Avslappningsmusik...

Varg

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger 30 till 50 kg.[3] På grund av vargens stora utbredningsområde finns stora skillnader i djurets storlek. De största vargar som förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa och vid skuldran 80 centimeter höga. En ca 50 centimeter lång svans tillkommer. Deras vikt kan gå upp till 80 kilogram. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt. Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds. Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna. Rimligen torde förvildade hundar med tiden bli mer "lugna" (mindre lekfulla) i beteendet och därmed svårare att skilja från varg på spår. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar. Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit. Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande). roza_hrefReplace("48052134d6e8f96f8771707b4e245f37"); // -->

onsdag 21 september 2011

Hohenems. (Österrike)

Hohenems är en stad i den västligaste österrikiska staten i Vorarlberg , i Dornbirn distriktet . Det ligger mitt i den österrikiska delen av Rhen dalen.


Med en befolkning på 15.200 är den femte största kommunen i Vorarlberg. Hohenems "attraktioner inkluderar en renässans slott med anor från 16-talet och en judisk museum.

Geografi:

Staden ligger på 432 m (1417 ft) över havet, ca 16 km (10 km) söder om Bodensjön . Hohenems sträcker sig 5,5 km (3,4 mi) från norr till söder och 8,2 km (5,1 mi) från väst till öst. Dess totala yta är 29 km ², varav 42% är täckt av skog. Den Oxbow sjön av floden Rhen i väster, som utgör gränsen mellan Österrike och EU till Schweiz , och berget i öster innebär smalast den österrikiska Rhendalen. Den Schlossberg ("Castle Mountain"), höjd 740 m (2400 ft), skildrar ett distinkt bakgrund av centrum.

Hohenems är indelat i stadsdelar i Markt (mitten), Oberklien och Unterklien (norr), Hohenems-Reute (öst), Schwefel (söder) och Herrenried (väst). Den är omgiven av sex andra kommuner, Lustenau och Dornbirn i Dornbirn distriktet (norr och öster), Fraxern , Götzis och Altach i Feldkirch distriktet (söder) och Diepoldsau i schweiziska kantonen S: t Gallen (väst).

Historia:

Toppen av Schlossberg, inom 45 minuters promenad från centrum, är värd ruinerna av Alt-Ems , ett slott med anor från 9: e århundradet. Från 12-talet var det bland de största befästningar i tyska delarna . Fästet var mycket uppträdda ut och förlängas upp till 800 m (2625 fot) i längd och 85 m (280 fot) i bredd. Det räknas och riddare Hohenems bodde där, som är på toppen av berömmelse från 13 till 16-talet.

På ett krön i närheten av Alt-Ems den Burg Neu-Ems (även "Schloss Glopper") ligger, byggt 1343. I 1407 båda slotten förstördes under Appenzell Wars och återuppbyggdes kort därefter. Burg Neu-Ems är fortfarande intakt i dag och i privat egendom Waldburg-Zeil familj, ättlingar till fall av Hohenems.
Renässansslottet som ligger vid foten av Schlossberg och dominerar det stora torget i staden, Schlossplatz .

Den byggdes 1562 till 1567 under ledning av Martino Longhi den äldre . I det 18th århundradet Hohenems noterades för upptäckten av två manuskript av Nibelungenlied , som finns i 1755 och 1779 i slottets bibliotek.
Första gången Hohenems fått de rättigheter och friheter i en stad (tyska Stadtrecht ) var redan 1333, men staden har aldrig utnyttjat denna kommunala lag. Först vid 650:e årsdagen av Stadtrecht år 1983, regeringen Vorarlberg rätt Hohenems till alla stadens rättigheter.

judiska arv:

Den judiska församlingen i Hohenems började med en charter i 1617 och en synagoga , ett rituellt bad ( mikvah var), en skola och ett fattighus byggdes. En kyrkogård bildades i södra utkanten av staden. Det första caféet år 1797, och år 1841 var de första bank-och försäkringsbolag i Vorarlberg ett resultat av den judiska ekonomiska aktiviteten i staden. Samhället nådde sin kulmen år 1862, med 564 judiska medborgare som bor i Hohenems, 12% av befolkningen. Den judiska närvaron i staden avslutades 1942, med utvisningen av de sista, en judisk kvinna, Frieda Nagelberg.

Även om synagogan överlevde Kristallnatten utan skador, var det förvärvades av kommunen efter kriget och omvandlas till en brandstation. Allt med anknytning till dess användning som en synagoga togs bort eller förstörts, ett tillstånd som fortsatte till 2001, när synagogan delvis rekonstruerades. Det judiska kvarteret, som har haft historiskt bevarande status sedan 1996, består av många radhus och herrgårdar omgivande synagogan. Tillsammans med den tidigare Christengasse ("Christian Lane"), bytt namn Marktstrasse (Market Street), bildar det den urbana kärna Hohenems.

År 1991 var det judiska museet Hohenems öppnade i en herrgård mitt i det judiska kvarteret. Museet firar historien om det judiska samfundet i Hohenems. De få kvarvarande föremål det ger, främst tvådimensionella, vittnar om avskaffande av alla judiska spår i Vorarlberg. Den judiska begravningsplatsen i de södra delarna av staden datum till den första judiska bosättningen i 1617 och fortfarande är i bruk idag. Den innehåller mer än 500 gravar, 370 gravstenar som överlever idag.

Inga kommentarer: