skulle kunna börja likna liv.

För att det ska kunna finnas liv på en planet utgår forskarna från de förhållanden vi har på jorden, och letar sedan efter planeter som överensstämmer med det. Det behövs till exempel både lagom mängd vatten och en behaglig temperatur för att liv ska kunna finnas. Planeten bör dessutom vara av sten, och inte av gas.
– De här forskarna har riktat in sig på stjärnor som liknar solen, säger Cumming.

Liv kräver lagom mängd vatten:
Och resultatet är 50 nya planeter.
– Det är ganska många. Och 16 av dem är superjordar som ligger någonstans mellan en och tio gånger jordens massa, säger Cumming.
En av superjordarna ligger dessutom i den beboeliga zonen; på lagom avstånd från sin stjärna för att det kan antas att det finns vatten.
– Det skulle eventuellt kunna finnas liv, men det hänger på en hel del olika saker. Det får inte finnas för mycket och inte för lite, utan det måste finnas lagom mycket vatten, säger Cumming.

Inga kommentarer: