Düsseldorf. (tyska delstaten Nordrhein-Westfalen)

Düsseldorf (på svenska också Dysseldorf) är huvudstad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.
Staden är delstatens fjärde största, med 581 122 invånare i slutet av 2007. Den ligger i huvudsak på den östra sidan av Rhen där ån Düssel har sitt utflöde, och är en del av storstadsområdet Rheinschiene. Düsseldorfs industrier spänner mellan så olika områden som kemi, maskintillverkning, elektronikindustri, telekommunikation och livsmedelstillverkning.
Den gamla stadsdelen är känd för sina många ölstugor och sägs vara världens längsta bardisk. Flughafen Düsseldorf International är en av Tysklands största flygplatser. Då det Romerska imperiet stärkte sitt grepp om Europa, hängde några få germanska stammar kvar i sina sumpmarker vid floden Rhens stränder.
På 600- och 700-talen växte små jordbruks och fiskebyar upp där floden Düssel förenas med Rhen. Det var från dessa små byar som staden Düsseldorf växte upp.
Första gången staden omnämns är år 1135 då den kallades Düsseldorp. Det sas att under kejsaren Fredrik Barbarossa så blev den lilla staden Kaiserswerth, som låg strax norr om Düsseldorf, en starkt befäst utpost där soldaterna höll ett vakande öga på allt som rörde sig på Rhen. Kaiserswert blev slutligen en förort till Düsseldorf 1929.
1186 kom Düsseldorf under Bergs makt. Bergs grevar flyttade sitt säte till staden 1280. Den 14 augusti 1288 är ett av de viktigaste datumen i Düsseldorfs historia eftersom det var då som den suveräne greven Adolf V av Berg tilldelade byn vid floden stadsrättigheter.
Innan detta kungjordes hade en blodig maktkamp ägt rum på platsen mellan ärkebiskopen av Köln och greven av Berg, vilket kulminerade i slaget vid Worringen. Ärkebiskopen av styrkor utraderades fullständigt vilket banade vägen för Düsseldorfs upphöjande till stad. Detta påminns man om än idag av ett monument vid Burgerplatz. Det sägs ofta att från den dagen till nutid har det funnits någon sorts fiendskap mellan invånarna i Köln och Düsseldorf, detta är dock historiskt felaktigt eftersom Düsseldorfs medborgare kämpade sida vid sida med Köln. Rivaliteten mellan de två städerna startade mot slutet av 1800-talet då Düsseldorf började växa mycket snabbt som ett resultat av den idustriella revolutionen. I dag kommer den mest till uttryck i humoristisk form (speciellt under den rhenländska karnevalen).
En marknadsplats uppstod på Rhens strand och denna blev ett torg som skyddades av murar i fyra väderstreck. 1380 blev Düsseldorf en regional huvudstad i hertigdömet Berg. Under de följande århundradena byggdes flera berömda landmärken, bland annat St. Lambertus Kollegiat-kyrka. År 1609 dog hertigätten Jülich-Berg-Cleves ut och efter en våldsam kamp som följde om efterföljare, föll Jülich och Berg för grevarna av Pfalz-Neuburg, som gjorde Düsseldorf till sin huvudort, även efter att de ärvde Palatinatet, år 1685, och blev därigenom kurfurstar.
Düsseldorfs tillväxt var än mer imponerande under Johann Wilhelm II (r. 1690-1716) på 1700-talet, också känd under namnet Jan Wellem. Starkt influerad av sin hustru Maria Luisa de' Medici, uppförde konstälskaren ett omfattande konstgalleri med en stor samling av målningar och skulpturer som förvarades i Stadtschloss (stadens slott).
Efter den barnlöse Jan Wellems död föll den blomstrande staden tillbaka till hårda tider, särskilt efter att kurfursten Karl Theodor ärvde Bayern och flyttade kurfurstehovet till München. Han tog med sig konstsamlingen vilken idag är en del av Alte Pinakotek i München. Förfall och fattigdom drabbade Düsseldorf efter Napoleons härjningar.
Vid mitten av 1800-talet upplevde Düsseldorf en ny blomstringstid tack vare industrialiseringen och staden hade 100 000 invånare 1882; siffran fördubblades till 1892. Men första och andra världskrigt tog hårt på staden som föll ned i depression. Under andra världskriget förvandlades staden till en hög av bråte på grund av de 24-timmars bombningar som den utsattes för.
1946 blev Düsseldorf huvudstad i den nybildade delstaten Nordrhein-Westfalen. Stadens återuppbyggnad inleddes och Düsseldorf växte till den välmående handels, industri och administrativa stad vi känner idag.